My kind of fun.
Såhär roligt kan man ha nere vid sina förråd:
(Den tydligen obligatoriska "före-bilden" hittar ni här.)
Det kommer mera!
Hennaröd peruk, Iguana Vintage Clothing
Svart klänning, Vero Moda
Guldfärgat skärp, Vila
Svarta yllestrumpbyxor, H&M
Röda stövletter, Forever 21
(Den tydligen obligatoriska "före-bilden" hittar ni här.)
Det kommer mera!
Hennaröd peruk, Iguana Vintage Clothing
Svart klänning, Vero Moda
Guldfärgat skärp, Vila
Svarta yllestrumpbyxor, H&M
Röda stövletter, Forever 21
Låtsasarty/bara pinsamt.
Put you hands in the hair,
Wave'em around like you just don't... äsch.
Klänning, H&M
Pumps, Din Sko
Wave'em around like you just don't... äsch.
Klänning, H&M
Pumps, Din Sko
Förvunna småflickor och förstående tjänstemän
Ja, det är ungefär vad jag skrivit om idag. Det må låta tråkigt, men jag älskar mitt nya jobb på Norrköpings Tidningar!
Jag är fortfarande jätteosäker och livrädd att göra fel, men jag hoppas att jag lyckas dölja det ganska bra. Jag suger åt mig allt beröm som en svamp och försöker att ge ett gott intryck, även om jag är rädd att jag ofta framstår som ganska bortkommen... Det bestämdes att jag ska jobba på torsdag och söndag också, så nu känns det som att jag kanske kan börja komma igång på allvar.
Wow, det händer massor den här veckan! Förutom tre dagars jobb och några skoldagar ska jag sända radio på tisdag, det är vårpremiär för Klubb Republik på torsdag med Juvelen och Honeydrips (gå in och lyssna!!!) på scen, på fredag ska jag leka mästerfotograf och plåta pinupinspirerade bilder i en verkstad, och både fredag och lördag är det Fest-I-Valen (med ungefär tre sevärda band, men ändå). Oh well... det gäller att inte ha tråkigt!
Nu ska vi krypa upp i sängen och se det tredje avsnittet av den formidabla serien Heroes. Godnatt, älsklingar!
Hayden Panettiere är grymt läcker som den
oövervinneliga hejarklacksledaren Claire Bennet i Heroes.
Jag är fortfarande jätteosäker och livrädd att göra fel, men jag hoppas att jag lyckas dölja det ganska bra. Jag suger åt mig allt beröm som en svamp och försöker att ge ett gott intryck, även om jag är rädd att jag ofta framstår som ganska bortkommen... Det bestämdes att jag ska jobba på torsdag och söndag också, så nu känns det som att jag kanske kan börja komma igång på allvar.
Wow, det händer massor den här veckan! Förutom tre dagars jobb och några skoldagar ska jag sända radio på tisdag, det är vårpremiär för Klubb Republik på torsdag med Juvelen och Honeydrips (gå in och lyssna!!!) på scen, på fredag ska jag leka mästerfotograf och plåta pinupinspirerade bilder i en verkstad, och både fredag och lördag är det Fest-I-Valen (med ungefär tre sevärda band, men ändå). Oh well... det gäller att inte ha tråkigt!
Nu ska vi krypa upp i sängen och se det tredje avsnittet av den formidabla serien Heroes. Godnatt, älsklingar!
Hayden Panettiere är grymt läcker som den
oövervinneliga hejarklacksledaren Claire Bennet i Heroes.
She's the colour of a magazine
Imorgon, tisdag, är det modespecial i Veckans Pop!
Lyssna via Studentradion mellan klockan 21 och 22 för en fabulös genomgång av popmusikens relation till modevärlden.
She's the face on the radio
She's the body on the morning show
She's there shaking it out on the scene
And she's the colour of a magazine
And she's in fashion
She's in fashion
She's employed where the sun don't set
And she's the shape of a cigarette
And she's the shake of a tambourine
And she's the colour of a magazine
And if she tells you two is one
Then two is one my love
And if she tells you you should know
Then you should know my love
She is strung out on a TV dream
And she's the taste of the gasoline
And she's as similar as you can get
To the shape of a cigarette
The sunshine will blow my mind
And the wind blows my brain
Lyssna via Studentradion mellan klockan 21 och 22 för en fabulös genomgång av popmusikens relation till modevärlden.
She's the face on the radio
She's the body on the morning show
She's there shaking it out on the scene
And she's the colour of a magazine
And she's in fashion
She's in fashion
She's employed where the sun don't set
And she's the shape of a cigarette
And she's the shake of a tambourine
And she's the colour of a magazine
And if she tells you two is one
Then two is one my love
And if she tells you you should know
Then you should know my love
She is strung out on a TV dream
And she's the taste of the gasoline
And she's as similar as you can get
To the shape of a cigarette
The sunshine will blow my mind
And the wind blows my brain
Stil, dag för dag
Nu ligger mitt bidrag till Collectives nya artikelserie Stildagboken uppe! Gå gärna in och kika här - det tog faktiskt en hel del energi att ta bilder av sig själv varje dag, även när självförtroendet knappast var på topp. Tur att Photoshop finns. ;)
(Förresten är inlägget om ELLE-galan här nedanför uppdaterat nu, jag skrev löjligt mycket - jag vet, det är sjukt att man kan bry sig så mycket om något så - egentligen - oviktigt.)
Kolla gärna in Expressen-Cecilias intryck från galan!
Nu har jag suttit och försökt lägga upp min blogg på olika ställen, svårt när jag är så himla oteknisk... jag har i alla fall provat på bloggkartan.se och några sidor till som verkar helt förvirrade. Suck.
One day I'll grow up
Lycka, lycka, lycka.
Nu har vi bokat biljetter till det som kan bli världens bästa konsert någonsin -
Antony & the Johnsons i Dalhalla, den 2:a juni.
Jag har verkligen svårt att föreställa mig en mer fulländad spelning, en mer komplett upplevelse. Antony, som skulle kunna få mig att gråta oavsett plats eller tidpunkt, live i Dalhalla. Herregud. Jag kan inte förstå att biljetterna fortfarande inte är slut. (De kostar mellan 400 och 500 spänn på ticnet.)
Och vad jag kommer att gråta.
(Har du aldrig lyssnat på Antony & the Johnsons är idag helt rätt dag att göra det för första gången. Du kan exempelvis lyssna gratis här. Det är sorg, hopp, hopplöshet och kärlek om vartannat, och det är bland det vackraste som finns.)
Dags för gala!
Missa inte ELLE-galan på Kanal 5 NU, för tusan! Varför kunde jag inte fått vara där?
Min gamla bekanta Caroline Winberg vann priset för årets modell - jättestort grattis!
Men nu gick jag allt händelserna i förväg. (Jag försöker faktiskt sitta hemma och låtsas att jag inte har läst tidningen och vet vilka som vinner.) För er som kanske inte har Kanal 5 - joho, jag vet att ni finns! - tänker jag vara supersnäll och berätta lite om vad som händer på galan.
Jo, såhär är det: Det är tionde året som ELLE-galan går av stapeln, och i år leds den av modellen Malin Persson och tv-räven Pontus Gårdinger. Efter att de hälsat oss välkomna får vi se två modevisningar, en med temat Futurism och en som fokuserar på Neonfärger, grälla färger blandade med spräckliga mönster, i en slags blandning mellan 80- och 90- talen. Många av Sveriges mest framgångsrika modeller fick stampa nerför catwalken i en del riktigt grymma outfits - vissa av dem gjorde ett fantastiskt jobb, andra kändes tyvärr inte som att de passade just till visningar, utan kanske borde hålla sig till modereportagen och kampanjerna, där de verkligen kommer till sin rätt. (Ja, precis som de flesta lär ha tänkt om mig på den tiden då jag gick ELLE-galans visningar...) Det var lite extra roligt att se att flera av de tjejer jag brukade jobba med för massor av år sedan var på plats, snyggare än någonsin, och gjorde ett fantastiskt jobb!
Killarna i Snook överlämnade priset för bäst klädda kvinna till popprinsessan Marit Bergman, som tog tillfället i akt att diktera några nya "moderegler" för det kommande året: "man får blanda guld och silver, rosa och rött; kvinnor över 45 får ha korta kjolar, kvinnor under 65 får ha pärlhalsband, och tjocka tjejer får gå klädda i vita strumpbyxor - det mesta är tillåtet, utom att ha tråkigt!" Härligt med lite avslappnad attityd till hela skiten, tack Marit!
ELLEs chefredaktör Kristina Adolfsson passade på att dissa spetsiga skor, hon jämförde dem med hovnarrars skor och konstaterade att det var sjukt att "tjejer med 36 går runt och ser ut som att de har 42" - nej tack, Kristina, det där gick inte hem. Ett stort fett minus i min bok. (Vem har sagt att det skulle vara fel att ha storlek 42? Fråga modellerna du lät gå visningarna på din gala vad de har för skostorlek, jag lovar att 36:orna kommer att lysna med sin frånvaro. Visst är det lätt att påstå att något som anses "ute" sedan något år är "obegripligt" - men det tyder knappast på självinsikt.)
Härliga Lars Nilsson däremot, hade den goda smaken att meddela att han tycker att kombinationen "sportjackor, sportbyxor och lyxväskor" är vansinnigt ful och okvinnlig - I couldn't agree more. (Joo, man får tycka att saker är sjukt fula. Jag tycker bara inte att man ska klanka ner på något (läs: spetsiga skor) som man själv hade på sig för inte alltför länge sedan (läs: nyårsafton 05/06, eller så.)
Skrämmande vackra Dita von Teese vann förstås utmärkelsen bäst klädda kvinna internationellt, och tog emot priset med en stilfullhet och klass som varenda kvinna borde avundas henne. I ett inslag talade hon om sin stil och varför hon tror att den uppskattas av så många: "Jag tror att folk kanske tycker om att jag är annorlunda - jag följer inte mode och trender, när alla andra jagar efter det senaste är jag istället väldigt säker i min 'signature style'." Hon beskriver sin stil som "inspirerad av 30- och 40-talet, feminin, sofistikerad och full av vackra detaljer".
En av de största behållningarna från galan var helt klart visningen där kreationer av de nominerade till årets blickfång visades upp. Martin Bergström, Helena Hörstedt och Sandra Backlund var alla tre oerhört värdiga sina nomineringar, och Helena Hörstedt, vars pris accepterades av hennes lillasyster eftersom hon själv låg på sjukhus, förtjänade verkligen att vinna. Hennes kläder är verkligen rena drömmen.
Modechefen Cia Jansson tipsade i två olika inslag om vårens trender, först för killar och senare för tjejer. Herrmodet beskrev hon som "ut med det smala, in med det vida. Höga midjor, vida byxben, lackskor och smala lackskärp; löst och ledigt - men dressat." För oss tjejer gäller det att "gnistra och blänka iögonfallande i metallic, helst i silver. Nyckelplaggen är tunika, parkas och platta sandaler, stilen är romantisk eller sportig men dekorativ. Höstens hattar och vinterns mössor byts ut mot dekorerade kepsar och diadem, tygerna är blommiga och sextiotalsinpirerade." Inget vi inte hört förut, helt enkelt, men jag har ingenting emot att trenderna verkligen nöts in i oss inför den nya säsongen - desto lättare att bryta mot alla regler nu när vi vet om dem!
Vårens trender fortsatte förstås att visas upp på catwalken, under teman som "romantiskt" och "sextiotal".
Caroline Winberg, den sportiga Sollentunatjejen turned Supermodel, tog oerhört välförtjänt hem priset för årets modell. Hon hade ingen direkt konkurrens om man ser till de andra nominerade - sjukt 90-talssnygga Mona Johannesson vann ju förra året och har inte direkt slam dunkat i år, och Elsa Hosk - Guess-kampanj eller inte, jag ser inte henne som ett supermodellämne, hon är för söt och kommersiell för min smak. Caroline tog emot priset iklädd kvällens i särklass snyggaste outfit, jag var ärligt talat rätt tagen av att hon har sådan vansinnig star quality. Där har vi verkligen en tjej jag unnar all framgång i världen.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni delade ut priset för bästa svenska designer till Whyred - en värdig vinnare i sammanhanget. Fast jag tycker ju att Fifth Avenue Shoe Repair borde kammat hem priset för bästa designer. Kanske nästa år?
Bästa musiken under galan:
Suede - She's in Fashion
Andreas Kleerup & Robyn - With Every Heartbeat
Le Sport - Tell No One About Tonight
Min gamla bekanta Caroline Winberg vann priset för årets modell - jättestort grattis!
Men nu gick jag allt händelserna i förväg. (Jag försöker faktiskt sitta hemma och låtsas att jag inte har läst tidningen och vet vilka som vinner.) För er som kanske inte har Kanal 5 - joho, jag vet att ni finns! - tänker jag vara supersnäll och berätta lite om vad som händer på galan.
Jo, såhär är det: Det är tionde året som ELLE-galan går av stapeln, och i år leds den av modellen Malin Persson och tv-räven Pontus Gårdinger. Efter att de hälsat oss välkomna får vi se två modevisningar, en med temat Futurism och en som fokuserar på Neonfärger, grälla färger blandade med spräckliga mönster, i en slags blandning mellan 80- och 90- talen. Många av Sveriges mest framgångsrika modeller fick stampa nerför catwalken i en del riktigt grymma outfits - vissa av dem gjorde ett fantastiskt jobb, andra kändes tyvärr inte som att de passade just till visningar, utan kanske borde hålla sig till modereportagen och kampanjerna, där de verkligen kommer till sin rätt. (Ja, precis som de flesta lär ha tänkt om mig på den tiden då jag gick ELLE-galans visningar...) Det var lite extra roligt att se att flera av de tjejer jag brukade jobba med för massor av år sedan var på plats, snyggare än någonsin, och gjorde ett fantastiskt jobb!
Killarna i Snook överlämnade priset för bäst klädda kvinna till popprinsessan Marit Bergman, som tog tillfället i akt att diktera några nya "moderegler" för det kommande året: "man får blanda guld och silver, rosa och rött; kvinnor över 45 får ha korta kjolar, kvinnor under 65 får ha pärlhalsband, och tjocka tjejer får gå klädda i vita strumpbyxor - det mesta är tillåtet, utom att ha tråkigt!" Härligt med lite avslappnad attityd till hela skiten, tack Marit!
ELLEs chefredaktör Kristina Adolfsson passade på att dissa spetsiga skor, hon jämförde dem med hovnarrars skor och konstaterade att det var sjukt att "tjejer med 36 går runt och ser ut som att de har 42" - nej tack, Kristina, det där gick inte hem. Ett stort fett minus i min bok. (Vem har sagt att det skulle vara fel att ha storlek 42? Fråga modellerna du lät gå visningarna på din gala vad de har för skostorlek, jag lovar att 36:orna kommer att lysna med sin frånvaro. Visst är det lätt att påstå att något som anses "ute" sedan något år är "obegripligt" - men det tyder knappast på självinsikt.)
Härliga Lars Nilsson däremot, hade den goda smaken att meddela att han tycker att kombinationen "sportjackor, sportbyxor och lyxväskor" är vansinnigt ful och okvinnlig - I couldn't agree more. (Joo, man får tycka att saker är sjukt fula. Jag tycker bara inte att man ska klanka ner på något (läs: spetsiga skor) som man själv hade på sig för inte alltför länge sedan (läs: nyårsafton 05/06, eller så.)
Skrämmande vackra Dita von Teese vann förstås utmärkelsen bäst klädda kvinna internationellt, och tog emot priset med en stilfullhet och klass som varenda kvinna borde avundas henne. I ett inslag talade hon om sin stil och varför hon tror att den uppskattas av så många: "Jag tror att folk kanske tycker om att jag är annorlunda - jag följer inte mode och trender, när alla andra jagar efter det senaste är jag istället väldigt säker i min 'signature style'." Hon beskriver sin stil som "inspirerad av 30- och 40-talet, feminin, sofistikerad och full av vackra detaljer".
En av de största behållningarna från galan var helt klart visningen där kreationer av de nominerade till årets blickfång visades upp. Martin Bergström, Helena Hörstedt och Sandra Backlund var alla tre oerhört värdiga sina nomineringar, och Helena Hörstedt, vars pris accepterades av hennes lillasyster eftersom hon själv låg på sjukhus, förtjänade verkligen att vinna. Hennes kläder är verkligen rena drömmen.
Modechefen Cia Jansson tipsade i två olika inslag om vårens trender, först för killar och senare för tjejer. Herrmodet beskrev hon som "ut med det smala, in med det vida. Höga midjor, vida byxben, lackskor och smala lackskärp; löst och ledigt - men dressat." För oss tjejer gäller det att "gnistra och blänka iögonfallande i metallic, helst i silver. Nyckelplaggen är tunika, parkas och platta sandaler, stilen är romantisk eller sportig men dekorativ. Höstens hattar och vinterns mössor byts ut mot dekorerade kepsar och diadem, tygerna är blommiga och sextiotalsinpirerade." Inget vi inte hört förut, helt enkelt, men jag har ingenting emot att trenderna verkligen nöts in i oss inför den nya säsongen - desto lättare att bryta mot alla regler nu när vi vet om dem!
Vårens trender fortsatte förstås att visas upp på catwalken, under teman som "romantiskt" och "sextiotal".
Caroline Winberg, den sportiga Sollentunatjejen turned Supermodel, tog oerhört välförtjänt hem priset för årets modell. Hon hade ingen direkt konkurrens om man ser till de andra nominerade - sjukt 90-talssnygga Mona Johannesson vann ju förra året och har inte direkt slam dunkat i år, och Elsa Hosk - Guess-kampanj eller inte, jag ser inte henne som ett supermodellämne, hon är för söt och kommersiell för min smak. Caroline tog emot priset iklädd kvällens i särklass snyggaste outfit, jag var ärligt talat rätt tagen av att hon har sådan vansinnig star quality. Där har vi verkligen en tjej jag unnar all framgång i världen.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni delade ut priset för bästa svenska designer till Whyred - en värdig vinnare i sammanhanget. Fast jag tycker ju att Fifth Avenue Shoe Repair borde kammat hem priset för bästa designer. Kanske nästa år?
Bästa musiken under galan:
Suede - She's in Fashion
Andreas Kleerup & Robyn - With Every Heartbeat
Le Sport - Tell No One About Tonight
I won't hesitate no more
Vad gällde diskussionen? Låt mig gissa... Huruvida kokosnötter tog sig till England under medeltiden. Rätt svar att det kan ha varit två afrikanska svalor som bar dem med ett litet snöre mellan sig.
Från: Peter Fernold
Nästan ännu värre, Peter.
Den handlade om adoption. Det kanske är svårt att tänka sig, men detta fantastiska fenomen kan tydligen vara världens mest infekterade ämne. Vansinnigt obehagligt.
Nu är det dags att sätta sig på Fräcka Frökens Café och observera vardagligt intersubjektivt beteende. Jag älskar min utbildning ibland - särskilt när jag får dricka kaffe med Jakob samtidigt som vi förbereder oss inför seminariet.
I've been spendin' way too long checkin' my tongue in the mirror
and bendin' over backwards just to try to see it clearer
My breath fogged up the glass
and so I drew a new face and laughed
I guess what I'm a sayin'is there ain't no better reason
to rid yourself of vanity and just go with the seasons
STOCKHOLMARE, SE HIT!
Den som söker upp de två fullständigt ljuvliga indieflickorna som sitter nere i gången vid Gamla Stans tunnelbaneuppgång och sjunger och spelar universums sötaste version av Jason Mraz >>I'm Yours<< och ber om deras mailadresser eller Myspace åt mig är helt klart värda en belöning. De älsklingarna har verkligen gjort hela min helg! Jag måste få tag på en inspelning av dem, de kan sätta en diktafon brevid sig när de spelar eller något, jag behöver deras version i min mp3-spelare, den kommer hålla mig vid liv resten av vintern.
once upon a time:
all I wanna do is ride bikes with you
Från: Peter Fernold
Nästan ännu värre, Peter.
Den handlade om adoption. Det kanske är svårt att tänka sig, men detta fantastiska fenomen kan tydligen vara världens mest infekterade ämne. Vansinnigt obehagligt.
Nu är det dags att sätta sig på Fräcka Frökens Café och observera vardagligt intersubjektivt beteende. Jag älskar min utbildning ibland - särskilt när jag får dricka kaffe med Jakob samtidigt som vi förbereder oss inför seminariet.
I've been spendin' way too long checkin' my tongue in the mirror
and bendin' over backwards just to try to see it clearer
My breath fogged up the glass
and so I drew a new face and laughed
I guess what I'm a sayin'is there ain't no better reason
to rid yourself of vanity and just go with the seasons
STOCKHOLMARE, SE HIT!
Den som söker upp de två fullständigt ljuvliga indieflickorna som sitter nere i gången vid Gamla Stans tunnelbaneuppgång och sjunger och spelar universums sötaste version av Jason Mraz >>I'm Yours<< och ber om deras mailadresser eller Myspace åt mig är helt klart värda en belöning. De älsklingarna har verkligen gjort hela min helg! Jag måste få tag på en inspelning av dem, de kan sätta en diktafon brevid sig när de spelar eller något, jag behöver deras version i min mp3-spelare, den kommer hålla mig vid liv resten av vintern.
once upon a time:
all I wanna do is ride bikes with you
Funeral edition
Just för tillfället kan jag inte komma på något mer osmakligt än att lägga upp en dagens outfit för begravningen jag ska iväg på om en halvtimme. Det betyder förstås att jag absolut måste göra precis just det.
Dagens outfit
Svart axelbandslös klänning med smalt guldskärp, Vero Moda
Svart bh, Victoria's Secret
Smycken, presenter från mamma
Det känns otroligt konstigt att jag, om bara några timmar, kommer att sitta i en kyrka och verkligen uppleva döden. Jag, som har värre dödsångest än någon annan jag känner till, ska ta mig igenom en dag helt tillägnad döden. Det känns fullständigt absurt.
Jag hade verkligen hoppats att det skulle dröja längre än såhär innan jag behövde uppleva en begravning.
(Ja, det är min första. Jag tycker att det är svårt att hantera situationen.)
Ikväll följer jag med familjen till Stockholm, där Marcus väntar, vi spenderar helgen med min familj och kommer hem söndag eftermiddag. (I tid att göra vår observationsuppgift, Jakob, promise!)
Ta hand om er.
Dagens outfit
Svart axelbandslös klänning med smalt guldskärp, Vero Moda
Svart bh, Victoria's Secret
Smycken, presenter från mamma
Det känns otroligt konstigt att jag, om bara några timmar, kommer att sitta i en kyrka och verkligen uppleva döden. Jag, som har värre dödsångest än någon annan jag känner till, ska ta mig igenom en dag helt tillägnad döden. Det känns fullständigt absurt.
Jag hade verkligen hoppats att det skulle dröja längre än såhär innan jag behövde uppleva en begravning.
(Ja, det är min första. Jag tycker att det är svårt att hantera situationen.)
Ikväll följer jag med familjen till Stockholm, där Marcus väntar, vi spenderar helgen med min familj och kommer hem söndag eftermiddag. (I tid att göra vår observationsuppgift, Jakob, promise!)
Ta hand om er.
"Vi bråkar inte - vi DISKUTERAR."
Min familj kan verkligen konsten att diskutera civiliserat.
Not.
Som Borat skulle sagt.
Jag borde kanske ha insett ganska tidigt att diskussionen höll på att gå över styr, men jag hade tydligen förpassat de tidigare minnena av liknande händelser riktigt långt bak i hjärnan, för jag fattade faktiskt inte att det var allvar förrän folk (läs: min styvfar) satt och skrek åt varandra (alla andra) - och att det inte fanns en endaste gnutta "glimt i ögat" eller humor i det hela.
