And now a million years has gone.
Jag minns första gången jag hörde den här låten, första gången jag såg videon.
Tidig morgon, ZTV på i bakgrunden. Kanske åt jag gröt. Kanske åt jag ingenting alls.
Jag skulle göra någonting viktigt. Resa någonstans.
Förändra mitt liv, ett andetag åt gången.
Låten? Just det ja, låten.
Jag tyckte att den var söt. Svenneindiesöt.
(Och jag gillar ju svenneindie, guiltypleasuregillar.)
Slängde ett öga på videon, tänkte: "jaha, så den snygga Mando-snubben har en lillebrorsa".
Tänkte: "Alexandra Dahlström ja, det var ett tag sedan man såg henne i något."
Sedan, inte så mycket mer.
Men den morgonen fick på något sätt ett värde i och med Sweet Jackie. Ett... minnesvärde.
För jag minns inte vart jag reste, jag minns inte vad som var så viktigt.
Men jag minns morgonen, känslan,
paint her lips like Rembrandt, her eyes like silver suns.
Kring taffliga ackord väver jag ett liv av minnen.
Obetydliga, men allt jag har.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Baby, you are pure poetry. Ibland önskar jag att du vore min.
(Men bara när du inte hör vågar jag säga så.)
Postat av: kattungen
tack för en underbar låt och en underbar alexandra dahlström. tack så mycket.
Postat av: Tomac
Du är en liten guldgruva, men inte bara när det gäller bra musik.
"Kring taffliga ackord väver jag ett liv av minnen."
Tatueringsmaterial.
Postat av: elin
ända sen jag hörde denna låten första gången har den varit något av det finaste jag vet.
Postat av: emma
åh vad små de var här! i början. när allting var nytt och vi precis tog första bilderna till deras ep i ett snöigt borlänge.
well, nu några år senare har jag precis fotograferat nya bilder på dem varav den senaste kan ni se i min blogg just nu.
Trackback