När jag och Marcus satt och åt frukost för en stund sedan kom min styvfar upp och började prata om samma ämne igen, men som tur är så nöjde han sig med att muttra lite över hur dåliga argument alla haft igår, och när vi inte sa emot började han prata om annat.
Phew.
Jag och Marcus må vara jävligt envisa båda två, men jag hoppas att vi inte kommer upp i mina föräldrars nivå.
(Det var förresten min mamma som hade rätt. SÅ DET SÅ!
Not.
Som Borat skulle sagt.
Jag borde kanske ha insett ganska tidigt att diskussionen höll på att gå över styr, men jag hade tydligen förpassat de tidigare minnena av liknande händelser riktigt långt bak i hjärnan, för jag fattade faktiskt inte att det var allvar förrän folk (läs: min styvfar) satt och skrek åt varandra (alla andra) - och att det inte fanns en endaste gnutta "glimt i ögat" eller humor i det hela.
När jag och Marcus satt och åt frukost för en stund sedan kom min styvfar upp och började prata om samma ämne igen, men som tur är så nöjde han sig med att muttra lite över hur dåliga argument alla haft igår, och när vi inte sa emot började han prata om annat.
Phew.
Jag och Marcus må vara jävligt envisa båda två, men jag hoppas att vi inte kommer upp i mina föräldrars nivå.
(Det var förresten min mamma som hade rätt. SÅ DET SÅ!
Dagen efter.
Solen skiner i Stockholm. Vi har lyssnat på Jay-Jay Johansons nya fullängdare >>The Long Term Physical Effects Are Not Yet Known<< och ätit godis och bananer till frukost. Nu blir det en dag full av omkringströvande, shopping, fika och sushi med familjen - det förtjänar jag faktiskt efter gårdagen. Begravningar är nog bland det värsta som finns, även om jag helt klart håller med er som kommenterade att de har en poäng... Jag hade dock gärna sluppit, all förtvivlan var otroligt jävla knäckande. Men jag är glad att jag var där, det var väldigt, väldigt vackert, och jag fick vara ett stöd till mina älskade syskon som ju förlorat sin farmor (min styvfarmor).
It was all... yellow
Folk pratar och pratar och pratar.
Jag pratar och pratar och pratar om möjligt ännu mer.
Men det är verkligen inte ofta det faktiskt sägs någonting viktigt.
Inatt sades väldigt, väldigt många viktiga saker. Väldigt många riktiga saker. Sådant som betyder något, som lämnar en sårbar. Det var oändligt fint, och jag är otroligt tacksam över att jag får vara en del av äkta konversationer. Att jag går att lita på. Det ger mig, på något sätt, ett... mervärde som människa.
Okej, vi pratade jäkligt mycket om skor också. Och klänningar. Och hårfärger... och lite mer skor. Sådant kan också vara viktigt - och framför allt bland det roligaste som finns! :D
Min gula klänning!
Min sötaste hyresgäst och underbara vän Louise poserar i sitt/mitt kök...
...och så var det dags för middag.
Jag är så glad att vi inte slutat med mat och börjat med näringspiller istället! Framtiden kan gärna vänta.
Victor var ingen stjärna på att ta skarpa bilder. ;) Här ser det verkligen ut som att jag borde klippa min lugg, och det snarast! Ååh, vad ska jag göra med den? Jag älskar den, men jag ser ju ingenting!
Josefin, jag och Fanny.
Victor, Jakob, Fylle-Anders, Fanny och Jossan (med sin sexiga boo-tey!). <3
Jag saknar min Marcus. Han är i Stockholm utan mig.
Om några timmar ska jag gå upp och åka på begravning, det känns verkligen sådär.
Från i söndags
Haha! Igår/idag (torsdag) hade jag lika många besökare som min CVV-kod på Visakortet. Det är ju förstås ett tecken, det måste betyda någonting. Right? Att jag borde få shoppa mer via internet, eller så? :) I alla fall var det nästan dubbelt så många besökare som för bara några veckor sedan, verkligen grymt kul! Tack för att ni läser!
Tema: Handen-i-ansiktet-och-gapa-för-fan! (Med mera, med mera.)
Vackra, vackra Hanna, från vår plåtning i fredags. Hon fick göra samma pose i mängder av olika underliga outfits, och hon klarade allt briljant; kom med egna idéer hela tiden, bytte uttryck och känsla, och hon förmedlar ju verkligen någonting hela tiden. Ärligt talat - behöver ni en riktigt grym modell till vilken fotografering som helst, she's your girl! Kontakta henne här eller genom Nocturnal Models.
Jag pratar och pratar och pratar om möjligt ännu mer.
Men det är verkligen inte ofta det faktiskt sägs någonting viktigt.
Inatt sades väldigt, väldigt många viktiga saker. Väldigt många riktiga saker. Sådant som betyder något, som lämnar en sårbar. Det var oändligt fint, och jag är otroligt tacksam över att jag får vara en del av äkta konversationer. Att jag går att lita på. Det ger mig, på något sätt, ett... mervärde som människa.
Okej, vi pratade jäkligt mycket om skor också. Och klänningar. Och hårfärger... och lite mer skor. Sådant kan också vara viktigt - och framför allt bland det roligaste som finns! :D
Min gula klänning!
Min sötaste hyresgäst och underbara vän Louise poserar i sitt/mitt kök...
...och så var det dags för middag.
Jag är så glad att vi inte slutat med mat och börjat med näringspiller istället! Framtiden kan gärna vänta.
Victor var ingen stjärna på att ta skarpa bilder. ;) Här ser det verkligen ut som att jag borde klippa min lugg, och det snarast! Ååh, vad ska jag göra med den? Jag älskar den, men jag ser ju ingenting!
Josefin, jag och Fanny.
Victor, Jakob, Fylle-Anders, Fanny och Jossan (med sin sexiga boo-tey!). <3
Jag saknar min Marcus. Han är i Stockholm utan mig.
Om några timmar ska jag gå upp och åka på begravning, det känns verkligen sådär.
Från i söndags
Haha! Igår/idag (torsdag) hade jag lika många besökare som min CVV-kod på Visakortet. Det är ju förstås ett tecken, det måste betyda någonting. Right? Att jag borde få shoppa mer via internet, eller så? :) I alla fall var det nästan dubbelt så många besökare som för bara några veckor sedan, verkligen grymt kul! Tack för att ni läser!
Tema: Handen-i-ansiktet-och-gapa-för-fan! (Med mera, med mera.)
Vackra, vackra Hanna, från vår plåtning i fredags. Hon fick göra samma pose i mängder av olika underliga outfits, och hon klarade allt briljant; kom med egna idéer hela tiden, bytte uttryck och känsla, och hon förmedlar ju verkligen någonting hela tiden. Ärligt talat - behöver ni en riktigt grym modell till vilken fotografering som helst, she's your girl! Kontakta henne här eller genom Nocturnal Models.
Storslagna planer... och mindre dramatiska sådana
Nu ska jag hem till Louise och äta chili con carne och dricka glögg (!), sedan ska vi ses med klassen och ha "kick off" för den nya kursen... jag har på mig min sprillans nya citrongula H&M-klänning, rött läppstift och fem par strumpbyxor. (Vaddå, det är svinkallt ute!)
Jag hade en galet trevlig eftermiddag med underbara Fanny, vi snackade skit och storslagna framtidsplaner omvartannat, och sen var vi naturligtvis tvungna att gå och shoppa lite - därav min nya klänning! Det är tur att det finns så fina människor här i världen.
Vi hörs inatt! :)
Jag hade en galet trevlig eftermiddag med underbara Fanny, vi snackade skit och storslagna framtidsplaner omvartannat, och sen var vi naturligtvis tvungna att gå och shoppa lite - därav min nya klänning! Det är tur att det finns så fina människor här i världen.
Vi hörs inatt! :)
For today I am a child
Dags för veckans barnsligaste utspel:
Wehey, nu ligger åtminstone en av mina bilder före den här killen på Outfits.se-topplistan! Tackar!
På tal om toppplistor så hade jag verkligen ingen aning om att jag låg på blogg.ses "mest aktiva"-lista. Har inte ens tänkt tanken att kolla där. Vad galet!
(Jag borde verkligen sluta engagera mig i en del grejer, I tell you.)
Nu: dags att sätta igång med nya kursen! Hade känts ännu bättre om jag kommit ihåg att läsa litteraturen tills idag. Nåväl, jag tar igen det imorgonbitti.
Innan begravningen.
Wehey, nu ligger åtminstone en av mina bilder före den här killen på Outfits.se-topplistan! Tackar!
På tal om toppplistor så hade jag verkligen ingen aning om att jag låg på blogg.ses "mest aktiva"-lista. Har inte ens tänkt tanken att kolla där. Vad galet!
(Jag borde verkligen sluta engagera mig i en del grejer, I tell you.)
Nu: dags att sätta igång med nya kursen! Hade känts ännu bättre om jag kommit ihåg att läsa litteraturen tills idag. Nåväl, jag tar igen det imorgonbitti.
Innan begravningen.
Fula ankungar... eller, ankungar kan inte vara fula. Fula SMÅSYSTRAR, ska det vara.
Eftersom både Hanna och Anna har kollat sina adresser kan väl inte jag vara sämre?
Jag och Marcus är, enligt Mosaic Livsstilars test:
* Unga (check)
* Ganska välutbildade (check Annika, Marcus är nog snarare mycket välutbildad)
* Singlar (nix)
* Låg- och Medelinkomsttagare (gills studielån?)
* Hyresrätt i medelstor stad (På a svarar vi nej, på b - check)
* Nöjesintresserade (vem är inte intresserad av nöjen?!)
* Förändringsbenägna kollektivister (någon får gärna förklara för mig vad det betyder.)
(Nu har Stila förklarat vad de menar - eller, det var ju hyfsat uppenbart, men jag kunde bara inte koppla det till de andra generaliseringarna. Nu kan jag helt klart säga att det inte stämmer - jag är inte kollektivist för fem öre, jag sätter alltid individen - helst mig själv - först. Charmigt, huh?)
Tja, vad ska jag säga? Det stämmer väl hyfsat. (Fast om de verkligen går på statistik har de minsann inte frågat folk som faktiskt bor i vårt kvarter - det hade väl varit att vänta sig för mycket, fattar väl jag också - för vi bor i en stor, välmående bostadsrättsförening. Och "medelstor stad", ja, det kanske jag liksom avslöjade när jag skrev in "Norrköping" i adressfältet?)
Gör testet själva, vem vet, ni kanske blir jätteöverraskade och imponerade?
I söndags fyllde min styvpappa år, igår var det svärmor som var födelsedagsbarn, och idag är det Mischa Bartons tur. Väldigt ointressant, måste jag säga - jag är inte ens bjuden på fest, ju (det är väl därför folk fyller år? För att man ska bli bjuden på fest?). En aning mer intressant är att hon har en lillasyrra - visste ni det här? - som är aspiring actress, och riktigt ful. Stackars, stackars Hania. Vad fruktansvärt att vara den fula lillasystern! Fråga Ashley Simpson, hon verkade ju inte gilla att vara den fula lillasystern, om nu "ful" i hennes fall betydde brunett- och-normal-näsa/läppar/haka osv. Tur att det finns plastikkirugi. Och tur att jag inte har någon storasyster, och att mina småsystrar ser ut som små prinsessor, så att de slipper operera sig eller skrattas åt.
So far, so good... Mischa och Hania promenerar i Sydney...
...men stackars, stackars, stackars Hania. Att hon inte bara väljer ett yrke där hon inte behöver konkurrera med storasyster?
Hon har i alla fall klass.
På tal om absolut ingenting så är jag skitnöjd över att Mischa har så breda höfter. Får Mischa så får jag. Så det så!
Jag är en hemsk människa.
Jag tycker att Ashley är snyggare nu än innan hon gjorde om hela kroppen och ansiktet.
Hemsk, hemsk, hemsk.
Kommentar:
"fånigt av dig att skriva att hon är riktigt ful för det är hon ju verkligen inte. nåja.."
Jo, förlåt, jag tycker att hon är skitful. Det är ju bara min åsikt, men jag tycker det. Det är förmodligen för att jag ohjälpligt jämför henne med perfect face-Mischa.
Damn, nu har jag börjat ha för mycket åsikter i min blogg, så naturligtvis tar folk illa upp. Det förstår jag. Men jag orkar inte blogga överhuvudtaget om jag inte får skriva, och tycka, vad jag vill.
Jag och Marcus är, enligt Mosaic Livsstilars test:
* Unga (check)
* Ganska välutbildade (check Annika, Marcus är nog snarare mycket välutbildad)
* Singlar (nix)
* Låg- och Medelinkomsttagare (gills studielån?)
* Hyresrätt i medelstor stad (På a svarar vi nej, på b - check)
* Nöjesintresserade (vem är inte intresserad av nöjen?!)
* Förändringsbenägna kollektivister (någon får gärna förklara för mig vad det betyder.)
(Nu har Stila förklarat vad de menar - eller, det var ju hyfsat uppenbart, men jag kunde bara inte koppla det till de andra generaliseringarna. Nu kan jag helt klart säga att det inte stämmer - jag är inte kollektivist för fem öre, jag sätter alltid individen - helst mig själv - först. Charmigt, huh?)
Tja, vad ska jag säga? Det stämmer väl hyfsat. (Fast om de verkligen går på statistik har de minsann inte frågat folk som faktiskt bor i vårt kvarter - det hade väl varit att vänta sig för mycket, fattar väl jag också - för vi bor i en stor, välmående bostadsrättsförening. Och "medelstor stad", ja, det kanske jag liksom avslöjade när jag skrev in "Norrköping" i adressfältet?)
Gör testet själva, vem vet, ni kanske blir jätteöverraskade och imponerade?
I söndags fyllde min styvpappa år, igår var det svärmor som var födelsedagsbarn, och idag är det Mischa Bartons tur. Väldigt ointressant, måste jag säga - jag är inte ens bjuden på fest, ju (det är väl därför folk fyller år? För att man ska bli bjuden på fest?). En aning mer intressant är att hon har en lillasyrra - visste ni det här? - som är aspiring actress, och riktigt ful. Stackars, stackars Hania. Vad fruktansvärt att vara den fula lillasystern! Fråga Ashley Simpson, hon verkade ju inte gilla att vara den fula lillasystern, om nu "ful" i hennes fall betydde brunett- och-normal-näsa/läppar/haka osv. Tur att det finns plastikkirugi. Och tur att jag inte har någon storasyster, och att mina småsystrar ser ut som små prinsessor, så att de slipper operera sig eller skrattas åt.
So far, so good... Mischa och Hania promenerar i Sydney...
...men stackars, stackars, stackars Hania. Att hon inte bara väljer ett yrke där hon inte behöver konkurrera med storasyster?
Hon har i alla fall klass.
På tal om absolut ingenting så är jag skitnöjd över att Mischa har så breda höfter. Får Mischa så får jag. Så det så!
Jag är en hemsk människa.
Jag tycker att Ashley är snyggare nu än innan hon gjorde om hela kroppen och ansiktet.
Hemsk, hemsk, hemsk.
Kommentar:
"fånigt av dig att skriva att hon är riktigt ful för det är hon ju verkligen inte. nåja.."
Jo, förlåt, jag tycker att hon är skitful. Det är ju bara min åsikt, men jag tycker det. Det är förmodligen för att jag ohjälpligt jämför henne med perfect face-Mischa.
Damn, nu har jag börjat ha för mycket åsikter i min blogg, så naturligtvis tar folk illa upp. Det förstår jag. Men jag orkar inte blogga överhuvudtaget om jag inte får skriva, och tycka, vad jag vill.
Skoreparatörer med sylvass stilkänsla
Jag kommer förmodligen inte att orka skriva om inlägget (som försvann) om Fifth Avenue Shoe Repair, så ni kan få läsa en artikel om dem ur NYLON istället. (Klicka på den så kommer ni till en större, läsbar version.)
På tal om NYLON, så råkade jag hitta en så otroligt vacker annons i tidningen. Fullkomligt ljuvlig. Så vill jag se ut i håret.
Jag kunde inte låta bli att ta ett par minuter och ge söta Svart Kajal-Hanna en softad filmstjärnelook... :)
På tal om NYLON, så råkade jag hitta en så otroligt vacker annons i tidningen. Fullkomligt ljuvlig. Så vill jag se ut i håret.
Jag kunde inte låta bli att ta ett par minuter och ge söta Svart Kajal-Hanna en softad filmstjärnelook... :)
Battle of the journalistmorsor
Jag gick i bitar när jag suttit i en kvart och klistrat in länkar i ett inlägg som jag hållit på med ännu längre, om Fifth Avenue Shoe Repair - som är min dröm om stil i ett nötskal - och datorn hänger sig i en halv sekund, vilket gör att jag stänger ner blogg.se-fönstret och inte det fönster jag försöker stänga ner. Jag skämtar inte. Det svartnade framför ögonen.
Det kan ha att göra med att jag sover två-tre timmar per natt sedan jag kom hem från USA för en och en halv vecka sedan - the jetlag from hell, I tell you - men jag har faktiskt alltid tagit det väldigt hårt när det känts som att tid från mitt liv bara försvinner, att tid jag lagt ner varit till ingen nytta. Varje gång jag skrivit ett långt mail (eller dagboksinlägg för den delen, sådana man skrev på communities innan bloggarnas storhetstid, minns ni så långt tillbaka i tiden? Haha.) som försvunnit; antingen för att jag är så jäkla klantig, eller för att datorer är djävulens påfund; har det i någon minut känts som att jag ska svimma. Att orden tas ifrån mig, att jag lägger min energi i något som aldrig kommer att läsas... Jag har ingen aning om varför det är så förjävligt. Kanske är det likadant för er?
Eller så är jag bara galet överkänslig.
Förresten så kan jag meddela att det pågick en liten diskussion i kommentarerna till det här inlägget om huruvida man som journalist får använda sig av ordet samt eller inte. (Alexandras lärare tycker nämligen inte det.) En anonym person skrev "alexandra; din lärare har helt rätt :) hälsar min journalistmor", och eftersom det tydligen är det som avgör, så hälsar min journalistmor att "jo, det kan man visst. Som journalist ska man inte begränsa sig, utan använda hela det svenska språket." Jag tycker att våra mammor borde battla, Anonym. Sen kan vi illustrera fighten med hjälp av lerfigurer och sända det i TV8.
Det kan ha att göra med att jag sover två-tre timmar per natt sedan jag kom hem från USA för en och en halv vecka sedan - the jetlag from hell, I tell you - men jag har faktiskt alltid tagit det väldigt hårt när det känts som att tid från mitt liv bara försvinner, att tid jag lagt ner varit till ingen nytta. Varje gång jag skrivit ett långt mail (eller dagboksinlägg för den delen, sådana man skrev på communities innan bloggarnas storhetstid, minns ni så långt tillbaka i tiden? Haha.) som försvunnit; antingen för att jag är så jäkla klantig, eller för att datorer är djävulens påfund; har det i någon minut känts som att jag ska svimma. Att orden tas ifrån mig, att jag lägger min energi i något som aldrig kommer att läsas... Jag har ingen aning om varför det är så förjävligt. Kanske är det likadant för er?
Eller så är jag bara galet överkänslig.
Förresten så kan jag meddela att det pågick en liten diskussion i kommentarerna till det här inlägget om huruvida man som journalist får använda sig av ordet samt eller inte. (Alexandras lärare tycker nämligen inte det.) En anonym person skrev "alexandra; din lärare har helt rätt :) hälsar min journalistmor", och eftersom det tydligen är det som avgör, så hälsar min journalistmor att "jo, det kan man visst. Som journalist ska man inte begränsa sig, utan använda hela det svenska språket." Jag tycker att våra mammor borde battla, Anonym. Sen kan vi illustrera fighten med hjälp av lerfigurer och sända det i TV8.
Modebloggshalshuggarmördaren är lös!
Alla nyheter man verkligen behöver finns på Fantasinyheter och ingenannanstans.
Tack för tipset, Peter!
Tack för tipset, Peter!
Filminspelningar, festivaler och Finlandsfärjor
Jag satt och tittade i gamla bildmappar som jag inte öppnat överhuvudtaget sedan jag köpte den nya kameran i höstas... vem tackar nej till lite gammal hederlig nostalgi såhär en onsdagseftermiddag? Min allra första tanke när jag såg bilderna var "åååh, vad jag saknar mitt långa hår!", min andra var... "ehm, ååh, vad jag inte saknar min gamla kamera". Jag förstår inte hur jag kunde använda samma gamla 1500 kronors-Nikon i FEM (sex?) ÅR. Nåväl, nu ligger den i bokhyllan och samlar damm, där den hör hemma. Jag bjuder såklart på några bilder, i kronologisk ordning:
Från filminspelning i somras, jag spelar en scary hushållerska med hemligheter i pilotavsnittet till en brittisk deckare. :)
Marcus och jag, skabbigt men ljuvligt mys i solen på Emmabodafestivalen.
På Haute Culture-festivalen i Norrköping i september - eller ja, snarare inne på damrummet, då. Veckan innan jag klippte av luggen...
...och här hade luggen åkt av, men inte resten av håret. (Luggen var inte alls sådär ful egentligen, jag ligger konstigt eller något.) I hytten på Finlandsfärjan påväg hem från Helsingfors, det var härligt svennigt och faktiskt riktigt romantiskt, tro't eller ej...
Äsch, jag är jäkligt nöjd med mitt hår nu också - det har lite attityd, på något sätt. Men ändå, mina lockar var så skönt lättskötta. (Det tar c:a 45 minuter för mig att torka och platta mitt hår innan jag kan visa mig bland folk, det är tid jag faktiskt hade kunnat göra något roligare med!)
Oj, nu förstör jag den kronologiska ordningen, men här får ni några webcambilder från förrförra USA-resan, julen 2005...
Yep, 2005 var året då jag orkade vara blond i flera veckor, sedan höll jag på att bli tokig på min kolsvarta utväxt. Jag sprang till ett snabbköp, köpte en mörkbrun toning, och en timme senare var jag...
...mitt gamla vanliga jag igen.
Från filminspelning i somras, jag spelar en scary hushållerska med hemligheter i pilotavsnittet till en brittisk deckare. :)
Marcus och jag, skabbigt men ljuvligt mys i solen på Emmabodafestivalen.
På Haute Culture-festivalen i Norrköping i september - eller ja, snarare inne på damrummet, då. Veckan innan jag klippte av luggen...
...och här hade luggen åkt av, men inte resten av håret. (Luggen var inte alls sådär ful egentligen, jag ligger konstigt eller något.) I hytten på Finlandsfärjan påväg hem från Helsingfors, det var härligt svennigt och faktiskt riktigt romantiskt, tro't eller ej...
Äsch, jag är jäkligt nöjd med mitt hår nu också - det har lite attityd, på något sätt. Men ändå, mina lockar var så skönt lättskötta. (Det tar c:a 45 minuter för mig att torka och platta mitt hår innan jag kan visa mig bland folk, det är tid jag faktiskt hade kunnat göra något roligare med!)
Oj, nu förstör jag den kronologiska ordningen, men här får ni några webcambilder från förrförra USA-resan, julen 2005...
Yep, 2005 var året då jag orkade vara blond i flera veckor, sedan höll jag på att bli tokig på min kolsvarta utväxt. Jag sprang till ett snabbköp, köpte en mörkbrun toning, och en timme senare var jag...
...mitt gamla vanliga jag igen.
Pretty Girls Make Graves
Jag råkar ha världens kanske allra sötaste hyresgäst. Ruskigt fina Louise hittade hit från Falun i augusti för att plugga grafisk design, och hon hamnade i min lägenhet. Jag hittade två hemskt rara bilder från utekvällar i höstas - det är ju bara så sött att vi matchar varandra. :)
Ni måste gå in och rösta på mig på Outfits.se, det är ju pinsamt att ha sämre snitt än den här killen!
Ni måste gå in och rösta på mig på Outfits.se, det är ju pinsamt att ha sämre snitt än den här killen!
Marni Fall 2007 - Ögongodis och penisavund
De må inte vara ofta, men då och då händer det att jag verkligen önskar att jag vore född till man. En av dessa sällsynta tillfällen är när jag vilar ögonen på Marnis fullständigt briljanta Fall 2007-herrkollektion. Det här är, enligt mig, helt klart den ultimata looken för killkläder. (Jag har aldrig riktigt gillat ljusa blåjeans och rosa skjorta, om man säger så...)
Smala, raka, cleana silhuetter, minimalism, klassiska plagg i avskalad tappning, dov färgskala som bryts av med klarrött och blått, pressveck... Och de stora väskorna sen! Mmm-hmmm. Det enda jag inte alls gillar är shortsen... tyvärr, det går bort för mig. Resten däremot - framkallar grymt mycket penisavund.
Hela kollektionen finns att dregla över här på Style.com.
Nu har jag lagt upp ett litet inlägg om Marni-kollektionen på Collective - läs det, vettja!
Smala, raka, cleana silhuetter, minimalism, klassiska plagg i avskalad tappning, dov färgskala som bryts av med klarrött och blått, pressveck... Och de stora väskorna sen! Mmm-hmmm. Det enda jag inte alls gillar är shortsen... tyvärr, det går bort för mig. Resten däremot - framkallar grymt mycket penisavund.
Hela kollektionen finns att dregla över här på Style.com.
Nu har jag lagt upp ett litet inlägg om Marni-kollektionen på Collective - läs det, vettja!
Deadline!
Sådant här har jag haft för mig idag! :D
Första dagen som reporter på Norrköpings Tidningar. Det har varit Helt Fantastiskt Roligt! Jag trodde inte att jag var typen som skulle trivas med att skriva om nyheter, men jag älskade varje sekund - att ringa och prata med polisen gång på gång, att skriva under tidspress, att hitta på catchy ingresser, att jobba över och missa spårvagnen... (Okej då, inte det sista, kanske. Men resten.) Kanske har jag det i blodet ändå!
Jag är verkligen glad att jag tog det här jobbet, jag vet att jag kommer att lära mig otroligt mycket, och kanske kommer jag att få lite mer skinn på näsan.
Och jag fick skriva ordet kopparhärva! Obetalbart! :D
Första dagen som reporter på Norrköpings Tidningar. Det har varit Helt Fantastiskt Roligt! Jag trodde inte att jag var typen som skulle trivas med att skriva om nyheter, men jag älskade varje sekund - att ringa och prata med polisen gång på gång, att skriva under tidspress, att hitta på catchy ingresser, att jobba över och missa spårvagnen... (Okej då, inte det sista, kanske. Men resten.) Kanske har jag det i blodet ändå!
Jag är verkligen glad att jag tog det här jobbet, jag vet att jag kommer att lära mig otroligt mycket, och kanske kommer jag att få lite mer skinn på näsan.
Och jag fick skriva ordet kopparhärva! Obetalbart! :D
Until the Sadness is Gone
Svart halvpolo med vita grafiska mönster, Armani Jeans
Svart klockad kjol, H&M
Svarta yllestrumpbyxor, H&M
Svart väska, H&M
Svarta stövletter, Skopunkten
Chokladbrun klänning, BCBG
Svart ribbad farfarströja, Cubus
Brun väska, Cubus
Guldfärgat halsband, hästhuvud i hästsko med tjock kedja, H&M
Stand out in the crowd
Nya Café kom i brevlådan idag, och gissa vilka som poserar ohämmat på sidan 95?
(Ursäkta värdelös bildkvalitet, jag knäppte ett snabbt kort och det blev verkligen sådär.
I need some serious suntanning! Och det lär ju inte hända... Min hudtyp ligger helt klart i riskzonen för cancer, och brun-utan-sol är inte att tänka på - allt blir orange och ojämnt på mig.
Men vi var i alla fall ganska söta. Marcus lyckades se både intellektuell och stylish ut, och jag... ja, jag är i alla fall indieblek så att det räcker och blir över, och kameran gör sig ju bra på bild. :)
På tal om Café: Jag tycker dessutom att ni kan passa på att börja läsa Daniels blogg om ni inte redan gör det - om inte annat så för alla grymma bilder från visningar och deras skrämmande glamourösa efterfester runt om i världen.
(Ursäkta värdelös bildkvalitet, jag knäppte ett snabbt kort och det blev verkligen sådär.
I need some serious suntanning! Och det lär ju inte hända... Min hudtyp ligger helt klart i riskzonen för cancer, och brun-utan-sol är inte att tänka på - allt blir orange och ojämnt på mig.
Men vi var i alla fall ganska söta. Marcus lyckades se både intellektuell och stylish ut, och jag... ja, jag är i alla fall indieblek så att det räcker och blir över, och kameran gör sig ju bra på bild. :)
På tal om Café: Jag tycker dessutom att ni kan passa på att börja läsa Daniels blogg om ni inte redan gör det - om inte annat så för alla grymma bilder från visningar och deras skrämmande glamourösa efterfester runt om i världen.
Livets viktigaste mål.
Förmodligen Världens Godaste Smoothie
2 stora glas
1 banan
1 apelsin
1 kiwi
Några skivor färsk ananas
1 handfull frysta hallon
1 handfull frysta jordgubbar
1 handfull frysta björnbär
2 dl lättmjölk
Blanda väl i mixer.
Frukosten är serverad!
Någonstans tror jag ändå att allt handlar om att inse hur vansinnigt bra man har det, verkligen njuta av det, och ha vett att vara tacksam.
A stairway to...?
Bara för att det är så jävla kul att posera i mitt trapphus.
Dagens outfit:
Vit skjorta, Vero Moda
Grå kritstrecksrandig klänning med fickor, soda blu
Grå yllestrumpbyxor, H&M
Svart pärlhalsband, H&M
Svarta skor, Vagabond
Grymt söta Alma vill ha hjälp att bestämma hur hon ska klippa sig, och ett av alternativen är min hemmaihopsnickrade page! :) Gå in och hjälp henne att fatta rätt beslut, vettja.
Jag fikade med Collective-Alexander idag, väldigt trevligt, och alltid lika roligt att få tips av någon som är mycket mer insatt i bloggvärlden än jag! Han inspirade mig att bli medlem på Outfits.se, jag vet ännu inte om sidan är något alls att ha, jag har alltid haft något emot sajter där man röstar på varandra - eller, ärligt, emot popularitetstävlingar av alla de slag. (Visst, det kan vara för att jag aldrig vinner!) :) Oh well, det är ju rätt kul att kolla på bilderna folk lägger upp, i brist på bättre sysselsättningar. Här är jag.
Dagens outfit:
Vit skjorta, Vero Moda
Grå kritstrecksrandig klänning med fickor, soda blu
Grå yllestrumpbyxor, H&M
Svart pärlhalsband, H&M
Svarta skor, Vagabond
Grymt söta Alma vill ha hjälp att bestämma hur hon ska klippa sig, och ett av alternativen är min hemmaihopsnickrade page! :) Gå in och hjälp henne att fatta rätt beslut, vettja.
Jag fikade med Collective-Alexander idag, väldigt trevligt, och alltid lika roligt att få tips av någon som är mycket mer insatt i bloggvärlden än jag! Han inspirade mig att bli medlem på Outfits.se, jag vet ännu inte om sidan är något alls att ha, jag har alltid haft något emot sajter där man röstar på varandra - eller, ärligt, emot popularitetstävlingar av alla de slag. (Visst, det kan vara för att jag aldrig vinner!) :) Oh well, det är ju rätt kul att kolla på bilderna folk lägger upp, i brist på bättre sysselsättningar. Här är jag.
She's such a tease
Jag måste faktiskt få skryta lite; plåtningen idag gick verkligen alldeles strålande bra, trots att vi höll oss i mitt kök och trots att jag skötte all make och styling själv! Hanna var verkligen löjligt duktig som modell, det märks att hon har en hel del erfarenhet och älskar att stå framför kameran. Själv har jag ju alldeles för lite erfarenhet, än så länge, av att stå bakom kameran, men jag lär mig!
Jag hade tänkt mig sex olika bilder, det blev fem, men å andra sidan fem riktigt bra (tycker jag, alltså). :)
Jag sitter och väljer ut bilder och leker med dem just nu, kommer att lägga upp några teasers under kvällen. (Bilderna är alltså ljusår ifrån färdiga, eller snarare, inte arbetade med alls, men förhoppningsvis får ni en bil av känslan. Det är absolut inte heller säkert att just de här bilderna kommer att vara med i reportaget... men som sagt, it's all about the feeling, people!)
Här kommer de första:
Ni får hemskt, hemskt gärna kommentera och säga vad ni tycker!
Uppdatering:
Jag fick samma kommentarer av alla, vilket kändes lite onödigt med tanke på att det var oredigerade testbilder jag lade upp... bättre att alla får se de färdiga bilderna senare istället!
Jag hade tänkt mig sex olika bilder, det blev fem, men å andra sidan fem riktigt bra (tycker jag, alltså). :)
Jag sitter och väljer ut bilder och leker med dem just nu, kommer att lägga upp några teasers under kvällen. (Bilderna är alltså ljusår ifrån färdiga, eller snarare, inte arbetade med alls, men förhoppningsvis får ni en bil av känslan. Det är absolut inte heller säkert att just de här bilderna kommer att vara med i reportaget... men som sagt, it's all about the feeling, people!)
Här kommer de första:
Ni får hemskt, hemskt gärna kommentera och säga vad ni tycker!
Uppdatering:
Jag fick samma kommentarer av alla, vilket kändes lite onödigt med tanke på att det var oredigerade testbilder jag lade upp... bättre att alla får se de färdiga bilderna senare istället!
Tjuvlyssnat-releasen i bilder
Jag älskar min kamera, men den är verkligen allt annat än en partykamera. But who cares? Den tar ju bilder, och det är allt jag kräver när jag är uppklädd och glad! Så, hoppas att ni också kan ha överseende med kvaliteten...
Hanna och Max, ah, skönhet är trevligt.
Har Alexandra gått och blivit fotbollsfru, måntro? ;)
Sofie och Jesper
Hanna och Max, ah, skönhet är trevligt.
Har Alexandra gått och blivit fotbollsfru, måntro? ;)
Sofie och Jesper
Cracks in a Photograph
Idag är det dags för fotografering!
Innan jul fick alla som jobbar för Collective varsitt "projekt", ett lite större jobb att pyssla med, och mitt var en modefotografering med tema "svarta smycken - kontraster". Jag har funderat väldigt mycket på hur jag vill ha bilderna, och under en av den här veckans sömnlösa jetlag-nätter bestämde jag mig till slut. Så nu ska jag springa ner på stan och samla ihop allt jag behöver, och klockan 14 ska jag och Hanna sätta igång och plåta hemma i mitt kök!
Fota: Azra Halilovic
Jag har bestämt mig för att byta ut "svarta smycken" mot "svarta accessoarer" för att få en lite bredare grund att jobba med, och jag har alla bilder uttänkta i huvudet, så nu hoppas jag bara att jag ska lyckas få fram den känsla jag vill. Håll tummarna för att allt går bra - det kommer i alla fall jag att göra...
--------------------------------------------------------------
Uppdatering!
Om vi säger såhär: olika butiker varierar verkligen när det kommer till butikspersonalens grad av hjälpsamhet. Problemet är ju nämligen att de flesta affärer inte har öppet köp på sina bijouterier, så jag behövde helt enkelt få tillstånd att lämna tillbaka alla accessoarer imorgon. Inne på Glitter och Ur&Penn var de otroligt tillmötesgående och gulliga, på Vero Moda och H&M var de tveksamma men gick att övertala efter ett tag, men på Kicks tog det tvärstopp. Oh well, jag har allt jag behöver, även om det inte gick att hitta en enda svart ring i hela Norrköping...
Nu kommer snart Hanna, så jag ska förbereda det sista inför plåtningen. Hann dock med att fota dagens outfit, jag har ju som jag tidigare skrivit fått äran att inleda Collectives stildagbok, så det gäller att komma ihåg att dokumentera allt jag har på mig varenda dag.
Dagens outfit:
Svart skjorta med kort puffärm, H&M
Grå klänning, blu heaven
Silverfärgat skärp, Forever 21
Silverfärgade flats, Nine West
Champagnefärgad väska, Forever 21
Ring (julklapp från mamma) och silverhalsband
Hmmm, var kommer mina käkben ifrån? De har börjat dyka upp på en massa bilder, och jag klagar absolut inte, men de har aldrig synts förut!
Svart, svart, svart!
Innan jul fick alla som jobbar för Collective varsitt "projekt", ett lite större jobb att pyssla med, och mitt var en modefotografering med tema "svarta smycken - kontraster". Jag har funderat väldigt mycket på hur jag vill ha bilderna, och under en av den här veckans sömnlösa jetlag-nätter bestämde jag mig till slut. Så nu ska jag springa ner på stan och samla ihop allt jag behöver, och klockan 14 ska jag och Hanna sätta igång och plåta hemma i mitt kök!
Fota: Azra Halilovic
Jag har bestämt mig för att byta ut "svarta smycken" mot "svarta accessoarer" för att få en lite bredare grund att jobba med, och jag har alla bilder uttänkta i huvudet, så nu hoppas jag bara att jag ska lyckas få fram den känsla jag vill. Håll tummarna för att allt går bra - det kommer i alla fall jag att göra...
--------------------------------------------------------------
Uppdatering!
Om vi säger såhär: olika butiker varierar verkligen när det kommer till butikspersonalens grad av hjälpsamhet. Problemet är ju nämligen att de flesta affärer inte har öppet köp på sina bijouterier, så jag behövde helt enkelt få tillstånd att lämna tillbaka alla accessoarer imorgon. Inne på Glitter och Ur&Penn var de otroligt tillmötesgående och gulliga, på Vero Moda och H&M var de tveksamma men gick att övertala efter ett tag, men på Kicks tog det tvärstopp. Oh well, jag har allt jag behöver, även om det inte gick att hitta en enda svart ring i hela Norrköping...
Nu kommer snart Hanna, så jag ska förbereda det sista inför plåtningen. Hann dock med att fota dagens outfit, jag har ju som jag tidigare skrivit fått äran att inleda Collectives stildagbok, så det gäller att komma ihåg att dokumentera allt jag har på mig varenda dag.
Dagens outfit:
Svart skjorta med kort puffärm, H&M
Grå klänning, blu heaven
Silverfärgat skärp, Forever 21
Silverfärgade flats, Nine West
Champagnefärgad väska, Forever 21
Ring (julklapp från mamma) och silverhalsband
Hmmm, var kommer mina käkben ifrån? De har börjat dyka upp på en massa bilder, och jag klagar absolut inte, men de har aldrig synts förut!
Svart, svart, svart!
Me? The Devil?
Postat av: Cassie
Du ser lite ut som en ung Anna Wintour faktiskt :)
Postat av: Nora
Fin klänning! Jag håller faktiskt med Cassie, du ÄR lik henne! :)
Hmmm... de bilder jag sett på Anna Wintour är alla ganska läskiga, så eftersom min text ovanför bilden på mig var "Hjälp, jag ser läskig ut!" kanske det stämmer? :) Jag var i alla fall tvungen att leta en stund för att hitta en bild på Anna Wintour som ung, det var inte det lättaste, men här är den:
The original?
The copycat?
Du ser lite ut som en ung Anna Wintour faktiskt :)
Postat av: Nora
Fin klänning! Jag håller faktiskt med Cassie, du ÄR lik henne! :)
Hmmm... de bilder jag sett på Anna Wintour är alla ganska läskiga, så eftersom min text ovanför bilden på mig var "Hjälp, jag ser läskig ut!" kanske det stämmer? :) Jag var i alla fall tvungen att leta en stund för att hitta en bild på Anna Wintour som ung, det var inte det lättaste, men här är den:
The original?
The copycat?
Shit pommes!
Hjälp, jag ser läskig ut!
Tonight, tonight, tonight, toniii-iight
(I wanna be with you tonight)
Det var helt enkelt inte tänkt att jag skulle blogga inatt.
Jag skrev ett jättelångt och trevligt inlägg om kvällens fest, raddade upp (och länkade till) alla trevliga människor jag träffade, och sedan tryckte jag tydligen på "back", för allt försvann. Kul.
Nu går jag och lägger mig, jag orkar verkligen inte göra om allt!
Men jag hade i alla fall jävligt kul.
Tack, Tjuvlyssnat-Damon och Gloria (med kvällens snyggaste halsband, trots hård konkurrens)!
(Och tack Sofie, Alexandra, Masha, Hanna, Peter (med Louisa och Annika i sällskap), David (som jag kallade Daniel hela kvällen, jag och de där två namnet, alltså) och alla ni andra för att ni gjorde min kväll oförglömlig.)
Dessutom träffade jag Jesper, en söt rödhårig fag som är sexton år och jävligt grym, läs hans underbart onda blogg här.
Jag tog fula bilder. Jag dansade till Tomas Rusiaks "Hiphopper". Jag tog svarttaxi hem och blev kompis med chaffisen - så jävla orättvist, han får inte jobb för Taxi Stockholm för att han inte är tillräckligt bra på svenska. Herregud, jag är ju nästan rasist (det vill säga, jag förstår aldrig vad folk säger om de inte pratar ren rikssvenska), och jag tyckte att han pratade utmärkt. Det är en orättvis jävla värld. Jag gav honom en hundring och sa "ta det du vill ha", han svarade "det där är en hundring mer än den här åkturen var värd" och gav tillbaka åttio kronor. Vilken god man. Jag hoppas att han återföds som VD för något coolt företag och träffar en snäll kvinna som lagar goda... blinier, eller något.
Nej - nu måste jag som sagt sova. Imorgon; tåget hem tidigt, skola, sedan hem och lägga upp bilder. Akta er, vad bilder det blir!
Sov så gott, era små läckerbitar.
Det var helt enkelt inte tänkt att jag skulle blogga inatt.
Jag skrev ett jättelångt och trevligt inlägg om kvällens fest, raddade upp (och länkade till) alla trevliga människor jag träffade, och sedan tryckte jag tydligen på "back", för allt försvann. Kul.
Nu går jag och lägger mig, jag orkar verkligen inte göra om allt!
Men jag hade i alla fall jävligt kul.
Tack, Tjuvlyssnat-Damon och Gloria (med kvällens snyggaste halsband, trots hård konkurrens)!
(Och tack Sofie, Alexandra, Masha, Hanna, Peter (med Louisa och Annika i sällskap), David (som jag kallade Daniel hela kvällen, jag och de där två namnet, alltså) och alla ni andra för att ni gjorde min kväll oförglömlig.)
Dessutom träffade jag Jesper, en söt rödhårig fag som är sexton år och jävligt grym, läs hans underbart onda blogg här.
Jag tog fula bilder. Jag dansade till Tomas Rusiaks "Hiphopper". Jag tog svarttaxi hem och blev kompis med chaffisen - så jävla orättvist, han får inte jobb för Taxi Stockholm för att han inte är tillräckligt bra på svenska. Herregud, jag är ju nästan rasist (det vill säga, jag förstår aldrig vad folk säger om de inte pratar ren rikssvenska), och jag tyckte att han pratade utmärkt. Det är en orättvis jävla värld. Jag gav honom en hundring och sa "ta det du vill ha", han svarade "det där är en hundring mer än den här åkturen var värd" och gav tillbaka åttio kronor. Vilken god man. Jag hoppas att han återföds som VD för något coolt företag och träffar en snäll kvinna som lagar goda... blinier, eller något.
Nej - nu måste jag som sagt sova. Imorgon; tåget hem tidigt, skola, sedan hem och lägga upp bilder. Akta er, vad bilder det blir!
Sov så gott, era små läckerbitar.
Sunshine through the rain
Det är så skönt att ha fullt upp, att inte ha tid att tänka och noja för mycket, att aldrig ha tid att ha tråkigt.
Dessutom uppskattar man verkligen de få lugna stunder man får så mycket mer. Som dagens tågresa till Stockholm - 1 timme och 25 minuter (vi fastnade mellan Södertälje och Flemingsberg, vilket gav mig tio minuter extra) alldeles för mig själv, att bara få sitta och läsa (nya ELLE och NYLON), reflektera över dagens redovisningar (vi visade och fick feedback på våra dokumentärfilmer), filosofera. Ljuvligt. Det blev inte heller sämre av att det plötsligt plingade till i högtalarna, och en sympatisk röst som kom från bistron förklarade på bred skånska att han gav ut de sista kanelbullarna och de sista kopparna kaffe till de som orkade masa sig dit. "Oh my God, gratis!", tänkte jag, kastade mig upp ur sätet och småsprang genom fyra vagnar. Mmm, det var det värt! Syndigt gott. (Och den första stjärnan i kanten någonsin för SJ i min bok.)
Nu ska jag klä på mig och springa iväg till t-banan, jag ska iväg och möta upp min underbara vän Sofie som ska agera kavaljer åt mig på Tjuvlyssnat-festen ikväll. Vi har verkligen hur mycket som helst att catch up on! Hon är den sortens människa som verkligen inspirerar, som sprider positiv energi vart hon vänder sig.
Och just nu vänder hon sig snart mot Slussens spärrar och undrar vart tusan jag är, så det är bäst att jag skyndar mig!
(Åh, herregud vad corny den där sista meningen blev. Förlåt. Jag är lite sockerhög, jag skyller allt på kanelbullen!)
Dessutom uppskattar man verkligen de få lugna stunder man får så mycket mer. Som dagens tågresa till Stockholm - 1 timme och 25 minuter (vi fastnade mellan Södertälje och Flemingsberg, vilket gav mig tio minuter extra) alldeles för mig själv, att bara få sitta och läsa (nya ELLE och NYLON), reflektera över dagens redovisningar (vi visade och fick feedback på våra dokumentärfilmer), filosofera. Ljuvligt. Det blev inte heller sämre av att det plötsligt plingade till i högtalarna, och en sympatisk röst som kom från bistron förklarade på bred skånska att han gav ut de sista kanelbullarna och de sista kopparna kaffe till de som orkade masa sig dit. "Oh my God, gratis!", tänkte jag, kastade mig upp ur sätet och småsprang genom fyra vagnar. Mmm, det var det värt! Syndigt gott. (Och den första stjärnan i kanten någonsin för SJ i min bok.)
Nu ska jag klä på mig och springa iväg till t-banan, jag ska iväg och möta upp min underbara vän Sofie som ska agera kavaljer åt mig på Tjuvlyssnat-festen ikväll. Vi har verkligen hur mycket som helst att catch up on! Hon är den sortens människa som verkligen inspirerar, som sprider positiv energi vart hon vänder sig.
Och just nu vänder hon sig snart mot Slussens spärrar och undrar vart tusan jag är, så det är bäst att jag skyndar mig!
(Åh, herregud vad corny den där sista meningen blev. Förlåt. Jag är lite sockerhög, jag skyller allt på kanelbullen!)
De var bra da'r.
Jag har fått en del frågor senaste veckorna där ni undrar över när jag slutade som modell, och varför. Here you go!
Jag började jobba som modell för åtta år sedan, för Mikas, och det gick rätt hyfsat i ett par år. 2002, när jag tog studenten och det började bli dags att "satsa" - ja, åka utomlands och verkligen försöka tro att jag hade det som krävdes - fegade jag ur.
Jag trodde helt enkelt inte att jag hade det som krävdes.
Jag ville inte försöka och misslyckas. Jag var väl helt enkelt inte tillräckligt självsäker, hade inte tillräcklig självdistans, jag orkade inte tycka att jag var tjock, jag orkade inte svälta.
Jag gick ur Mikas, och bestämde mig för att göra något vettigt av mitt liv.
Det höll i några månader, sedan kom abstinensen. (Uppmärksamheten? Bekräftelsen? Att det är så jävla kul? Alltsammans, antagligen.)
Jag vågade såklart inte krypa tillbaka till Mikas, så jag gick med i Up! Models, de skickade mig till London och jag jobbade en del för dem i Sverige också, men... så tröttnade jag igen. Fast den gången handlade det mer om att jag började bli äldre, jag orkade inte med att aldrig kunna planera min tid, men precis som första gången kände jag att antingen satsade jag ordentligt eller så gav jag upp. Så jag gav upp, igen.
Av en slump gick jag med i en agentur ett kort tag därefter (ja, jag är en liten agenturslampa, I try everyone once) och åkte via dem till Shanghai och jobbade, mellan september 2004 och maj 2005. (Kanske det häftigaste jag upplevt.)
När jag kom hem gjorde jag en del jobb över sommaren, sedan flyttade jag till Norrköping i augusti 2005, och sedan dess har jag bara pluggat, pluggat, pluggat. (Och skådespelat en del, och gjort Fico-kampanjen.)
Nu kliar det verkligen i kroppen igen. Jag har en del smågrejer på gång, men det känns inte som att jag kan gå med i en agentur igen - dels på grund av min ålder, dels för att jag går i skolan och inte har varken tid eller råd att åka till Stockholm och gå på castings.
Om jag bara inte var så kamerakåt vore allt så mycket lättare... :)
Älskling. Saknar den. Mitt första cover, tror jag.
Tiger-ad, jag i mitten.
POPMUSIK - BEST OF 2006
LYSSNA PÅ VECKANS POP KLOCKAN 21-22! Klicka här!
Jag började jobba som modell för åtta år sedan, för Mikas, och det gick rätt hyfsat i ett par år. 2002, när jag tog studenten och det började bli dags att "satsa" - ja, åka utomlands och verkligen försöka tro att jag hade det som krävdes - fegade jag ur.
Jag trodde helt enkelt inte att jag hade det som krävdes.
Jag ville inte försöka och misslyckas. Jag var väl helt enkelt inte tillräckligt självsäker, hade inte tillräcklig självdistans, jag orkade inte tycka att jag var tjock, jag orkade inte svälta.
Jag gick ur Mikas, och bestämde mig för att göra något vettigt av mitt liv.
Det höll i några månader, sedan kom abstinensen. (Uppmärksamheten? Bekräftelsen? Att det är så jävla kul? Alltsammans, antagligen.)
Jag vågade såklart inte krypa tillbaka till Mikas, så jag gick med i Up! Models, de skickade mig till London och jag jobbade en del för dem i Sverige också, men... så tröttnade jag igen. Fast den gången handlade det mer om att jag började bli äldre, jag orkade inte med att aldrig kunna planera min tid, men precis som första gången kände jag att antingen satsade jag ordentligt eller så gav jag upp. Så jag gav upp, igen.
Av en slump gick jag med i en agentur ett kort tag därefter (ja, jag är en liten agenturslampa, I try everyone once) och åkte via dem till Shanghai och jobbade, mellan september 2004 och maj 2005. (Kanske det häftigaste jag upplevt.)
När jag kom hem gjorde jag en del jobb över sommaren, sedan flyttade jag till Norrköping i augusti 2005, och sedan dess har jag bara pluggat, pluggat, pluggat. (Och skådespelat en del, och gjort Fico-kampanjen.)
Nu kliar det verkligen i kroppen igen. Jag har en del smågrejer på gång, men det känns inte som att jag kan gå med i en agentur igen - dels på grund av min ålder, dels för att jag går i skolan och inte har varken tid eller råd att åka till Stockholm och gå på castings.
Om jag bara inte var så kamerakåt vore allt så mycket lättare... :)
Älskling. Saknar den. Mitt första cover, tror jag.
Tiger-ad, jag i mitten.
POPMUSIK - BEST OF 2006
LYSSNA PÅ VECKANS POP KLOCKAN 21-22! Klicka här!
Too good to be true - indeed
Tragedi - mina underbara Asos-flats må vara snygga som vore de tillverkade i självaste paradiset, men jag kan inte ha dem. Storleken (38:or) är perfekt, men jag har en stor knöl på min högerfot som skorna trycker emot så pass mycket att det är olidligt att gå i dem. Vaddå otur? Jag har nästan aldrig problem med att hitta skor som funkar trots min eländiga fot, men självklart - provar man inte ett par skor innan man köper dem ska man förstås få lida för det. Suck, suck, suck. Kanske får auktionera ut dem på Tradera eller så. Eller så sparar jag dem och tittar på dem ibland. :)
(Okej, jag är fullt medveten om att det här inte är en tragedi på något sätt alls. Jag råkar bara gilla dramatik.)
Idag var det dags att återvända till skolan. Vi förberedde oss inför morgondagens uppsatsopposition, sedan var det möte med utbildningens marknadsföringsutskott, och jag hann med en snabb kopp kaffe och lite småprat med världens bästa Jakob också.
På tal om världens bästa, så flyttade världens bästa Sanna ifrån Norrköping idag. Det var Uppsala universitet som lockade, så från och med imorse bor hon på nitton blåtapetserade kvadrat två timmars tågresa härifrån. Jag saknar henne redan, vi tog en avskedsfika igår, jag var alldeles gråtfärdig när jag såg henne gå.
...Så jag var tvungen att springa in på Vero Moda och tröstshoppa lite på rean. 79 kronor styck för hur mycket fint som helst! Det blev en vit blus som jag hade på mig idag, en svart och en grå klänning, båda i samma modell (den var ju så fin!). Den grå kommer jag att ha på mig på Tjuvlyssnat-releasefesten på onsdag, tillsammans med mina Steve Madden-pumps och min kuvertväska från Forever 21. I can't go for less than stunning. ;)
Det är jag som kommer att inleda Collectives "stildagbok", så varje dag den här veckan är det tänkt att jag ska fota dagens outfit, och sedan ska alltsammans skickas in på söndag för att läggas upp. Kul, men svårt att komma ihåg att fota innan man glider ur kläderna och in i ett par mjukisbyxor!
Marcus ställde upp som fotograf som vanligt, han är ju bara bäst.
Dagens outfit:
![](http://i130.photobucket.com/albums/p275/annika_m/face1.jpg"")
Vit blus, Vero Moda
Vitt linne med spetskanter, Indiska
Mörkblå stuprörsjeans, Dr Denim
Svarta snörkängor, Skopunkten
Svart väska, H&M
Silvermedaljong, Glitter
(Helt ärligt, jag är inte det minsta solbränd, det är kameran som trollar. Men jag gillar det, härligt brasiliansk feeling - fake it til you make it, hey.)
Dagens egonostalgi
Jag poserar, trulig och löjligt ung, iklädd guldoverall
i ett av de första numren av Bon...
I know it doesn't make sense, but still
Håll utkik efter fröken Annika i röd klänning! Jag gillar verkligen den här videon, ibland behöver det inte vara så krångligt att göra någonting snyggt, lite färg räcker långt.
Jag blev förfärligt magsjuk under den här inspelningen och låg helt kallsvettig och febrig inne i en studio och vilade nästan hela dagen, så jag kunde inte göra de flesta av mina scener. Stackars teamet fick improvisera scener med bandet istället, så den är ganska enformig, men jag tycker att det funkar bra ändå... men jag skäms lite när jag ser den och vet att det är mitt fel att den inte blev som den skulle.
Mina nya flats har kommit!
Jag glömde ju bort att berätta att jag har fått mina söta flats från Asos!
Dessutom hade jag fått min premie från ELLE (jag tecknade prenumeration för ett tag sedan) - L'Oréal ReFinish peeling och moisturiser, inte helt fel...
Imorse gjorde jag en snabbmanikyr med mina absoluta favoritprodukter inom nagelvård, etrés dead sea complete nail care - vill man ha fräscha naglar utan att behöva lägga ner en massa tid och pengar (som jag, alltså) på dem är de ett riktigt bra alternativ.
Nu ska vi se på House och äta Marabous nya Daim/mjölkchoklad - det gäller att passa på. imorgon startar vårt nya, nyttiga liv! :D
(Yeah. Riiiight.)
Dessutom hade jag fått min premie från ELLE (jag tecknade prenumeration för ett tag sedan) - L'Oréal ReFinish peeling och moisturiser, inte helt fel...
Imorse gjorde jag en snabbmanikyr med mina absoluta favoritprodukter inom nagelvård, etrés dead sea complete nail care - vill man ha fräscha naglar utan att behöva lägga ner en massa tid och pengar (som jag, alltså) på dem är de ett riktigt bra alternativ.
Nu ska vi se på House och äta Marabous nya Daim/mjölkchoklad - det gäller att passa på. imorgon startar vårt nya, nyttiga liv! :D
(Yeah. Riiiight.)
If it's not love, then it's the Body Shop products
Först och främst: Tack så otroligt mycket för alla fina kommentarer!
Och för det andra: Jag överlevde resan. Helt fantastiskt. :) Nu är jag så trött att jag inte kan tänka klart överhuvudtaget, men det är fantastiskt skönt att vara tillbaka i Sverige, så mycket vet jag. Ja, trots att jag inte ville åka hem - det ligger ju något i de flesta klyschor, så även "borta bra men hemma bäst". Jag är i Stockholm nu, och imorgon åker vi hem till Norrköping.
Resan gick verkligen hur bra som helst, knappt någon turbulens alls! Har nog aldrig hänt att jag nästan helt sluppit vara rädd. Jag hann med lite shopping på L.A.X. och i Frankfurt - Body Shop på L.A.X. reade ut massor med produkter, jag var verkligen överlycklig, och köpte ett härligt vårigt body butter ("Grapeseed"), mango/peach-lip balm och cranberry shimmering lotion. I Frankfurt köpte jag två stycken Elizabeth Ardens 8 Hour Cream (favorit!) och ny ögonkräm från Clinique, provade en ny sort, ska bli intressant att se om den är bättre eller sämre än den jag brukar köpa.
I säkerhetskontrollen i Frankfurt blev det tvärstopp - mina Body Shop-produkter var minsann för stora för att jag skulle få ta med mig dem på planet. (?!?) Inom EU-länder får man bara ta med sig "vätskor" som är i mindre förpackningar än 100 ml. Jag försökte förklara att jag faktiskt köpt dem på flygplatsen (Los Angeles flygplats, men ändå!), jag visade att de hade plasten kvar och att jag hade påsen och kvittot, men det gick inte hem.
Då, ehmm, började jag storgrina.
Höjden av pinsamhet - jag är fullt medveten om att det är Body Shop-produkter det handlar om! - men jag kunde inte låta bli, jag hade varit på resande fot i ett dygn och orkade bara inte med att de skulle slänga mina oöppnade, nyköpta produkter för att jag kunde vara en terrorist som tänkte spränga planet med hjälp av Body Shops Grapeseed Body Butter.
Det gick däremot hem.
"Aaw, miss, please don't cry", sa den tyske säkerhetsvakten, lade tillbaka mina produkter i påsen och blinkade. "I didn't see anything."
Tyskar ain't all that bad, ändå.
Jag och mina hudvårdsprodukter tog oss till Arlanda utan att planet sprängdes (pheew! Man vet ju aldrig!), jag lyckades till och med sova en stund med huvudet i Marcus knä.
Jag pratade med mamma när vi var i Frankfurt, och hon berättade att hon lämnat lite saker åt mig i övernattningslägenheten. När vi kom fram hit fann jag inte bara två härliga tröjor och en hel påse full av olika hår- och hudvårdsprodukter, utan dessutom en Gucci-väska som min mor köpt men inte gillade - MY GOSH!!! Jag lovar att den kommer att trivas alldeles utmärkt hos mig. Jag har aldrig någonsin haft en riktigt dyr och snygg väska, shit, akta er - nu kommer jag att look like a million bucks. :D
Vi hörs imorgon!
Och för det andra: Jag överlevde resan. Helt fantastiskt. :) Nu är jag så trött att jag inte kan tänka klart överhuvudtaget, men det är fantastiskt skönt att vara tillbaka i Sverige, så mycket vet jag. Ja, trots att jag inte ville åka hem - det ligger ju något i de flesta klyschor, så även "borta bra men hemma bäst". Jag är i Stockholm nu, och imorgon åker vi hem till Norrköping.
Resan gick verkligen hur bra som helst, knappt någon turbulens alls! Har nog aldrig hänt att jag nästan helt sluppit vara rädd. Jag hann med lite shopping på L.A.X. och i Frankfurt - Body Shop på L.A.X. reade ut massor med produkter, jag var verkligen överlycklig, och köpte ett härligt vårigt body butter ("Grapeseed"), mango/peach-lip balm och cranberry shimmering lotion. I Frankfurt köpte jag två stycken Elizabeth Ardens 8 Hour Cream (favorit!) och ny ögonkräm från Clinique, provade en ny sort, ska bli intressant att se om den är bättre eller sämre än den jag brukar köpa.
I säkerhetskontrollen i Frankfurt blev det tvärstopp - mina Body Shop-produkter var minsann för stora för att jag skulle få ta med mig dem på planet. (?!?) Inom EU-länder får man bara ta med sig "vätskor" som är i mindre förpackningar än 100 ml. Jag försökte förklara att jag faktiskt köpt dem på flygplatsen (Los Angeles flygplats, men ändå!), jag visade att de hade plasten kvar och att jag hade påsen och kvittot, men det gick inte hem.
Då, ehmm, började jag storgrina.
Höjden av pinsamhet - jag är fullt medveten om att det är Body Shop-produkter det handlar om! - men jag kunde inte låta bli, jag hade varit på resande fot i ett dygn och orkade bara inte med att de skulle slänga mina oöppnade, nyköpta produkter för att jag kunde vara en terrorist som tänkte spränga planet med hjälp av Body Shops Grapeseed Body Butter.
Det gick däremot hem.
"Aaw, miss, please don't cry", sa den tyske säkerhetsvakten, lade tillbaka mina produkter i påsen och blinkade. "I didn't see anything."
Tyskar ain't all that bad, ändå.
Jag och mina hudvårdsprodukter tog oss till Arlanda utan att planet sprängdes (pheew! Man vet ju aldrig!), jag lyckades till och med sova en stund med huvudet i Marcus knä.
Jag pratade med mamma när vi var i Frankfurt, och hon berättade att hon lämnat lite saker åt mig i övernattningslägenheten. När vi kom fram hit fann jag inte bara två härliga tröjor och en hel påse full av olika hår- och hudvårdsprodukter, utan dessutom en Gucci-väska som min mor köpt men inte gillade - MY GOSH!!! Jag lovar att den kommer att trivas alldeles utmärkt hos mig. Jag har aldrig någonsin haft en riktigt dyr och snygg väska, shit, akta er - nu kommer jag att look like a million bucks. :D
Vi hörs imorgon!
Goodbye, City of Angels
Hemtentan är färdigskriven och inskickad (dock utan första frågan, eftersom jag inte tagit med mig alla böcker. Smart).
Det dags att packa ihop.
Det är dags att åka hem.
Det innebär att det här är mitt sista blogginlägg på ett tag - nu ska jag packa, sedan sova, och halv sju imorgonbitti bär det iväg till LAX för att ta planet till Chicago, sedan ett annat till Frankfurt, där vi får vänta i åtta timmar på planet till Stockholm, som anländer lördag kväll. Vi övernattar i den vackra huvudstaden, och tar tåget hem till Norrköping någon gång under söndagen, då ni kan vänta er ett oerhört lättat blogginlägg om jag överlevt resan.
(Min flygrädsla är inte att leka med. För mig är varje sekund av turbulens en dödsdom.)
Som avslutning bjuder jag på repris av några av mina favoritbilder från Los Angeles-vistelsen:
Ha en supertrevlig helg, allesammans! Kommentera gärna så att jag har något upplyftande att läsa när jag kommer hem, halvt medvetslös av jetlag! :)
Det dags att packa ihop.
Det är dags att åka hem.
Det innebär att det här är mitt sista blogginlägg på ett tag - nu ska jag packa, sedan sova, och halv sju imorgonbitti bär det iväg till LAX för att ta planet till Chicago, sedan ett annat till Frankfurt, där vi får vänta i åtta timmar på planet till Stockholm, som anländer lördag kväll. Vi övernattar i den vackra huvudstaden, och tar tåget hem till Norrköping någon gång under söndagen, då ni kan vänta er ett oerhört lättat blogginlägg om jag överlevt resan.
(Min flygrädsla är inte att leka med. För mig är varje sekund av turbulens en dödsdom.)
Som avslutning bjuder jag på repris av några av mina favoritbilder från Los Angeles-vistelsen:
Ha en supertrevlig helg, allesammans! Kommentera gärna så att jag har något upplyftande att läsa när jag kommer hem, halvt medvetslös av jetlag! :)
The city is your catwalk
Alla blev vi inte toppmodeller. Alla får inte gå modevisningar för Chanel, inte för Gucci, inte för Vero Moda eller ens för Coop Forum. För oss vanliga dödliga gäller det att ha lite fantasi! En asfaltsbelagd trädgårdsgång fungerar alldeles utmärkt för mig när det handlar om att visa upp dagens fynd.
Outfit:
(Allt är köpt under L.A.-vistelsen utom stövletterna)
Mörkblå oversize-skjorta, Forever 21
Mörklblå "skinny jeans", Levi's
Silverfärgat skärp, Wet Seal
Champagnefärgad väska, Wet Seal
(Grå kuvertväska med svart rosett, Wet Seal)
Svarta stövletter, Skopunkten
Jordgubbshalsband, Forever 21
Solglasögon, Iguana Vintage Clothing
Outfit:
(Allt är köpt under L.A.-vistelsen utom stövletterna)
Mörkblå oversize-skjorta, Forever 21
Mörklblå "skinny jeans", Levi's
Silverfärgat skärp, Wet Seal
Champagnefärgad väska, Wet Seal
(Grå kuvertväska med svart rosett, Wet Seal)
Svarta stövletter, Skopunkten
Jordgubbshalsband, Forever 21
Solglasögon, Iguana Vintage Clothing
Michelle Williams - skitsnygg, stilförebild, skådis, mamma
Vår lilla tripp till Northridge Mall var en utmärkt idé, om jag får säga det själv. Jag insåg att det var hemskt fånigt att klaga på att jag inte köpt väskan och skärpet från Wet Seal när det faktiskt bara var att åka dit och köpa dem! Och en supersöt kuvertväska för 5 USD blev det också, aaaw, final sales är riktiga gudagåvor. Bilder är tagna, och de kommer snart!
Passade på att köpa lite fler tidningar nu när jag ska hem, gladast är jag över senaste NYLON - snygg och intressant tidning, för det första, men de hade dessutom den otroligt goda smaken att låta underbara Michelle Williams vara omslagsflicka. Jag har gillat henne skarpt sedan jag var fjorton år och Dawson's Creek började gå på TV3, hon var breathtaking (och Oscarsnominerad!) som Heath Ledgers fru i Brokeback Mountain, och nu är hon minst lika breathtaking som mamma - och, ja, Heath Ledgers fru. Helt absurt att hon bara blivit snyggare och snyggare de senaste tio åren! Nylonbilderna är precis hur läckra och classy som helst. Michelle har dessutom riktigt schysst stil privat; jo, man kan nog faktiskt säga att hon är en av mina stilförebilder. Vilken ära för henne, va? :)
Gult är inte fult - Michelle skiner på Oscarsgalan. Så jäkla smart att bryta av med klarrött läppstift. Gorgeous!
"I always sort of imagined I would be a young mother. Kids just bring such a natural order to your life. I used to have all these questions that felt like they would never be answered. I'd agonize myself with them. You know, 'What am I going to do with my time? Who will I be with? Will I wind up alone?' And having Matilda, I don't plague myself anymore. I know what life is like. For the next 18 years, I'm devoted to somebody's welfare. It took all that noise out of my head."
(Sorry att Nylonbilderna är lite utdragna, de var de enda jag hittade, och Gimp ville inte vara med när jag försökte fixa till dem.)
Passade på att köpa lite fler tidningar nu när jag ska hem, gladast är jag över senaste NYLON - snygg och intressant tidning, för det första, men de hade dessutom den otroligt goda smaken att låta underbara Michelle Williams vara omslagsflicka. Jag har gillat henne skarpt sedan jag var fjorton år och Dawson's Creek började gå på TV3, hon var breathtaking (och Oscarsnominerad!) som Heath Ledgers fru i Brokeback Mountain, och nu är hon minst lika breathtaking som mamma - och, ja, Heath Ledgers fru. Helt absurt att hon bara blivit snyggare och snyggare de senaste tio åren! Nylonbilderna är precis hur läckra och classy som helst. Michelle har dessutom riktigt schysst stil privat; jo, man kan nog faktiskt säga att hon är en av mina stilförebilder. Vilken ära för henne, va? :)
Gult är inte fult - Michelle skiner på Oscarsgalan. Så jäkla smart att bryta av med klarrött läppstift. Gorgeous!
"I always sort of imagined I would be a young mother. Kids just bring such a natural order to your life. I used to have all these questions that felt like they would never be answered. I'd agonize myself with them. You know, 'What am I going to do with my time? Who will I be with? Will I wind up alone?' And having Matilda, I don't plague myself anymore. I know what life is like. For the next 18 years, I'm devoted to somebody's welfare. It took all that noise out of my head."
(Sorry att Nylonbilderna är lite utdragna, de var de enda jag hittade, och Gimp ville inte vara med när jag försökte fixa till dem.)
Inget händer här
Pyttelilla Annika, 17 år:
Mina 15 minutes of fame, finns fortfarande på de flesta Apotek. :) Not very high fashion, men riktigt sockersött!
(Fick förfrågan om jag varit modell, kom att tänka på den här bilden. Det är väldigt härlig energi i den, tycker jag!)
Mina 15 minutes of fame, finns fortfarande på de flesta Apotek. :) Not very high fashion, men riktigt sockersött!
(Fick förfrågan om jag varit modell, kom att tänka på den här bilden. Det är väldigt härlig energi i den, tycker jag!)
Världens Fulaste Klädmärke
Jag måste bara passa på att dela ut priset för The World's Ugliest Fashion Brand:
Juicy Couture står verkligen för allt jag avskyr med mode. Människor som betalar massor av pengar för att se ut som trash. Som inte tänker själva. Som tycker att plysch är läckert. Som tycker att Britney Spears i för små mjukisbyxor är själva defnitionen av sexighet.
Hoppas att det är okej om jag kräks.
(Kanske hänger min avsky för mjukiskläder som trend kvar från min högstadietid, när poppisbrudarna gick omkring i Buffaloskor och Adidas/Championbyxor kombinerat med dubbla push up-bh:ar och något skabbigt linne från 50%-på-allt-butikerna kring Sergels Torg. Och alla älskade dem och alla hatade mig i mina fula gymnastikskor UTAN platåsula och mina töntiga JEANS, utan minsta antydan till gympasalskänsla. Oavsett så är Juicy Couture det absolut fulaste som finns.)
Min avsmak för stilen och märket har förstås funnits lika längre som stilen och märket, men den kulminerade igår i Los Angeles tunnelbana, när en lång, smal, söt, blond flicka i övre tonåren totalt kastade bort all sin potential genom att bära en mörkblå byxdress från Världens Fulaste Klädmärke, komplett med "Juicy"-loggan i guld över rumpan och ett gigantiskt guldtryck som täckte hela ryggen. När Marcus fick klart för sig att det faktiskt är ett förhållandevis dyrt märke vi talar om här blev han alldeles förvirrad. "Men... men... varför vill man slänga sina pengar i sjön på det sättet?"
Jag tolkar honom som att det för de allra flesta människor är obegripligt att vissa av oss är beredda att lägga ut tusentals kronor för att se ut som billigt skräp. Som kickersidioterna i högstadiet.
OBEGRIPLIGT.
EDIT:
Jag tycker att alla mjukisdressar är fula. Jag tycker att alla mjukisdressar hör hemma i tv-soffan, på gymmet eller inte alls. Det som stör mig med just Juicy Couture är att folk tycker att de är snygga, sexiga och passar utmärkt att ha på sig utanför hemmet eller gymmet, och att de dessutom är dyra. Självklart tycker folk olika, det kallas att ha olika smak. Jag tycker, ganska naturligt, att jag har bra smak. Och att folk som klär sig i Juicy Couture utanför tidigare nämnda platser har dålig smak. Face it: mode handlar till stor del om avsmak för andras smak.
Juicy Couture står verkligen för allt jag avskyr med mode. Människor som betalar massor av pengar för att se ut som trash. Som inte tänker själva. Som tycker att plysch är läckert. Som tycker att Britney Spears i för små mjukisbyxor är själva defnitionen av sexighet.
Hoppas att det är okej om jag kräks.
(Kanske hänger min avsky för mjukiskläder som trend kvar från min högstadietid, när poppisbrudarna gick omkring i Buffaloskor och Adidas/Championbyxor kombinerat med dubbla push up-bh:ar och något skabbigt linne från 50%-på-allt-butikerna kring Sergels Torg. Och alla älskade dem och alla hatade mig i mina fula gymnastikskor UTAN platåsula och mina töntiga JEANS, utan minsta antydan till gympasalskänsla. Oavsett så är Juicy Couture det absolut fulaste som finns.)
Min avsmak för stilen och märket har förstås funnits lika längre som stilen och märket, men den kulminerade igår i Los Angeles tunnelbana, när en lång, smal, söt, blond flicka i övre tonåren totalt kastade bort all sin potential genom att bära en mörkblå byxdress från Världens Fulaste Klädmärke, komplett med "Juicy"-loggan i guld över rumpan och ett gigantiskt guldtryck som täckte hela ryggen. När Marcus fick klart för sig att det faktiskt är ett förhållandevis dyrt märke vi talar om här blev han alldeles förvirrad. "Men... men... varför vill man slänga sina pengar i sjön på det sättet?"
Jag tolkar honom som att det för de allra flesta människor är obegripligt att vissa av oss är beredda att lägga ut tusentals kronor för att se ut som billigt skräp. Som kickersidioterna i högstadiet.
OBEGRIPLIGT.
EDIT:
Jag tycker att alla mjukisdressar är fula. Jag tycker att alla mjukisdressar hör hemma i tv-soffan, på gymmet eller inte alls. Det som stör mig med just Juicy Couture är att folk tycker att de är snygga, sexiga och passar utmärkt att ha på sig utanför hemmet eller gymmet, och att de dessutom är dyra. Självklart tycker folk olika, det kallas att ha olika smak. Jag tycker, ganska naturligt, att jag har bra smak. Och att folk som klär sig i Juicy Couture utanför tidigare nämnda platser har dålig smak. Face it: mode handlar till stor del om avsmak för andras smak.
...kan jag va' mig själv
Jag skriver hemtenta och har tråkigt. MIN SISTA DAG I L.A. - jag har inte hunnit fatta det ännu. Vi ska försöka ta oss till Northridge mall en sista gång, om jag får min hemtenta skriven, förstås... och sen är det packa som gäller. Jag. Vill. Inte. Åka. Hem.
Nåväl, jag är inte för låg för att spexa för systers webcam med mina nya sunbrills! :)
Bakom mina solglasögon...
Nåväl, jag är inte för låg för att spexa för systers webcam med mina nya sunbrills! :)
Bakom mina solglasögon...
Time goes galloping by...
Under gårdagens shopping spree i Hollywood begärde min plånbok att jag skulle ta det lite lugnt, och vem är jag att säga emot den, eh, förvaringsficka som förser mig med pengar? Det blev faktiskt inte ett enda klädesplagg, men ett gäng accessoarer fick följa med hem. Jag sörjer fortfarande de skor och väskor som inte blev inhandlade tidigare under resan när jag hade chansen, som de fantastiska skorna från BCBG och den champagnefärgade väskan och silverskärpet från Wet Seal. Typiskt mig att gnälla över allt jag inte köpte istället för att visa upp det jag faktiskt köpt! Det ska det bli ändring på, right now.
Förutom två grymma peruker (en hennaröd och en burgundyfärgad i likadana skitsnygga pagefrisyrer med lugg, blir kanon att hå till plåtningar!) blev det en fick-klocka med kedja och ett par solglasögon från Iguana Vintage Clothing och ett enkelt litet halsband från Forever 21 (deras tolkning av det populära jordgubbshalsbandet - hey, jag är inte rik, jag har inte råd att annat än älska billiga kopior!).
Klockans framsida - med hästar och allt!
Urtavlan...
...och baksidan.
Åååh, nu längtar jag ju till sommaren. Måste jordgubben se så aptitlig ut?
(Tro mig, den smakar inte lika gott som den ser ut att göra.)
Jag ser ut som en tacky rich bitch i mina nya solbrillor. Just the way I like it.
Liiiten, liten Annika visar sin fina teckning för sin pappa.
Svårt att tro att jag varit så liten. Men frisyren avslöjar mig.
Helt klart det sötaste som någonsin gömt sig i en garderob!
Eftersom mina peruker är nerpackade i sina plastpåsar blir det framgooglade färgprover istället:
Hennaröd...
...och burgundy. Sjukt snygga ihop!
Förutom två grymma peruker (en hennaröd och en burgundyfärgad i likadana skitsnygga pagefrisyrer med lugg, blir kanon att hå till plåtningar!) blev det en fick-klocka med kedja och ett par solglasögon från Iguana Vintage Clothing och ett enkelt litet halsband från Forever 21 (deras tolkning av det populära jordgubbshalsbandet - hey, jag är inte rik, jag har inte råd att annat än älska billiga kopior!).
Klockans framsida - med hästar och allt!
Urtavlan...
...och baksidan.
Åååh, nu längtar jag ju till sommaren. Måste jordgubben se så aptitlig ut?
(Tro mig, den smakar inte lika gott som den ser ut att göra.)
Jag ser ut som en tacky rich bitch i mina nya solbrillor. Just the way I like it.
Liiiten, liten Annika visar sin fina teckning för sin pappa.
Svårt att tro att jag varit så liten. Men frisyren avslöjar mig.
Helt klart det sötaste som någonsin gömt sig i en garderob!
Eftersom mina peruker är nerpackade i sina plastpåsar blir det framgooglade färgprover istället:
Hennaröd...
...och burgundy. Sjukt snygga ihop!
Om bloggar kunde festa
Att sitta och skriva uppsats och hemtenta när man har mindre än två dygn (!!!) kvar i Los Angeles känns värdelösare än värdelöst. Okej, hemtentan har jag inte ens satt igång med ännu, eftersom jag inte riktigt får ihop uppsatsen - det är jäkligt svårt att få något vettigt skrivet när jag vet att min uppsatspartner hemma i Sverige ändå kommer att redigera det precis som han vill (inget ont mot honom, han är grym, men jag är ingen lagspelare. Och inte han heller.). Kanske lika bra att bara släppa den ett tag och börja med hemtentan?
Om en vecka, den sjuttonde januari, är det dags för Tjuvlyssnats releasefest! Där kan man snacka om något att komma hem till. Känns grymt kul att vara inbjuden, det blir min första "bloggfest" någonsin... :) (Jag måste dock påpeka att det vore ännu roligare om "bloggfest" faktiskt betydde att bloggarna själva skulle festa, inte deras skapare. Very new media-ish. Åååh, jag är övertrött.) Ska bli så otroligt kul att få träffa folk jag läser dagligen och beundrar, såsom Hanna, Lina och Damon, för att inte tala om betydligt älde bekantskaper, som uuuunderbara Masha. (Vilka som kommer på festen kan man läsa om här.)
Damon skriver dessutom i sin blogg om en efterfest som jag helt klart tycker att alla ni Stockholmare ska pallra er iväg till!
Nu ska jag skriva vidare, you guys. Om Laura Mulveys begrepp "the male gaze". Kul. Hade jag inte råkat vara perverst intresserad av genusvetenskap hade jag somnat. Jag kunde inte sova inatt, de korta stunder jag faktiskt sov drömde jag förvirrat och oroligt. Resfeber?
Om en vecka, den sjuttonde januari, är det dags för Tjuvlyssnats releasefest! Där kan man snacka om något att komma hem till. Känns grymt kul att vara inbjuden, det blir min första "bloggfest" någonsin... :) (Jag måste dock påpeka att det vore ännu roligare om "bloggfest" faktiskt betydde att bloggarna själva skulle festa, inte deras skapare. Very new media-ish. Åååh, jag är övertrött.) Ska bli så otroligt kul att få träffa folk jag läser dagligen och beundrar, såsom Hanna, Lina och Damon, för att inte tala om betydligt älde bekantskaper, som uuuunderbara Masha. (Vilka som kommer på festen kan man läsa om här.)
Damon skriver dessutom i sin blogg om en efterfest som jag helt klart tycker att alla ni Stockholmare ska pallra er iväg till!
Nu ska jag skriva vidare, you guys. Om Laura Mulveys begrepp "the male gaze". Kul. Hade jag inte råkat vara perverst intresserad av genusvetenskap hade jag somnat. Jag kunde inte sova inatt, de korta stunder jag faktiskt sov drömde jag förvirrat och oroligt. Resfeber?
Min stjärna.
Min pojkvän är, minst sagt, inte överförtjust när det handlar om att vara med på bild. Varför inte? Ja, det är en väldigt bra fråga; borde inte alla vackra människor älska att fotograferas? ;) Det finns dock positiva aspekter av det hela - på grund av hans ovillighet att posera och pluta med läpparna blir jag förstås extra glad när jag får honom att fastna i kameran!
<3
<3
American brownie, the fashion version
Mitt favoritfynd från shoppingdagen på Camarillo Premium Outlets är nog min underbara, chokladbruna klänning från BCBG Max Azria. De hade hur många fantastiska klänningar som helst, men inte en enda fanns i min storlek (size 0) - utom just den här, vilket inte gjorde alltför mycket, eftersom den var en av mina absoluta favoriter. Den funkar utmärkt när man vill klä upp sig, men är lika snygg att klä ner - just den kombinationen, finklänning och vardagsklänning i ett, är precis vad jag vill satsa på i vår!
Jag hade den på mig när vi var hos farfar och åt lunch, och när vi kom hem hade jag och Marcus en liten photosession i snålblåsten - tyvärr ser det mest ut som att jag här väldigt konstig frisyr, men jag höll faktiskt på att blåsa bort! :) Kul hade vi i vilket fall som helst... kanske syns på mitt ganska vansinniga leende på vissa bilder, men jag tycker att de är rätt härliga.
(Skorna är också från Camarillo-shoppingen, mina silverglittriga ballerinaskor från Nine West. Silvermedaljong från Glitter, grå strumbyxor från H&M.)
Nu ska vi springa iväg till bussen och ta oss in till Hollywood - jag har längtat tillbaka till Iguana Vintage Clothing ända sedan vi lämnade butiken förra lördagen, så nu är det dags för en andra runda!
Jag hade den på mig när vi var hos farfar och åt lunch, och när vi kom hem hade jag och Marcus en liten photosession i snålblåsten - tyvärr ser det mest ut som att jag här väldigt konstig frisyr, men jag höll faktiskt på att blåsa bort! :) Kul hade vi i vilket fall som helst... kanske syns på mitt ganska vansinniga leende på vissa bilder, men jag tycker att de är rätt härliga.
(Skorna är också från Camarillo-shoppingen, mina silverglittriga ballerinaskor från Nine West. Silvermedaljong från Glitter, grå strumbyxor från H&M.)
Nu ska vi springa iväg till bussen och ta oss in till Hollywood - jag har längtat tillbaka till Iguana Vintage Clothing ända sedan vi lämnade butiken förra lördagen, så nu är det dags för en andra runda!
Det enda vi kan vara säkra på.
Tack för alla snälla kommentarer till mitt förra inlägg.
Dte är liksom inte ens så att jag står - stod - min låtsasfarmor nära, tvärtom så hade jag inte träffat henne på väldigt, väldigt länge när jag fick veta att hon blivit så sjuk (cancer, förstås) att hon inte hade långt kvar. Ändå tog jag det beskedet hårt, och jag bävade verkligen inför att träffa henne på julafton. Jag mindes henne som ganska bitsk och nedlåtande, och visste inte alls vad jag hade att vänta mig.
Och så var hon så himla snäll. Hon verkade uppriktigt glad över att jag var där, jag kände knappt igen henne, hon var som en ny människa. En bättre människa.
Och så tog det två veckor, och nu är hon död.
Jag är nog mer ledsen över själva döden än någonting annat. Över att den tar människor vi älskar ifrån oss. Över att vi, om vi själva lever tillräckligt länge, kommer att förlora alla som står oss nära, en efter en.
Det enda vi kan vara riktigt säkra på är ju egentligen döden.
Det gör mig illamående.
(Jag förväntar mig inga kommentarer. Jag behövde bara skriva av mig.)
Dte är liksom inte ens så att jag står - stod - min låtsasfarmor nära, tvärtom så hade jag inte träffat henne på väldigt, väldigt länge när jag fick veta att hon blivit så sjuk (cancer, förstås) att hon inte hade långt kvar. Ändå tog jag det beskedet hårt, och jag bävade verkligen inför att träffa henne på julafton. Jag mindes henne som ganska bitsk och nedlåtande, och visste inte alls vad jag hade att vänta mig.
Och så var hon så himla snäll. Hon verkade uppriktigt glad över att jag var där, jag kände knappt igen henne, hon var som en ny människa. En bättre människa.
Och så tog det två veckor, och nu är hon död.
Jag är nog mer ledsen över själva döden än någonting annat. Över att den tar människor vi älskar ifrån oss. Över att vi, om vi själva lever tillräckligt länge, kommer att förlora alla som står oss nära, en efter en.
Det enda vi kan vara riktigt säkra på är ju egentligen döden.
Det gör mig illamående.
(Jag förväntar mig inga kommentarer. Jag behövde bara skriva av mig.)
Family matters
Min farfar Irwin Spielman är en väldigt, väldigt speciell människa.
Han är jude, född i Polen, sattes i ryskt fängelse som fjortonåring, fixade ett falskt personbevis som påstod att han var arton och blev på så vis uttagen till den ryska armén - först när han var 78 fick han ett infall och berättade för min pappa om det falska personbeviset, och vips! så var han plötsligt 74 år gammal istället för 78. (Jo, han passade också på att berätta att vår familj egentligen inte alls heter Spielman, utan Weismann. Spielman hittade farfar bara på när han kom till USA. Så var det med det släktnamnet.)
Han har haft nya flickvänner varje gång jag träffat honom de senaste åren, hans nuvarande heter Carmella och är israelisk judinna, bitsk och dramatisk och väldigt snygg för sin ålder. Nu är han 82, han spelar golf, kör bil till golfbanan trots att han orsakat tre olyckor det senaste året; han har haft cancer tre gånger och kommer förmodligen att överleva oss allihop.
Jag minns när jag var hemma hos honom som tioåring - jag tyckte att det var det absolut häftigaste någonsin att han har ett electric fireplace i sin lägenhet. Man bara tryckte på en strömbrytare och hade en "livs levande", ehmm, elektrisk brasa. Jag hade aldrig sett något coolare i hela mitt liv. Konstigt nog tycker jag inte att den är riktigt lika häftig längre - det är sorgligt hur luttrad man blir med åren.
Däremot tycker jag att det är ganska coolt att han spelar golf inne i lägenheten.
Framför the electric fireplace... :)
Hela klanen - Farfar, lillasyster, pappa, jag och farfars girlfriend.
Update:
Några minuter efter att jag publicerat det här inlägget ringde min mamma och berättade att hennes mans mamma, min styvfarmor, nyss gått bort. Känns lite ironiskt med tanke på vad jag döpte inlägget till... kanske kände jag det på mig.
Ledsamhet. Sorg.
Jag är glad att jag åkte med dit och träffade henne på julafton. Min familj säger att hon verkligen uppskattade det.
Fan för döden.
Han är jude, född i Polen, sattes i ryskt fängelse som fjortonåring, fixade ett falskt personbevis som påstod att han var arton och blev på så vis uttagen till den ryska armén - först när han var 78 fick han ett infall och berättade för min pappa om det falska personbeviset, och vips! så var han plötsligt 74 år gammal istället för 78. (Jo, han passade också på att berätta att vår familj egentligen inte alls heter Spielman, utan Weismann. Spielman hittade farfar bara på när han kom till USA. Så var det med det släktnamnet.)
Han har haft nya flickvänner varje gång jag träffat honom de senaste åren, hans nuvarande heter Carmella och är israelisk judinna, bitsk och dramatisk och väldigt snygg för sin ålder. Nu är han 82, han spelar golf, kör bil till golfbanan trots att han orsakat tre olyckor det senaste året; han har haft cancer tre gånger och kommer förmodligen att överleva oss allihop.
Jag minns när jag var hemma hos honom som tioåring - jag tyckte att det var det absolut häftigaste någonsin att han har ett electric fireplace i sin lägenhet. Man bara tryckte på en strömbrytare och hade en "livs levande", ehmm, elektrisk brasa. Jag hade aldrig sett något coolare i hela mitt liv. Konstigt nog tycker jag inte att den är riktigt lika häftig längre - det är sorgligt hur luttrad man blir med åren.
Däremot tycker jag att det är ganska coolt att han spelar golf inne i lägenheten.
Framför the electric fireplace... :)
Hela klanen - Farfar, lillasyster, pappa, jag och farfars girlfriend.
Update:
Några minuter efter att jag publicerat det här inlägget ringde min mamma och berättade att hennes mans mamma, min styvfarmor, nyss gått bort. Känns lite ironiskt med tanke på vad jag döpte inlägget till... kanske kände jag det på mig.
Ledsamhet. Sorg.
Jag är glad att jag åkte med dit och träffade henne på julafton. Min familj säger att hon verkligen uppskattade det.
Fan för döden.
Black and blue
Lördagkväll:
A person can only eat so many hamburgers. Lite hederlig matlagning var på sin plats.
Jag låtsas att den här bilden är tagen före vår utgång och inte efter, men mina trötta, glansiga ögon och mitt fånleende avslöjar mig...
Det var inte direkt stans yngsta klientel som besökte jazzbaren Casey's Tavern.
På country & western-klubben Cowboy Palace!
Vi var så vansinnigt trötta och hade gärna legat hemma och sovit, men min far var fast besluten att ge oss en "helkväll". Vi höll väl ganska god min, ändå?
Som ni ser så hade jag på mig min fina grå klänning, medaljong från Glitter, svarta yllestrumpbyxor från H&M, ny mörkblå oversizeblus och nya, röda stövletter från Forever 21, införskaffade tidigare under dagen.
Det var en fin kväll, med många härliga karaktärer, osaltade popcorn, en hel del amerikaner med övervikt, förfärliga outfits och massor av charm. I Love L.A.
Jag har varit en hel del på Forever 21 tidigare, och tyckt att utbudet varit sådär, men nu hade de hur mycket fina grejer som helst! Faktiskt så hade de fler plagg som kändes svenska än alla andra butiker jag besökt under tiden jag varit här - säga vad man vill om det, men jag råkar vara väldigt hemmakär, så jag hittade hur mycket fint som helst (men köpte bara blusen och skorna, plånboken börjar bli fasligt tom). Eller vad sägs om den här jackan, den här söta topen eller den här koftan?
Dessutom såg vi fler söta flickor i butiken än vi sett sammanlagt sedan vi lämnade Sverige - sammanträffande? ;)
A person can only eat so many hamburgers. Lite hederlig matlagning var på sin plats.
Jag låtsas att den här bilden är tagen före vår utgång och inte efter, men mina trötta, glansiga ögon och mitt fånleende avslöjar mig...
Det var inte direkt stans yngsta klientel som besökte jazzbaren Casey's Tavern.
På country & western-klubben Cowboy Palace!
Vi var så vansinnigt trötta och hade gärna legat hemma och sovit, men min far var fast besluten att ge oss en "helkväll". Vi höll väl ganska god min, ändå?
Som ni ser så hade jag på mig min fina grå klänning, medaljong från Glitter, svarta yllestrumpbyxor från H&M, ny mörkblå oversizeblus och nya, röda stövletter från Forever 21, införskaffade tidigare under dagen.
Det var en fin kväll, med många härliga karaktärer, osaltade popcorn, en hel del amerikaner med övervikt, förfärliga outfits och massor av charm. I Love L.A.
Jag har varit en hel del på Forever 21 tidigare, och tyckt att utbudet varit sådär, men nu hade de hur mycket fina grejer som helst! Faktiskt så hade de fler plagg som kändes svenska än alla andra butiker jag besökt under tiden jag varit här - säga vad man vill om det, men jag råkar vara väldigt hemmakär, så jag hittade hur mycket fint som helst (men köpte bara blusen och skorna, plånboken börjar bli fasligt tom). Eller vad sägs om den här jackan, den här söta topen eller den här koftan?
Dessutom såg vi fler söta flickor i butiken än vi sett sammanlagt sedan vi lämnade Sverige - sammanträffande? ;)
A girl's gotta eat
Jag och min syster är båda väldigt talangfulla.
Hon är grym på att baka muffins.
Jag är grym på att äta dem.
(Japp, sådär ser jag ut på riktigt. Illusionen är krossad.)
Hon är grym på att baka muffins.
Jag är grym på att äta dem.
(Japp, sådär ser jag ut på riktigt. Illusionen är krossad.)
Bittersweet symphony
Idag frossas det i muffins i sann amerikansk anda, vi marathonser på House och har det riktigt, riktigt bra. Jag har till och med kommit en bit på väg med min uppsats! Hurra för mig!
Min pappa försökte tvinga mig och Marcus att gå ut och festa ikväll, men tråkiga som vi är så vägrade vi (okej, jag), men vi lovade att gå ut imorgon kväll - om pappa följde med ut, och han var inte sen att tacka ja. But for tonight - nya muffins är i ugnen, och ett nytt avsnitt av House ligger i vår portabla hårddisk och bara väntar på att sättas igång. Life is sweet.
Och om en vecka är det över.
Jag ser inte alltid rödgråten ut utan smink, jag har en dålig dag.
Min nya underbara klänning (ganska lik den jag lade upp bilder på igår, jag vet!) tillsammans med t-shirt med zebratryck från Hot Topic.
Such a drama queen
Spegelnarcissim 1.0
Spegelnarcissim 2.0
Star, min allra största rival om Marcus uppmärksamhet - well, hey, she's adorable!
Min pappa försökte tvinga mig och Marcus att gå ut och festa ikväll, men tråkiga som vi är så vägrade vi (okej, jag), men vi lovade att gå ut imorgon kväll - om pappa följde med ut, och han var inte sen att tacka ja. But for tonight - nya muffins är i ugnen, och ett nytt avsnitt av House ligger i vår portabla hårddisk och bara väntar på att sättas igång. Life is sweet.
Och om en vecka är det över.
Jag ser inte alltid rödgråten ut utan smink, jag har en dålig dag.
Min nya underbara klänning (ganska lik den jag lade upp bilder på igår, jag vet!) tillsammans med t-shirt med zebratryck från Hot Topic.
Such a drama queen
Spegelnarcissim 1.0
Spegelnarcissim 2.0
Star, min allra största rival om Marcus uppmärksamhet - well, hey, she's adorable!
They can go out dancing, we'll stay at home instead
Kvällens outfit:
Gråblå farfarströja, Cubus
Guldfärgat skärp, Vila
Svart ballongkjol, Cubus
Gråblå mönstrade yllestrumpbyxor, H&M
Svarta pumps, Din Sko
Hästformat guldsmycke på kedja, present
Åååh, våra gardiner är så snygga! :)
Jag tog mig iväg på förfesten hos Tim & Maria tillslut, och det var riktigt roligt. Jag drack lite vin och en Xider X-mas - det känns så härligt dekadent att dricka glitter. Jag var omgiven av vackra, underbara människor, och så även senare under kvällen, på Timo Räisänen-spelningen på Hugos. Men nu är det dags att sova - upp och filma klockan nio imorgonbitti!
Åh, men först, på tal om glitter, så var jag på Glitter idag. ;) Mitt nästa fashion shoot för Collective blir på temat svarta accessoarer - kontraster, och det är hög tid att börja leta upp snygga motiv. I alla fall hittade jag en hel del schyssta grejer där, och de var väldigt positiva till att låna ut sina smycken till plåtningen! Det är verkligen otroligt skönt när allt går som man vill. (Men ack, så sällan det händer...)
Och sist men inte minst - hur sjukt sött är inte det här inlägget i Oscars blogg? Helt galet vad smickrad, glad och generad jag blev när jag läste det... för att inte tala om alla underbara kommentarer på Collective. Ni är verkligen bäst, allihop.
Gråblå farfarströja, Cubus
Guldfärgat skärp, Vila
Svart ballongkjol, Cubus
Gråblå mönstrade yllestrumpbyxor, H&M
Svarta pumps, Din Sko
Hästformat guldsmycke på kedja, present
Åååh, våra gardiner är så snygga! :)
Jag tog mig iväg på förfesten hos Tim & Maria tillslut, och det var riktigt roligt. Jag drack lite vin och en Xider X-mas - det känns så härligt dekadent att dricka glitter. Jag var omgiven av vackra, underbara människor, och så även senare under kvällen, på Timo Räisänen-spelningen på Hugos. Men nu är det dags att sova - upp och filma klockan nio imorgonbitti!
Åh, men först, på tal om glitter, så var jag på Glitter idag. ;) Mitt nästa fashion shoot för Collective blir på temat svarta accessoarer - kontraster, och det är hög tid att börja leta upp snygga motiv. I alla fall hittade jag en hel del schyssta grejer där, och de var väldigt positiva till att låna ut sina smycken till plåtningen! Det är verkligen otroligt skönt när allt går som man vill. (Men ack, så sällan det händer...)
Och sist men inte minst - hur sjukt sött är inte det här inlägget i Oscars blogg? Helt galet vad smickrad, glad och generad jag blev när jag läste det... för att inte tala om alla underbara kommentarer på Collective. Ni är verkligen bäst, allihop.
Hopplöst!
Jag sitter och försöker skriva uppsats, den ska in ungefär nu, och jag har inga böcker med mig - och absolut ingen inspiration. VARFÖR kan inte höstterminen ta slut innan jul, så att man kan få någon typ av jullov? Jaja, det är väl bara att bita ihop och försöka få ner något som låter i alla fall en aning vettigt.
Hoppas att ni har en grym fredagskväll, allihop!
Hoppas att ni har en grym fredagskväll, allihop!
Regn i paradiset
Slut på semestern! Ja, inte för mig, men för min käre far, så idag fick vi roa oss själva. Dagen gick galet fort - jag och Marcus såg en dokumentär på E! Channel om ljuvliga men alldeles för perfekta Reese Witherspoon, jag visade min syster hur man steker latkes (typ judiska raggmunkar), och sedan promenerade vi alla tre bort till Loehmann's Plaza. Det är en ganska stökig, gigantisk butik, full av en salig blandning av avskyvärt fula och fantastiska märkeskläder, snorkiga expiditer med europeisk accent och desperata människor på jakt efter kläder som varit dyra men nu är nedsatta till löjligt låga priser - däribland jag själv. Jag letade efter skorna jag hittade igår men inte köpte - man vet aldrig, de hade ju kunnat finnas där till ett bättre pris - men utan att se skymten av några skor som ens liknade dem. Marcus ryckte dock in som min personal shopper och hittade ett par grymt snygga Steve Madden-pumps som jag direkt kunde överföra min kärlek på (och de kostade hälften så mycket som de andra, tack för det!). Jag letade runt bland klänningarna en bra stund, hittade ett helt gäng härliga party dresses, men jag tvingades inse att jag inte går på särskilt många baler/finare tillställningar som kräver silkiga, smaragdgröna kreationer med bara ryggar. Istället blev det två söta vardagsklänningar - och skorna, förstås. Marcus investerade i tre basic t-shirts från Calvin Klein, och en andra Ben Sherman-väska, sååå snyyygg! Min pojkvän tar väsktrenden på största allvar, and I like it!
Nu ösregnar det här, jäkla Los Angeles, regn ingick faktiskt inte i kontraktet. Sol igen imorgon - annars...
30 USD, vaddå fynd?
Klänningen kostade knappt 175 kronor, skorna 250...
T-shirten och skärpet är från Vero Moda.
Damn, I look jewish! :) Måste vara the latkes...
Jag kunde inte bestämma mig för om bilden var snyggast i svartvitt...
...eller i färg... Klänningen gör sig ju lika bra oavsett!
Nu ösregnar det här, jäkla Los Angeles, regn ingick faktiskt inte i kontraktet. Sol igen imorgon - annars...
30 USD, vaddå fynd?
Klänningen kostade knappt 175 kronor, skorna 250...
T-shirten och skärpet är från Vero Moda.
Damn, I look jewish! :) Måste vara the latkes...
Jag kunde inte bestämma mig för om bilden var snyggast i svartvitt...
...eller i färg... Klänningen gör sig ju lika bra oavsett!
Shop, shop and shop - til you drop. Literally.
Oh gosh. Idag har det shoppats.
Strax innan tio imorse satte vi oss i bilen, hela familjen, och åkte vi iväg till Camarillo Premium Factory Outlets. Det tog ungefär en timme, vilket var precis lagom lång tid för att vi skulle hinna lyssna igenom hela The Pipettes debutfullängdare >>We Are The Pipettes<< innan vi kom fram ("det är som att ha med sig Grease i bilen", konstaterade min far när jag och Pipettes sjöng ikapp).
Jag blev alldeles tagen av hur vansinnigt stort Outletområdet var - det är som en egen liten stad! 120 butiker är uppdelade i två olika komplex, "main court" och "fashion court", och det tog ärligt talat en hel dag att kolla i alla affärer (och då var vi förstås bara inne i de som verkade intressanta). Min pappa och syster tröttnade fort och åkte hem igen, och pappa hämtade upp mig och Marcus vid sex - halv sju. Jag var verkligen helt slut, men jag hade gärna shoppat mer!
Jag spenderade visserligen en hel del, men det känns ändå som att jag sparade pengar, eftersom jag hittade så otroligt mycket fint som jag inte köpte. :) Bland annat ett par helt fantastiska skor med skyhöga, konformade träklackar som jag blev så oerhört kär i, jag måste försöka leta efter dem på nätet, men de kändes helt enkelt för dyra. En stund senare hittade jag ett par andra underbara skor - som naturligtvis var slut i en enda storlek, och det var min. Så det enda skofyndet blev ett par glittriga silverfärgade ballerinaskor för 20 USD (140 kronor) - kändes tråkigt eftersom man sett så många sådana hur länge som helst nu, men de var väldigt söta och billiga, och silver verkar ju komma stort i vår, vilket jag tackar och bugar för! Jag har alltid tyckt att det är underskattat att glittra och glänsa.
Andra fynd för min del var en härlig chokladbrun klänning från BCBG för 60 USD (415 kr) som fungerar utmärkt både som fest- och vardagsklänning, ett jättesött linne från Calvin Klein, ett par rutiga, knälånga byxor och en beige anorakliknande kavaj/vårjacka, en bok (Dress Codes, verkar riktigt intressant för 2 USD (14 kr), ett par Levi'sjeans för 170 kronor och fyra lipgloss från Clinique - för 120 kronor!
Jag är riktigt trött, och Marcus är ännu tröttare, så jag får nöja mig med att bjuda på ett litet smakprov av resultatet av dagens vedermödor...
Marcus nya Vans - yum!
Jag försöker se tuff ut i ny outfit med sötaste Star i bakgrunden...
Strax innan tio imorse satte vi oss i bilen, hela familjen, och åkte vi iväg till Camarillo Premium Factory Outlets. Det tog ungefär en timme, vilket var precis lagom lång tid för att vi skulle hinna lyssna igenom hela The Pipettes debutfullängdare >>We Are The Pipettes<< innan vi kom fram ("det är som att ha med sig Grease i bilen", konstaterade min far när jag och Pipettes sjöng ikapp).
Jag blev alldeles tagen av hur vansinnigt stort Outletområdet var - det är som en egen liten stad! 120 butiker är uppdelade i två olika komplex, "main court" och "fashion court", och det tog ärligt talat en hel dag att kolla i alla affärer (och då var vi förstås bara inne i de som verkade intressanta). Min pappa och syster tröttnade fort och åkte hem igen, och pappa hämtade upp mig och Marcus vid sex - halv sju. Jag var verkligen helt slut, men jag hade gärna shoppat mer!
Jag spenderade visserligen en hel del, men det känns ändå som att jag sparade pengar, eftersom jag hittade så otroligt mycket fint som jag inte köpte. :) Bland annat ett par helt fantastiska skor med skyhöga, konformade träklackar som jag blev så oerhört kär i, jag måste försöka leta efter dem på nätet, men de kändes helt enkelt för dyra. En stund senare hittade jag ett par andra underbara skor - som naturligtvis var slut i en enda storlek, och det var min. Så det enda skofyndet blev ett par glittriga silverfärgade ballerinaskor för 20 USD (140 kronor) - kändes tråkigt eftersom man sett så många sådana hur länge som helst nu, men de var väldigt söta och billiga, och silver verkar ju komma stort i vår, vilket jag tackar och bugar för! Jag har alltid tyckt att det är underskattat att glittra och glänsa.
Andra fynd för min del var en härlig chokladbrun klänning från BCBG för 60 USD (415 kr) som fungerar utmärkt både som fest- och vardagsklänning, ett jättesött linne från Calvin Klein, ett par rutiga, knälånga byxor och en beige anorakliknande kavaj/vårjacka, en bok (Dress Codes, verkar riktigt intressant för 2 USD (14 kr), ett par Levi'sjeans för 170 kronor och fyra lipgloss från Clinique - för 120 kronor!
Jag är riktigt trött, och Marcus är ännu tröttare, så jag får nöja mig med att bjuda på ett litet smakprov av resultatet av dagens vedermödor...
Marcus nya Vans - yum!
Jag försöker se tuff ut i ny outfit med sötaste Star i bakgrunden...
Smells like happiness
Idag har jag trippat omkring i min lilla svarta och känt mig superchic, solat i bikini på gården medan jag läste senaste Harper's Bazaar, hämtat farmor på flygplatsen (eller okej, jag följde med och hämtade henne) och ätit sjukt goda chokladmuffins. Min syster har verkligen många talanger - idag har jag både sett henne baka underbara muffins och knäcka fyrtioåriga män i kung fu.
Min farmor är över sjuttio men jobbar fortfarande, hon säljer parfym i ett varuhus, och har varit min personliga supplier av parfym sedan jag var femton. När vi var hemma hos henne passade jag på att be om nya flaskor med min drog - Givenchys Very Irresistible. Mmmm! Fräschaste doften och snyggaste flaskorna. Jag älskar designen, den är så... architectural.
Sen är det nog mycket av en vanesak också - vissa personer verkar byta doft varje säsong, men jag har jättesvårt att tänka mig att byta, det skulle kännas riktigt konstigt att inte dofta som mig själv. Och hey, vem vill inte vara oemotståndlig? :)
Jag hade naturligtvis kameran med mig, så ni slipper inte undan - här är dagens bildskörd:
Farmor och lillasyster...
Väntan på flygplatsen
Mina kusiner, Lauren och Leah - bilden är gammal och inte tagen av mig...
...och inte den här på Leah heller. Men de är fina ändå! :)
Farmors julpyntade trädgård...
Min syster döpte den här bilden till "House of Evil".
Huset vi bor i och fullmånen - utan minsta photoshoppande.
Så grymt snygg, om jag får säga det själv. ;)
Imorgon - shopping!
Om ni skyndar er på hinner ni ge mig tips om vad jag borde leta efter - annars lovar jag att det blir klännings- och skojakt, precis som vanligt...
Min farmor är över sjuttio men jobbar fortfarande, hon säljer parfym i ett varuhus, och har varit min personliga supplier av parfym sedan jag var femton. När vi var hemma hos henne passade jag på att be om nya flaskor med min drog - Givenchys Very Irresistible. Mmmm! Fräschaste doften och snyggaste flaskorna. Jag älskar designen, den är så... architectural.
Sen är det nog mycket av en vanesak också - vissa personer verkar byta doft varje säsong, men jag har jättesvårt att tänka mig att byta, det skulle kännas riktigt konstigt att inte dofta som mig själv. Och hey, vem vill inte vara oemotståndlig? :)
Jag hade naturligtvis kameran med mig, så ni slipper inte undan - här är dagens bildskörd:
Farmor och lillasyster...
Väntan på flygplatsen
Mina kusiner, Lauren och Leah - bilden är gammal och inte tagen av mig...
...och inte den här på Leah heller. Men de är fina ändå! :)
Farmors julpyntade trädgård...
Min syster döpte den här bilden till "House of Evil".
Huset vi bor i och fullmånen - utan minsta photoshoppande.
Så grymt snygg, om jag får säga det själv. ;)
Imorgon - shopping!
Om ni skyndar er på hinner ni ge mig tips om vad jag borde leta efter - annars lovar jag att det blir klännings- och skojakt, precis som vanligt...
2007 är året då jag "ska"...
- börja röra på mig (mer än att bara promenera in till Norrköpings Centrum, genom galleriorna och sedan hem igen)
- bara köpa sådant jag verkligen vill ha (även om kvantitet tyvärr går före kvalitet tack vare min studentekonomi)
- planera min tid så att jag faktiskt hinner med allt jag måste göra, och sluta skjuta upp allt till den absolut sista minuten
- försöka se något gott även i människor jag inte har något gemensamt med
- lära mig fotografera riktigt bra
- ...eller åtminstone öva, öva, öva!
- vara en bättre vän, dotter och flickvän
- göra allt för att nå mina mål
- och se till att några drömmar slår in, förstås.
Om jag klarar att följa en enda av de där punkterna kommer 2007 att bli ett lyckat år.
(Jag antog Shopoholychics utmaning - gör det du också, och kom ihåg att säga till mig när du gjort det!)
Pussa fler hästmular vore inte helt fel, heller! (Min systers häst Kahu agerar fotomodell)
- bara köpa sådant jag verkligen vill ha (även om kvantitet tyvärr går före kvalitet tack vare min studentekonomi)
- planera min tid så att jag faktiskt hinner med allt jag måste göra, och sluta skjuta upp allt till den absolut sista minuten
- försöka se något gott även i människor jag inte har något gemensamt med
- lära mig fotografera riktigt bra
- ...eller åtminstone öva, öva, öva!
- vara en bättre vän, dotter och flickvän
- göra allt för att nå mina mål
- och se till att några drömmar slår in, förstås.
Om jag klarar att följa en enda av de där punkterna kommer 2007 att bli ett lyckat år.
(Jag antog Shopoholychics utmaning - gör det du också, och kom ihåg att säga till mig när du gjort det!)
Pussa fler hästmular vore inte helt fel, heller! (Min systers häst Kahu agerar fotomodell)
Nytt år, nya våndor
Så var det alltså ett nytt år! Min nyårsafton var väldigt lugn - jag, Marcus, min pappa och lillasyster hade barbecue tillsammans med min farfar och hans flickvän, åt sjukt mycket ribs och drack champagne vid tolvslaget. Pappa hade velat gå ut någonstans, men i USA är det väldigt svårt att få ta med sig en trettonåring ut överhuvudtaget, eftersom det serveras alkohol i stort sett överallt, åtminstone på ställen som har öppet tills efter midnatt. Själv var jag så otroligt trött att jag var glad att vi stannade hemma och tog det lugnt - och hey, vem har påstått att man inte kan dress up bara för att man firar nyår hemma? Jag och min syster satte på oss våra finklänningar, jag plattade hennes hår och sminkade henne - sist hon hade smink var förra nyårsafton! Jag är helt enkelt hennes personliga make up artist. ;)
Eftersom vi stannade hemma behövde jag inte noja särskilt mycket över vilken klänning jag skulle ha, så till slut blev det min nya lila från Ruby Rox med mitt favoritguldbälte från Vila till, och jag kände mig faktiskt hyfsat fin (även om jag fick lite prom queen-vibbar - oh well, it's L.A.!).
Imorgon eller i övermorgon ska vi iväg till Camarillo Factory Outlet, som rankas som L.A.'s bästa outlet precis överallt - då blir det shoppa av...
Hade jag fått välja nyårsklänning fritt har jag helt klart valt den här ljuvliga skapelsen från New York-designerduon Proenza Schouler:
Men jag fick nöja mig med den här:
Såhär kommer jag att se ut när jag är 82! :)
Eftersom vi stannade hemma behövde jag inte noja särskilt mycket över vilken klänning jag skulle ha, så till slut blev det min nya lila från Ruby Rox med mitt favoritguldbälte från Vila till, och jag kände mig faktiskt hyfsat fin (även om jag fick lite prom queen-vibbar - oh well, it's L.A.!).
Imorgon eller i övermorgon ska vi iväg till Camarillo Factory Outlet, som rankas som L.A.'s bästa outlet precis överallt - då blir det shoppa av...
Hade jag fått välja nyårsklänning fritt har jag helt klart valt den här ljuvliga skapelsen från New York-designerduon Proenza Schouler:
Men jag fick nöja mig med den här:
Såhär kommer jag att se ut när jag är 82! :)
Snel hest!
Dagens (stall)outfit:
Svart stickad mössa, H&M
Mossgrön jacka, Fjällräven (Marcus)
Svart och blå halsduk (Marcus)
Sjukt urtvättade svarta (numera grå) jeans, Cheap Monday
Svart/vitrutiga skor, Vans
Hästaccessoar, "Challe", Svenskt halvblod
I stallet får man se ut hur man vill.
Ibland är det nödvändigt att frysa om fötterna, baka sockerkaka med kardemumma och bli slickad i ansiktet av sträva katt-tungor.
Svart stickad mössa, H&M
Mossgrön jacka, Fjällräven (Marcus)
Svart och blå halsduk (Marcus)
Sjukt urtvättade svarta (numera grå) jeans, Cheap Monday
Svart/vitrutiga skor, Vans
Hästaccessoar, "Challe", Svenskt halvblod
I stallet får man se ut hur man vill.
Ibland är det nödvändigt att frysa om fötterna, baka sockerkaka med kardemumma och bli slickad i ansiktet av sträva katt-tungor.
Det strålar en stjärna...
Hurra!
Nu är min photoshoot upplagd på Collective! Du kommer direkt till bildspelet här, men det ligger som omslag på förstasidan och ni får förstås inte missa hur snyggt det är. In och kolla nu, och tveka inte att säga vad ni tycker - men det finns ingen anledning att vara elaka, det är ju faktiskt mitt allra första försök, och jag vet att ljuset suger och att det kan bli sååå mycket bättre. Jag är trots allt väldigt stolt, och jag är säker på att det bara kommer att gå framåt!
Tack Alexander för ett snyggt bildspel - och tack Emilia, Ellen och Jakob för ett grymt bra jobb!
Nu är min photoshoot upplagd på Collective! Du kommer direkt till bildspelet här, men det ligger som omslag på förstasidan och ni får förstås inte missa hur snyggt det är. In och kolla nu, och tveka inte att säga vad ni tycker - men det finns ingen anledning att vara elaka, det är ju faktiskt mitt allra första försök, och jag vet att ljuset suger och att det kan bli sååå mycket bättre. Jag är trots allt väldigt stolt, och jag är säker på att det bara kommer att gå framåt!
Tack Alexander för ett snyggt bildspel - och tack Emilia, Ellen och Jakob för ett grymt bra jobb!
jag lägger lite make up precis som en tjej
Från tisdag kväll, c:a 19:30
Holy Madre - Make Up
Jag hoppas nån ser mig
Jag lägger lite make up precis som en tjej
Jag hoppas nån följer mig hem
För jag har köpt make up för 500 spänn
Jag hoppas nån ser mig
Jag lägger lite make up
Det var i ett tyskt magasin
De lägger visst make up i hela Berlin
Tänk vad mycket tråkigare livet blir när blogg.se ligger nere! Okej att inte kunna blogga själv, men att inte ens kunna läsa andras? Jag har en massa bloggläsning att ta igen, de senaste dagarna har varit rätt galna, och de kommande verkar inte bli mycket bättre. När en dokumentärfilm ska spelas in och en vetenskaplig uppsats skrivas finns inte inte direkt tid till att, tja, sitta och fika och prata om livet (vilket ju är bland det bästa som finns). Jag hann inte ens hämta ut mina glasögon som fått nya glas i sig idag...
Sitter framför datorn och äter misusoppa, mmm, kan jag inte äta sushi så tänker jag i alla fall unna mig take away-soppa från Sukiyaki, Sveriges bästa sushiställe (som råkar ligga en minuts promenad från vår lägenhet). Det måste vara ödet...
Det var en riktigt bra dag idag, post-wise! Eller vad sägs om nya numren av Café, Kamera och Bild och Ondskan? Dessutom fick jag en dvd-kopia av Mirror, Mirror, kortfilmen jag medverkar i - och när jag kommer till Stockholm den 20:e ska jag hämta upp filmaffischer, hey, it's narcissistic but fun! :)
Och inte en enda räkning fick jag!
Dagens outfit:
Olivgrön stickad kofta med stora knappar, Svart/vitmönstrad klänning och röda yllestrumpor, H&M
Rött skärp, Lindex
Svarta strumpyxor, Åhléns
Snyggaste skorna, Vagabond
Att man gör tråkiga saker på dagarna betyder faktiskt inte att man måste se tråkig ut.
Idag såg jag finalen av Americas Top Model, season 7, och en av mina två favoriter kammade hem segern - jag är glatt överraskad, men en aning låg - nu dröjer det ju sjukt länge tills nästa säsong kommer. Tips på addictive tv-serier, någon?
Holy Madre - Make Up
Jag hoppas nån ser mig
Jag lägger lite make up precis som en tjej
Jag hoppas nån följer mig hem
För jag har köpt make up för 500 spänn
Jag hoppas nån ser mig
Jag lägger lite make up
Det var i ett tyskt magasin
De lägger visst make up i hela Berlin
Tänk vad mycket tråkigare livet blir när blogg.se ligger nere! Okej att inte kunna blogga själv, men att inte ens kunna läsa andras? Jag har en massa bloggläsning att ta igen, de senaste dagarna har varit rätt galna, och de kommande verkar inte bli mycket bättre. När en dokumentärfilm ska spelas in och en vetenskaplig uppsats skrivas finns inte inte direkt tid till att, tja, sitta och fika och prata om livet (vilket ju är bland det bästa som finns). Jag hann inte ens hämta ut mina glasögon som fått nya glas i sig idag...
Sitter framför datorn och äter misusoppa, mmm, kan jag inte äta sushi så tänker jag i alla fall unna mig take away-soppa från Sukiyaki, Sveriges bästa sushiställe (som råkar ligga en minuts promenad från vår lägenhet). Det måste vara ödet...
Det var en riktigt bra dag idag, post-wise! Eller vad sägs om nya numren av Café, Kamera och Bild och Ondskan? Dessutom fick jag en dvd-kopia av Mirror, Mirror, kortfilmen jag medverkar i - och när jag kommer till Stockholm den 20:e ska jag hämta upp filmaffischer, hey, it's narcissistic but fun! :)
Och inte en enda räkning fick jag!
Dagens outfit:
Olivgrön stickad kofta med stora knappar, Svart/vitmönstrad klänning och röda yllestrumpor, H&M
Rött skärp, Lindex
Svarta strumpyxor, Åhléns
Snyggaste skorna, Vagabond
Att man gör tråkiga saker på dagarna betyder faktiskt inte att man måste se tråkig ut.
Idag såg jag finalen av Americas Top Model, season 7, och en av mina två favoriter kammade hem segern - jag är glatt överraskad, men en aning låg - nu dröjer det ju sjukt länge tills nästa säsong kommer. Tips på addictive tv-serier, någon?
All I want for christmas...
Sådär, nu vilar mina bilder i Collective-Alexanders händer, och det lät som att han och redaktör-Maria var nöjda båda två. Själv är jag helt klart mer än nöjd - kanske framförallt med enastående vackra Emilia, som modellade för allra första gången, men agerade som ett proffs. What a beauty!
Jag har ont, ont, ont. Verkar inte som att allt står rätt i med min opererade mun, smärtan borde ha börjat släppa nu, men inte. Kan fortfarande inte äta annat än flytande, och efter sex dagar utan mat börjar jag känna mig en smula galen. Kände att jag plockade fram min allra sämsta sida i skolan idag, men jag kan verkligen inte tänka klart. Jag lovar att sluta klaga snart, men det är bara så tråkigt att inte kunna koncentrera sig på... livet.
Gick ner på stan efter skolan för att lämna tillbaka två klänningar och ett par skor från plåtningen, passade på att köpa en julklapp till min syster Amanda och två små julklappar till mig själv. :) Ett juligt rött skärp, och en nästan lika julig och nästan lika röd väska. Hey, det är snart dags att vara julfin! Vill man bli riktigt, extra julfin borde man helt klart investera i de uuunderbara röda pumpsen med sidenband från Din Sko - om man nu kan kalla det att "inverstera" när de kostar 280:-! Jag älskar dem.
Dagens outfit:
Shit, H&M från topp till tå igen!
Gul-och vitrandig tröja med 3/4-ärm, H&M
Guldhalsband, H&M
Svart skinnskärp, Vero Moda
Rödrutig kjol, H&M
Grå yllestrumpbyxor, H&M
Röda pumps med sidenband, Din Sko
Jag tror jag ska börja låtsas att alla mina kläder kommer från coola designers.
Fina Victoria lade ut en önskelista på sin blogg, och jag - som inte har hunnit skriva någon! - blev inspirerad. Men eftersom jag inte hunnit tänka igenom det, tror jag att det får bli en lite mer långdragen önskelista, där jag lägger upp något när jag kommer på det.
Först ut är den här gudomliga lilla saken från Asos - såååå fin!
Pris, c:a 200:-
Och den här kjolen från Carin Wester vore heller inte fel...
Nej jag får ta och leta runt lite mer!
Vad önskar du dig?
Jag har ont, ont, ont. Verkar inte som att allt står rätt i med min opererade mun, smärtan borde ha börjat släppa nu, men inte. Kan fortfarande inte äta annat än flytande, och efter sex dagar utan mat börjar jag känna mig en smula galen. Kände att jag plockade fram min allra sämsta sida i skolan idag, men jag kan verkligen inte tänka klart. Jag lovar att sluta klaga snart, men det är bara så tråkigt att inte kunna koncentrera sig på... livet.
Gick ner på stan efter skolan för att lämna tillbaka två klänningar och ett par skor från plåtningen, passade på att köpa en julklapp till min syster Amanda och två små julklappar till mig själv. :) Ett juligt rött skärp, och en nästan lika julig och nästan lika röd väska. Hey, det är snart dags att vara julfin! Vill man bli riktigt, extra julfin borde man helt klart investera i de uuunderbara röda pumpsen med sidenband från Din Sko - om man nu kan kalla det att "inverstera" när de kostar 280:-! Jag älskar dem.
Dagens outfit:
Shit, H&M från topp till tå igen!
Gul-och vitrandig tröja med 3/4-ärm, H&M
Guldhalsband, H&M
Svart skinnskärp, Vero Moda
Rödrutig kjol, H&M
Grå yllestrumpbyxor, H&M
Röda pumps med sidenband, Din Sko
Jag tror jag ska börja låtsas att alla mina kläder kommer från coola designers.
Fina Victoria lade ut en önskelista på sin blogg, och jag - som inte har hunnit skriva någon! - blev inspirerad. Men eftersom jag inte hunnit tänka igenom det, tror jag att det får bli en lite mer långdragen önskelista, där jag lägger upp något när jag kommer på det.
Först ut är den här gudomliga lilla saken från Asos - såååå fin!
Pris, c:a 200:-
Och den här kjolen från Carin Wester vore heller inte fel...
Nej jag får ta och leta runt lite mer!
Vad önskar du dig?
Paradise City
Vi klarade det! (Jag trodde att jag skulle dö hela tiden, men alla tre flygplanen hölls sig "mirakulöst" nog i luften, hela vägen mellan Stockholm och Los Angeles.) Det är egentligen helt absurt att det går att ta sig över halva jordklotet på "bara" 24 timmar... men jag är väldigt tacksam att det går, för L.A. är verkligen en stad väl värd resan. Att träffa min syster och pappa igen är helt underbart, och att ha Marcus att dela alla upplevelser med är knappast heller illa. Idag var det dessutom hans födelsedag, så efter en cream cheese bagel och milk and cookies på sängen åkte hela familjen iväg till Venice Beach för en solig men sjukt blåsig dag på stranden. Ena sekunden var det brännande hett, nästa var jag tvungen att klä på mig alla kläder jag hade (till och med mössa!) och var nära att blåsa iväg. Vi åt en gigantisk all american breakfast på en härlig old fashion diner, såg en dansshow med ett gäng comedians från Chicago, och träffade en ovanligt folkkär pelikan (min första pelikankompis någonsin, faktiskt).
På kvällen skjutsade pappa iväg mig och Marcus till Northridge Mall, vi gick omkring och kollade på kläder i några timmar, sen tog vi en liten födelsedagsfika, och slutligen slösade jag bort mina pengar på sju (7!) fashion/music magazines och ett gäng kalendrar (50% rea - varför rear man ut kalendrar för det kommande året redan innan nyår?), bland annat en sjukt söt guld/bronsfärgad i pocket size.
En sjukt irriterande sak med USA är bristen på schyssta kläder för killar. Tjejmodet är i stort sett exakt likadant i Sverige och USA, men amerikanska killar har verkligen ingen stil alls! Det är riktigt tragiskt, det är bara stora chinos och skjorta som gäller, alternativt hip hop-kläder (euuu). Vi hittade en del väskor och skor som var fina, men då kostar de ännu mer än vad det gör i Sverige. Så Marcus lär inte shoppa ihjäl sig här, direkt... Jag däremot ligger nog i riskzonen, även om jag håller igen än så länge!
Åh, just det, något vackert måste ni ju ha att vila ögonen på...
Julhummer!
Jag och min kamera flirtar med varandra :)
Ovan molnen är det smärtsamt vackert.
Nattligt L.A. från luften - breathtaking...
På kvällen skjutsade pappa iväg mig och Marcus till Northridge Mall, vi gick omkring och kollade på kläder i några timmar, sen tog vi en liten födelsedagsfika, och slutligen slösade jag bort mina pengar på sju (7!) fashion/music magazines och ett gäng kalendrar (50% rea - varför rear man ut kalendrar för det kommande året redan innan nyår?), bland annat en sjukt söt guld/bronsfärgad i pocket size.
En sjukt irriterande sak med USA är bristen på schyssta kläder för killar. Tjejmodet är i stort sett exakt likadant i Sverige och USA, men amerikanska killar har verkligen ingen stil alls! Det är riktigt tragiskt, det är bara stora chinos och skjorta som gäller, alternativt hip hop-kläder (euuu). Vi hittade en del väskor och skor som var fina, men då kostar de ännu mer än vad det gör i Sverige. Så Marcus lär inte shoppa ihjäl sig här, direkt... Jag däremot ligger nog i riskzonen, även om jag håller igen än så länge!
Åh, just det, något vackert måste ni ju ha att vila ögonen på...
Julhummer!
Jag och min kamera flirtar med varandra :)
Ovan molnen är det smärtsamt vackert.
Nattligt L.A. från luften - breathtaking...
Another day in paradise
Idag kom det till slut - det riktigt, riktigt fina vädret. Som en perfekt svensk sommardag, omkring 25 grader varmt och lite milda vindar när solen börjar bränna. Efter ett träningspass på YMCAs gym gick jag och Marcus på promenad i min familjs kvarter, med kameran i högsta hugg; det går ju inte att motstå att fotografera allt tacky julpynt som står utspritt i var och varannan trädgård! Att kunna strosa omkring i t-shirt och shorts strax innan nyårsafton känns definitivt inte fel.
Igår skrev jag om hur irriterande dåligt utbudet av manligt mode är i Los Angeles (och det skiljer sig inte mycket från övriga USA), men att det går att hitta en del schyssta skor och väskor, som tyvärr säljs för samma priser (eller dyrare) som i Sverige. När vi var i Northridge Mall igår hittade vi en galet snygg väska från Ben Sherman som kostade 115 USD (plus skatt), och det kändes tyvärr liiiite saftigt för fattiga studenter som vi. Idag var vi på märkesoutletten Loehmann's Plaza, och Marcus gick runt och kollade bland det väldigt magra herrsortimentet medan jag provade tio potentiella nyårsklänningar (det blev två stycken, jättesöta, men jag har inte bestämt mig för om någon av dem är nyårsmaterial - bilder kommer, lovar!). När jag kom ut från provrummet hade han hittat Ben Sherman-väskan - för 40 USD. Det är 280 kronor! Istället för 850! Lätt härligaste fyndet på länge, och jag är glad att det var Marcus som hade äran att göra det och inte jag - jag är alldeles för bortskämd med att hitta snygga, billiga grejer. (Bland annat blev det ett par helsvarta Converse Allstars för mig idag för 245 kronor, det är ju bara att tacka och ta emot.)
En liten stilstudie av underbaraste Ben Sherman-väskan (och lite annat smått och gott):
"Titta bara hur vacker jag är!"
Lifesaver, 2007
"Welcome to Tackyville!", hälsar ståltrådsversionen av Rudolph the Red-nosed Reindeer och hans tvillingbror.
Jag var mysigt turistig i t-shirt med zebratryck från Hot Topic och shorts från H&M.
Det var något seriöst fel på min lugg idag, men jag var glad ändå, som synes.
Marcus körde på rockstjärnestilen och var nära nog svartvit!
Vi ska tydligen på reggaeklubb på nyårsafton, sweet! Min pappa hintade att det inte är något "fancy place", och trodde att det skulle få mig att sluta noja över nyårsklänning. Ha! What a fool! Jag förklarade att nyårsklänningen inte har något alls att göra med stället man befinner sig på, utan handlar helt enkelt om att det är nyårsafton, och på nyårsafton måste man ha en fin klänning. Alla vet väl att nyårsafton bara är en ursäkt för att få köpa nya klänningar? Som att jag behöver en ursäkt, men ändå. :)
På tal om nyår: Jag läste en corny damtidning när jag gick på löpbandet på gymmet idag, och blev faktiskt riktigt motiverad att "ta tag i mitt liv" såhär lagom till 2007. Kanske är det året då jag äntligen kommer att bli så lyckad, snygg, smal, välklädd, allmänbildad, intressant, sofistikerad och framgångsrik som jag egentligen borde blivit för länge sedan? Tja, man vet aldrig. Kanske blir 2007 året då jag slipper dåliga hårdagar, slutar trycka i mig stora påsar saltlakrits var och varannan kväll, börjar komma i tid till mina föreläsningar, fikor och tåg, och slutar vända och gå åt andra hållet när jag ser Greenpeace på stan.
Just nu önskar jag bara att tiden kunde stå stilla en stund.
Igår skrev jag om hur irriterande dåligt utbudet av manligt mode är i Los Angeles (och det skiljer sig inte mycket från övriga USA), men att det går att hitta en del schyssta skor och väskor, som tyvärr säljs för samma priser (eller dyrare) som i Sverige. När vi var i Northridge Mall igår hittade vi en galet snygg väska från Ben Sherman som kostade 115 USD (plus skatt), och det kändes tyvärr liiiite saftigt för fattiga studenter som vi. Idag var vi på märkesoutletten Loehmann's Plaza, och Marcus gick runt och kollade bland det väldigt magra herrsortimentet medan jag provade tio potentiella nyårsklänningar (det blev två stycken, jättesöta, men jag har inte bestämt mig för om någon av dem är nyårsmaterial - bilder kommer, lovar!). När jag kom ut från provrummet hade han hittat Ben Sherman-väskan - för 40 USD. Det är 280 kronor! Istället för 850! Lätt härligaste fyndet på länge, och jag är glad att det var Marcus som hade äran att göra det och inte jag - jag är alldeles för bortskämd med att hitta snygga, billiga grejer. (Bland annat blev det ett par helsvarta Converse Allstars för mig idag för 245 kronor, det är ju bara att tacka och ta emot.)
En liten stilstudie av underbaraste Ben Sherman-väskan (och lite annat smått och gott):
"Titta bara hur vacker jag är!"
Lifesaver, 2007
"Welcome to Tackyville!", hälsar ståltrådsversionen av Rudolph the Red-nosed Reindeer och hans tvillingbror.
Jag var mysigt turistig i t-shirt med zebratryck från Hot Topic och shorts från H&M.
Det var något seriöst fel på min lugg idag, men jag var glad ändå, som synes.
Marcus körde på rockstjärnestilen och var nära nog svartvit!
Vi ska tydligen på reggaeklubb på nyårsafton, sweet! Min pappa hintade att det inte är något "fancy place", och trodde att det skulle få mig att sluta noja över nyårsklänning. Ha! What a fool! Jag förklarade att nyårsklänningen inte har något alls att göra med stället man befinner sig på, utan handlar helt enkelt om att det är nyårsafton, och på nyårsafton måste man ha en fin klänning. Alla vet väl att nyårsafton bara är en ursäkt för att få köpa nya klänningar? Som att jag behöver en ursäkt, men ändå. :)
På tal om nyår: Jag läste en corny damtidning när jag gick på löpbandet på gymmet idag, och blev faktiskt riktigt motiverad att "ta tag i mitt liv" såhär lagom till 2007. Kanske är det året då jag äntligen kommer att bli så lyckad, snygg, smal, välklädd, allmänbildad, intressant, sofistikerad och framgångsrik som jag egentligen borde blivit för länge sedan? Tja, man vet aldrig. Kanske blir 2007 året då jag slipper dåliga hårdagar, slutar trycka i mig stora påsar saltlakrits var och varannan kväll, börjar komma i tid till mina föreläsningar, fikor och tåg, och slutar vända och gå åt andra hållet när jag ser Greenpeace på stan.
Just nu önskar jag bara att tiden kunde stå stilla en stund.
California dreamin'
Om åtta timmar sitter jag och Marcus på ett plan till Los Angeles! Eller, okej, mer exakt ett plan till Amsterdam för att byta till L.A.-planet, men ändå. Det känns rätt ofattbart. Jag är otroligt flygrädd och är verkligen tacksam att jag har Marcus med mig, annars skulle det kännas tusen gånger värre än det gör nu - än så länge är jag faktiskt bara lite pirrigt nervös, inte livrädd. Och det hjälper ju till att jag längtar så mycket efter min pappa och syster att det värker i hjärtat, det är helt klart värt att trotsa flygfobin för att få se dem! Sen tror jag att jag har ett par hyfsat trevliga shoppingveckor framför mig... can't wait! Jag har packat så lite som jag bara kunnat, lika bra att lämna plats i väskan för nya fynd...
Julafton var faktiskt över förväntan - julen är vanligtvis ingen favoritheögtid för mig (även om det var helt okej att galoppera på en mexikansk strand i solnedgången julafton förra året), men i år har den förflutit helt utan missöden, och jag har haft det så bra. Bara att få träffa mamma och resten av familjen är stort, eftersom de bor i Spanien i vanliga fall... Dessutom är en av våra familjetraditioner att äta hummer och dricka champagne på julaftonskvällen, och det är nog faktiskt det absolut godaste jag vet!
Jag har tagit massor av bilder förstås, de får ni se när jag kommer fram till Los Angeles.
GOD FORTSÄTTNING så länge! Ta hand om varandra!
Julafton var faktiskt över förväntan - julen är vanligtvis ingen favoritheögtid för mig (även om det var helt okej att galoppera på en mexikansk strand i solnedgången julafton förra året), men i år har den förflutit helt utan missöden, och jag har haft det så bra. Bara att få träffa mamma och resten av familjen är stort, eftersom de bor i Spanien i vanliga fall... Dessutom är en av våra familjetraditioner att äta hummer och dricka champagne på julaftonskvällen, och det är nog faktiskt det absolut godaste jag vet!
Jag har tagit massor av bilder förstås, de får ni se när jag kommer fram till Los Angeles.
GOD FORTSÄTTNING så länge! Ta hand om varandra!
Jag börjar nästan svä-äva
Äntligen, äntligen, äntligen! Jag har full förståelse för att blogg.se måste uppgradera och bygga ut sina servrar, men det betyder inte att jag tycker att det är okej att varken jag eller några av mina favoritbloggare kunnat skriva av oss när vi vill under de senaste dagarna. Nej, de får gärna vara färdiga snart. Men nu verkar det ju fungera i alla fall, peppar peppar...
Gårdagens största i-landstragedi var att jag - för första gången på, ja, jag kan inte ens minnas sist det hände - misslyckades med att klippa min lugg. Jag måste ha tänkt på något helt annat, för plötsligt var den jättekort på ena sidan, och det fanns inte mycket att göra utom att jämna till det på andra sidan. Jag fick förstås totalspel, "NU MÅSTE JAG JU VARA FUL PÅ JUL OCH NYÅR!!!!!!!!!!!!", men efter att jag insett att frisyren går att rädda någorlunda genom att fortsätta att sätta upp luggen med hårspänne kunde jag erkänna att - tja, okej, det kunde varit värre.
Är jag den enda som är överlycklig över bristen på snö och kyla?! :) Det kanske är the California Girl i mig som jublar, men jag förstår verkligen inte hur ni kan längta efter att behöva ha fula grova vinterkängor och bli förkylda och få torra händer och förfrusna fingrar! Jag tackar och tar emot tills någon kan bevisa att det faktiskt är någonting allvarligt som hänt vårt klimat. (Det kan ju faktiskt bara vara en mild vinter - det har hänt förut.) Fast visst, lite underligt kändes ju att igår kväll kunna säga "oj, nu är det lite kyligt, så här kallt har det nog inte varit sen i oktober."
Igår var det ju som bekant Lucia. Jag firade på mitt eget lilla vis genom att, ehm, klä mig fint och dricka lite glögg - men jag såg faktiskt till och med ett riktigt Luciatåg! Kors i taket. Jakob och jag var på stan (han är en god människa och skulle köpa sina sista julklappar, jag skulle hämta ut mina glasögon som fått nya glas, that's how selfish I am), och i en av galleriorna gick vi rakt in i en lång rad vitklädda flickor som sjöng i stämmor och höll i tända ljus. Jag kände mig en smula gammal när jag insåg att jag fick något blankt i ögonen och inte kunde sluta att säga "men så rart, så bedårande!"
(Går)dagens outfit:
...i mina gyllene skor!
Svart långärmad skjorta och grå yllestrumpbyxor, H&M
Svart klänning med ballongkjol, Vero Moda
Guldskor med brodyr, Din Sko
Guldskimrande skärp, Vila
Guldkedja med svart pärla och fjärilsformad guldring, presenter (Tack mamma och Micke!)
Hur typiskt är det på en skala att Sveriges snyggaste och grymmaste modebloggare Hanna Fridén igår postade ett inlägg där hon har på sig inga mindre än bågarna jag verkligen, verkligen, verkligen ville ha från Spectacles for Africa? (Här är bevisen: Hannas inlägg - mitt inlägg) Oh well - är det någon som verkligen förtjänar att bära dem så är det Hanna. :)
Gårdagens största i-landstragedi var att jag - för första gången på, ja, jag kan inte ens minnas sist det hände - misslyckades med att klippa min lugg. Jag måste ha tänkt på något helt annat, för plötsligt var den jättekort på ena sidan, och det fanns inte mycket att göra utom att jämna till det på andra sidan. Jag fick förstås totalspel, "NU MÅSTE JAG JU VARA FUL PÅ JUL OCH NYÅR!!!!!!!!!!!!", men efter att jag insett att frisyren går att rädda någorlunda genom att fortsätta att sätta upp luggen med hårspänne kunde jag erkänna att - tja, okej, det kunde varit värre.
Är jag den enda som är överlycklig över bristen på snö och kyla?! :) Det kanske är the California Girl i mig som jublar, men jag förstår verkligen inte hur ni kan längta efter att behöva ha fula grova vinterkängor och bli förkylda och få torra händer och förfrusna fingrar! Jag tackar och tar emot tills någon kan bevisa att det faktiskt är någonting allvarligt som hänt vårt klimat. (Det kan ju faktiskt bara vara en mild vinter - det har hänt förut.) Fast visst, lite underligt kändes ju att igår kväll kunna säga "oj, nu är det lite kyligt, så här kallt har det nog inte varit sen i oktober."
Igår var det ju som bekant Lucia. Jag firade på mitt eget lilla vis genom att, ehm, klä mig fint och dricka lite glögg - men jag såg faktiskt till och med ett riktigt Luciatåg! Kors i taket. Jakob och jag var på stan (han är en god människa och skulle köpa sina sista julklappar, jag skulle hämta ut mina glasögon som fått nya glas, that's how selfish I am), och i en av galleriorna gick vi rakt in i en lång rad vitklädda flickor som sjöng i stämmor och höll i tända ljus. Jag kände mig en smula gammal när jag insåg att jag fick något blankt i ögonen och inte kunde sluta att säga "men så rart, så bedårande!"
(Går)dagens outfit:
...i mina gyllene skor!
Svart långärmad skjorta och grå yllestrumpbyxor, H&M
Svart klänning med ballongkjol, Vero Moda
Guldskor med brodyr, Din Sko
Guldskimrande skärp, Vila
Guldkedja med svart pärla och fjärilsformad guldring, presenter (Tack mamma och Micke!)
Hur typiskt är det på en skala att Sveriges snyggaste och grymmaste modebloggare Hanna Fridén igår postade ett inlägg där hon har på sig inga mindre än bågarna jag verkligen, verkligen, verkligen ville ha från Spectacles for Africa? (Här är bevisen: Hannas inlägg - mitt inlägg) Oh well - är det någon som verkligen förtjänar att bära dem så är det Hanna. :)
Sanning om sympatipoäng - och stil!
Jag såg precis att jag fått ett mail av underbara Helena (Spectacles for Africa) med en seriestripp bifogad - den var så härlig att jag omöjligt kunde vänta med att lägga upp den!
(Från gårdagens Helsingborgs Dagblad)
Snacka om dagens sanning...
Hur många av er som läser bloggen har myspace? Jag finns här, gå in och adda, jag vill ju veta vilka ni är allihop!
Hotspot har publicerat en liten kort intervju med min svenska favoritstylist, Robert Rydberg. Robert stylade den allra första modevisningen jag gick, för härliga Dedicated Follower of Fashion, och jag kunde knappast fått en bättre start. Sedan dess har jag jobbat med honom många gånger, och han har verkligen en magisk känsla för stil. Just eftersom jag respekterar honom så mycket var det lite tungt att läsa det här:
7. "Vilket är ditt bästa stylingtips?
-Bli aldrig en modeslav eller offer som nu när man tex ser många med page, leggins, stövletter och pilotglasögon. Gör då inte det utan hitta något eget annat, tänk alltid på vem du själv är, unik är bättre än trendkorrekt."
Men det finns ju inte så mycket jag kan göra åt min page (som jag älskar!)... :) Han har ju förstås helt rätt, unik är bättre än trendkorrekt, men jag skulle vilja vara tråkig och påstå att det allra viktigaste är att man är jäkligt snygg, och tillräckligt smart för att göra något bra av det.
(Från gårdagens Helsingborgs Dagblad)
Snacka om dagens sanning...
Hur många av er som läser bloggen har myspace? Jag finns här, gå in och adda, jag vill ju veta vilka ni är allihop!
Hotspot har publicerat en liten kort intervju med min svenska favoritstylist, Robert Rydberg. Robert stylade den allra första modevisningen jag gick, för härliga Dedicated Follower of Fashion, och jag kunde knappast fått en bättre start. Sedan dess har jag jobbat med honom många gånger, och han har verkligen en magisk känsla för stil. Just eftersom jag respekterar honom så mycket var det lite tungt att läsa det här:
7. "Vilket är ditt bästa stylingtips?
-Bli aldrig en modeslav eller offer som nu när man tex ser många med page, leggins, stövletter och pilotglasögon. Gör då inte det utan hitta något eget annat, tänk alltid på vem du själv är, unik är bättre än trendkorrekt."
Men det finns ju inte så mycket jag kan göra åt min page (som jag älskar!)... :) Han har ju förstås helt rätt, unik är bättre än trendkorrekt, men jag skulle vilja vara tråkig och påstå att det allra viktigaste är att man är jäkligt snygg, och tillräckligt smart för att göra något bra av det.
Everybody goes to Hollywood
Idag tog jag och Marcus oss med hjälp av buss och tunnelbana in till Hollywood Boulevard för att turista en stund. Det absolut mest intressanta på hela dagen - kanske det mest intressanta sedan vi kom hit - hittade vi bara någon minut efter att vi kommit upp från t-banan. Precis vid Johnny Cash stjärna, tjugo meter från uppgången Hollywood/Vine, ligger en av de häftigaste vintagebutikerna jag någonsin varit inne i - Iguana Vintage Clothing. De specialiserar sig på extravaganta kläder, skor och accessoarer från 40-, 50-, 60-, 70- och 80-talet, och säljer allt från vansinniga party wigs och Saturday Night Fever-outfits till ljuvliga femtiotalsklänningar, Burberry-trenchcoats och sjukt snygga retrobågar à Spectacles For Africa.
I den tre plan stora butiken finns dessutom en old fashion coffee shop där man kan vila en stund och dricka en coca cola innan man kollar vidare (jag blev seriöst anfådd av att bläddra bland alla klänningar!). Personalen är hjälpsamma och löjligt trendiga, och - bäst av allt - priserna är lägre än, ja, H&M. Perukerna kostar omkring 210 kronor, och de flesta klänningarna ligger mellan 80 och 350 kronor. För en nörd som jag var hyllan med retroglasögonbågar en riktig guldgruva, och de går för 20 USD styck - 140 kronor. Vad säger ni - det är väl nästan värt att betala en resa hit? :) Om inte, kan jag glädja er alla med att de också har en webshop som verkar alldeles utmärkt, den kommer jag förmodligen att använda när jag kommer hem - jag har skickat iväg ett mail för att kolla om det går att få kläderna skickade till Sverige, för er som inte har fördelen att ha en familj i Los Angeles som ni kan utnyttja för att skicka kläderna vidare. :)
Ja, jag var i alla fall lyckligare än en utsvulten amerikan i en restaurang med all you can eat-buffé när jag fick botanisera fritt bland de hundratals klänningarna i alla tänkbara mönster, färger och former, och det blir definitivt minst en till tripp dit innan vi åker hem. Idag nöjde jag mig med ett par glasögonbågar och en söt liten klänning för 175 kronor, men tro mig, mer kommer det att bli!
Bodybuilder-Annika!
(Bilderna från Iguana Vintage Clothing kommer från deras hemsida.)
You know our names and you've been to the show
Jag längtar tills mina fina skor från Asos kommer - hoppas att jag hinner få dem innan jag åker på onsdag!!!
Jag städar för fullt, lyssnar på The Go! Team, och snart är det dags att börja packa - vi har bestämt att vi ska vara färdigpackade ikväll, eftersom det sedan blir skola dygnet runt nu de sista två dygnen innan vi åker.
ÅTTA DAGAR TILLS VI ÅKER TILL L.A.!
Jag städar för fullt, lyssnar på The Go! Team, och snart är det dags att börja packa - vi har bestämt att vi ska vara färdigpackade ikväll, eftersom det sedan blir skola dygnet runt nu de sista två dygnen innan vi åker.
ÅTTA DAGAR TILLS VI ÅKER TILL L.A.!
I'd be safe and warm if I was in L.A.
Lyssna på: Joni Mitchell - River
Jullåtarnas jullåt.
Det är verkligen hög tid att packa! Imorgonbitti bär det iväg - först till Stockholm för att äta julbord med min familj, sedan till Gävle för att fira lite låtsasjulafton med Marcus familj, och så tillbaka till Stockholm för det riktiga julfirandet... och sedan blir det alltså Los Angeles! Jag har fått en och annan kommentar där det frågas om resan, så jag kan väl ta mig tid att berätta lite. Jo, jag är halvamerikan, min mor är svensk och min far amerikan. Han bor i San Fernando Valley i Los Angeles tillsammans med min trettonåriga syster Wendi, jobbar som någon typ av hantverkare och är en jäkligt kul gubbe. Jag försöker att ta mig dit varje år, vanligtvis på jullovet, dels eftersom jag vill försöka träffa min älskade syster så mycket det bara går (hon är min lilla prinsessa), och dels eftersom det verkligen inte är helt fel att få lite sol och värme mitt i det svenska vintrerrusket... :) Så den 26:e sätter vi oss på planet, och efter nästan ett dygn på resande fot är vi framme i staden där solen alltid skiner (ehmm, utom just i december och januari, attans!). Det kommer att bli en hel del sightseeing, shopping, stallbesök (syrran är hästtokig), fotograferande och familjemys. I tre veckor blir vi kvar där. JAG LÄNGTAR!!!
Skorna som får följa med går i svart, svart, svart och lite rött...
...liksom klänningarna.
Dagens outfit à City chic
Glasögon, Spectacles for Africa
Vitt linne med spetskant, Indiska
Gråblå farfarströja, Cubus
Mörkblått skärp, Vila
Mörkblå shorts, H&M
Svarta stövletter med rosett, Skopunkten
Nu fortsätter jag med min packning - shit, hur ska jag kunna bestämma redan nu allt jag ska ha på mig i en hel månad?!
Jullåtarnas jullåt.
Det är verkligen hög tid att packa! Imorgonbitti bär det iväg - först till Stockholm för att äta julbord med min familj, sedan till Gävle för att fira lite låtsasjulafton med Marcus familj, och så tillbaka till Stockholm för det riktiga julfirandet... och sedan blir det alltså Los Angeles! Jag har fått en och annan kommentar där det frågas om resan, så jag kan väl ta mig tid att berätta lite. Jo, jag är halvamerikan, min mor är svensk och min far amerikan. Han bor i San Fernando Valley i Los Angeles tillsammans med min trettonåriga syster Wendi, jobbar som någon typ av hantverkare och är en jäkligt kul gubbe. Jag försöker att ta mig dit varje år, vanligtvis på jullovet, dels eftersom jag vill försöka träffa min älskade syster så mycket det bara går (hon är min lilla prinsessa), och dels eftersom det verkligen inte är helt fel att få lite sol och värme mitt i det svenska vintrerrusket... :) Så den 26:e sätter vi oss på planet, och efter nästan ett dygn på resande fot är vi framme i staden där solen alltid skiner (ehmm, utom just i december och januari, attans!). Det kommer att bli en hel del sightseeing, shopping, stallbesök (syrran är hästtokig), fotograferande och familjemys. I tre veckor blir vi kvar där. JAG LÄNGTAR!!!
Skorna som får följa med går i svart, svart, svart och lite rött...
...liksom klänningarna.
Dagens outfit à City chic
Glasögon, Spectacles for Africa
Vitt linne med spetskant, Indiska
Gråblå farfarströja, Cubus
Mörkblått skärp, Vila
Mörkblå shorts, H&M
Svarta stövletter med rosett, Skopunkten
Nu fortsätter jag med min packning - shit, hur ska jag kunna bestämma redan nu allt jag ska ha på mig i en hel månad?!
There's no such thing as a free lunch
När jag kom hem idag på lunchen hade jag fått en avi hem i brevlådan - "det måste vara skorna från Asos!" - och skyndade mig iväg till Ica för att hämta ut paketet. Man kan säga att jag blev minst sagt förvånad när jag slet upp det och fann att det innehöll ett par jeans. "?!?!?!?!" Ett brev som medföljde förklarade att jag vunnit dem i någon tävling på internet, "och vi hoppas att storleken fungerar". Wow, man tackar och bockar! Jag är knappast någon blå jeans med låg midja och antydan till bootcut-tjej, men vem tackar nej till ett par gratis jeans? Det var nätmagasinet Salong K som stod för tävlingen (som jag absolut inte minns att jag deltagit i), en ganska trevlig sida som skriver ett och annat intressant, bland annat den här artikeln om att shoppa mode på nätet. Man kan också höra av sig till dem om man vill prova på att vara modell för smink. Tack för jeansen, Salong K!
Ja, det är inte det enda trevliga som hänt idag. Jag var på arbetsintervju imorse, och fick jobbet! Från och med att jag kommer hem från Los Angeles kommer jag att extrajobba som reporter på Norrköpings Tidningar. Jag är jätteglad - varje ny merit är ju ett steg på vägen till drömjobbet, vad det nu kantänkas vara. Men det är inom journalistiken jag hör hemma, så mycket vet jag i alla fall. Vore ju inte helt fel att bli chefredaktör för amerikanska Vogue, exempelvis. ;)
Ja, naturligtvis var jag tvungen att fota mina nya gratisjeans!
Glasögon, Spectacles for Africa
Grönt halsband, Åhléns
Svart babydollinne med rosa spetskanter, H&M
Nya gratisjeansen, James Jeans - Dry Aged Denim
Svarta stövletter med rosett, Skopunkten
Ah, just det - skorna är ett kap! Skitsnygga och bekväma, köp dem i julklapp till någon, vettja.
Ja, det är inte det enda trevliga som hänt idag. Jag var på arbetsintervju imorse, och fick jobbet! Från och med att jag kommer hem från Los Angeles kommer jag att extrajobba som reporter på Norrköpings Tidningar. Jag är jätteglad - varje ny merit är ju ett steg på vägen till drömjobbet, vad det nu kantänkas vara. Men det är inom journalistiken jag hör hemma, så mycket vet jag i alla fall. Vore ju inte helt fel att bli chefredaktör för amerikanska Vogue, exempelvis. ;)
Ja, naturligtvis var jag tvungen att fota mina nya gratisjeans!
Glasögon, Spectacles for Africa
Grönt halsband, Åhléns
Svart babydollinne med rosa spetskanter, H&M
Nya gratisjeansen, James Jeans - Dry Aged Denim
Svarta stövletter med rosett, Skopunkten
Ah, just det - skorna är ett kap! Skitsnygga och bekväma, köp dem i julklapp till någon, vettja.
Du är så svag, säger dom
Först och främst - har du inte kollat in min debut som modefotograf (nåja) på Collective,
GÖR DET HÄR!
Jag har dessutom knåpat ihop ett litet inlägg där jag tipsar om några av mina favorithalsband, kanske platsar något av dem på sista minuten-önskelistan?
(Går)dagens outfit:
Kolla in vem som klarade sig utan H&M i en hel dag!
Svart linne med spetskant, Indiska
Mörkbrun långärmad tröja, Diesel
Guldfärgat skärp, Vero Moda
Mörkblå stuprörsjeans, Dr Denim
Bruna snörkängor, Skopunkten
Hästformat guldsmycke på guldkedja, present (waaay back!)
Och nej, jag har faktiskt ingen förklaring på varför jag ser så sur ut. Jag gissar att jag plutade med läpparna för att försöka vara sådär truligt snygg - det gick verkligen sådär - men ni ser ju i alla fall vad jag hade på mig! :)
Jag borde egentligen vara på förfest nu, men plötsligt började jag må så underligt dåligt, stod i hallen och hyperventilerade i någon form av en mild panikattack. Nu känns det som att jag absolut inte har något att ha på mig, mitt hår är fett och fult, jag har dålig hy och är allmänt eländig. Gissar att jag mest är nervös eftersom jag (både på grund av mina tandbekymmer och sjukt mycket i skolan) inte varit "ute" och träffat folk på många, många veckor. Jag vet inte vad tusan jag håller på med - nu tänker jag skärpa till mig, borsta på mig lite rouge och ett par höga klackar och ge mig ute i Norrköpings (ehm) vilda (ehmmmm) nattliv. ;)
mobbare
har sin mobb, samma svin överallt
våldtäktsmän
har sitt våld, poliser har sitt
och du ska ha ditt...
det finns så många lagar
men ingen av dom
är skriven för dig
du är så svag, säger dom
vill du ge dom rätt?
eller ge dom våld?
GÖR DET HÄR!
Jag har dessutom knåpat ihop ett litet inlägg där jag tipsar om några av mina favorithalsband, kanske platsar något av dem på sista minuten-önskelistan?
(Går)dagens outfit:
Kolla in vem som klarade sig utan H&M i en hel dag!
Svart linne med spetskant, Indiska
Mörkbrun långärmad tröja, Diesel
Guldfärgat skärp, Vero Moda
Mörkblå stuprörsjeans, Dr Denim
Bruna snörkängor, Skopunkten
Hästformat guldsmycke på guldkedja, present (waaay back!)
Och nej, jag har faktiskt ingen förklaring på varför jag ser så sur ut. Jag gissar att jag plutade med läpparna för att försöka vara sådär truligt snygg - det gick verkligen sådär - men ni ser ju i alla fall vad jag hade på mig! :)
Jag borde egentligen vara på förfest nu, men plötsligt började jag må så underligt dåligt, stod i hallen och hyperventilerade i någon form av en mild panikattack. Nu känns det som att jag absolut inte har något att ha på mig, mitt hår är fett och fult, jag har dålig hy och är allmänt eländig. Gissar att jag mest är nervös eftersom jag (både på grund av mina tandbekymmer och sjukt mycket i skolan) inte varit "ute" och träffat folk på många, många veckor. Jag vet inte vad tusan jag håller på med - nu tänker jag skärpa till mig, borsta på mig lite rouge och ett par höga klackar och ge mig ute i Norrköpings (ehm) vilda (ehmmmm) nattliv. ;)
mobbare
har sin mobb, samma svin överallt
våldtäktsmän
har sitt våld, poliser har sitt
och du ska ha ditt...
det finns så många lagar
men ingen av dom
är skriven för dig
du är så svag, säger dom
vill du ge dom rätt?
eller ge dom våld?
Sneak peak!
Ojoj, jag får verkligen abstinens av att inte blogga på flera dagar. Tragiskt, men sant. Nu är klockan halv ett och jag måste verkligen gå och lägga mig, men först en liten update!
Mitt photoshoot igår gick alldeles lysande. Visst, vi hade i stort sett inget ljus alls att arbeta med, men vi gjorde det bästa av det vi hade och alla skötte sig fenomenalt! Jag längtar efter att få se resultatet uppe på Collective, ska bli så roligt att se vad Alexander gör av det hela (jag har tiggt om ett stooort, snyggt, bildspel...). Ett liiiitet, litet smakprov bjuder jag på!
Dagen har varit underbar, vi har halvlegat i sängen och slökollat på film och tv-serier ända sedan vi vaknade kring elva. Precis en sådan söndag som jag behövde - min dumma mun vill aldrig läka... :|
Nu blir det sängen för mig, men jag lovar att styra upp bloggtorkan nu i veckan. Lika mycket för min skull som för er. ;)
Mitt photoshoot igår gick alldeles lysande. Visst, vi hade i stort sett inget ljus alls att arbeta med, men vi gjorde det bästa av det vi hade och alla skötte sig fenomenalt! Jag längtar efter att få se resultatet uppe på Collective, ska bli så roligt att se vad Alexander gör av det hela (jag har tiggt om ett stooort, snyggt, bildspel...). Ett liiiitet, litet smakprov bjuder jag på!
Dagen har varit underbar, vi har halvlegat i sängen och slökollat på film och tv-serier ända sedan vi vaknade kring elva. Precis en sådan söndag som jag behövde - min dumma mun vill aldrig läka... :|
Nu blir det sängen för mig, men jag lovar att styra upp bloggtorkan nu i veckan. Lika mycket för min skull som för er. ;)
Beautiful J's x3
Jag har precis sett två avsnitt av House, serien som annars brukar vara den Marcus ser på när jag gör något annat - hans motsvarighet till min Americas Next Top Model-fäbless, alltså (även om han uppskattar House, medan jag är beroende av Top Model). I alla fall så fanns det absolut ingenting annat att se, så jag fick övervinna min sjukhusskräck - det går ju faktiskt att titta bort när de skär i folk - och satan vilken välgjord serie det är! En sucker för vackra kvinnor som jag är, fastnade jag direkt för Dr. Houses (Hugh Laurie) kollega och hemliga beundrarinna, Dr. Allison Cameron, spelad av Jennifer Morrison. Stackars Marcus tvingades lyssna till mina oavbrutna "men hon är ju så sööööt!" och "hon ser verkligen exakt ut som en yngre och sötare Jorja Fox!" Nu har han gått iväg till Republik för att jobba en stund, och jag kunde inte låta bli att klippa ihop ett av mina eviga lookalike-kollage för att prova min teori. Och ni måste ju hålla med om att Jennifer lätt kunnat vara Jorjas elva år yngre lillasyster?
Här måste jag bara infoga att jag förstår att det där med "en yngre och sötare Jorja Fox" kan uppfattas som ganska nedlåtande, vilket jag absolut inte menar - jag tycker verkligen att Jorja är oerhört vacker, speciell och karismatisk. Nu när jag satt och letade bilder blev jag tvungen att göra ännu en liten lookalike-bild - Jorja var så lik världens kanske vackraste kvinna; fantastiska Julianne Moore.
Jo, allvarligt talat. Hon är nog Världens Vackraste Kvinna.
Julianne och min mamma. De är de vackraste som finns.
Här måste jag bara infoga att jag förstår att det där med "en yngre och sötare Jorja Fox" kan uppfattas som ganska nedlåtande, vilket jag absolut inte menar - jag tycker verkligen att Jorja är oerhört vacker, speciell och karismatisk. Nu när jag satt och letade bilder blev jag tvungen att göra ännu en liten lookalike-bild - Jorja var så lik världens kanske vackraste kvinna; fantastiska Julianne Moore.
Jo, allvarligt talat. Hon är nog Världens Vackraste Kvinna.
Julianne och min mamma. De är de vackraste som finns.
And the great pain
Just nu är nog inte många ynkligare än jag. Jag spenderade natten med att nära nog kräkas upp mina inälvor, förmodligen var det värktabletterna jag inte klarade av, och nu vågar jag inte ta några - vilket innebär att jag har Riktigt Jävla Ont. (Det blir inte mycket bättre av att jag fortfarande är så uppsvälld att jag ser ut som ett monster... Bildbevis finns, men jag vill inte skrämma er.)
Efter att jag sett klart resten av Ugly Betty-säsongen släpade jag mig upp ur sängen för att ta en bild av min nya, fina Vila-klänning - det blev inte särskilt vackert, men klänningen gör sig i alla fall väl på bild!
Fin lider pin.
Guldskärpet kommer också från Vila, och det är kanon till att piffa upp lite vad som helst; exempelvis min tråkiga helsvarta vardagsoutfit från i tisdags:
Tröttaste flickan i stan sände studentradio med jultema...
...men på hemvägen fanns ett tydligt tecken på att julstämningen inte
direkt infunnit sig ännu. En sorglig syn.
Jag kan avslöja att sista avsnittet av Ugly Betty bjöd på lite svensk stjärnglans - löjligt gorgeous Mini Andén spelar det hon kan bäst - en supermodell, som dessutom råkar vara Daniels (Eric Mabius) exflickvän. Kul att få se Mini ordentligt uppglammad - hon är ju annars tjejen som älskar att klä ner sig.
But oh, she sure can pull it off.
Imorgon är sista dagen innan mitt photoshoot, jag har fortfarande inte kollat upp lokalen jag vill ha eller fixat skor - men hey, jag har ju inte gått upp ur sängen förrän nu! Jag håller tummarna för att jag mår liiite bättre imorgon, så att jag hinner med allt. Wish me luck...
Efter att jag sett klart resten av Ugly Betty-säsongen släpade jag mig upp ur sängen för att ta en bild av min nya, fina Vila-klänning - det blev inte särskilt vackert, men klänningen gör sig i alla fall väl på bild!
Fin lider pin.
Guldskärpet kommer också från Vila, och det är kanon till att piffa upp lite vad som helst; exempelvis min tråkiga helsvarta vardagsoutfit från i tisdags:
Tröttaste flickan i stan sände studentradio med jultema...
...men på hemvägen fanns ett tydligt tecken på att julstämningen inte
direkt infunnit sig ännu. En sorglig syn.
Jag kan avslöja att sista avsnittet av Ugly Betty bjöd på lite svensk stjärnglans - löjligt gorgeous Mini Andén spelar det hon kan bäst - en supermodell, som dessutom råkar vara Daniels (Eric Mabius) exflickvän. Kul att få se Mini ordentligt uppglammad - hon är ju annars tjejen som älskar att klä ner sig.
But oh, she sure can pull it off.
Imorgon är sista dagen innan mitt photoshoot, jag har fortfarande inte kollat upp lokalen jag vill ha eller fixat skor - men hey, jag har ju inte gått upp ur sängen förrän nu! Jag håller tummarna för att jag mår liiite bättre imorgon, så att jag hinner med allt. Wish me luck...
You feel like Steve McQueen
When you’re driving in your car
And you think you look like James Bond
When you’re smoking your cigar
It’s so bizarre
You think you are a new kind of James Dean
But the only thing I’ve ever seen of you
Was a commercial spot on the screen
Jag är hon den där som tittar bort.
Idag figurerar jag lite här och var, så bli inte rädda om jag dyker upp någonstans. :) För tillfället visas Populärmusik från Vittula på Kanal 5, där jag kedjeröker och först har på mig en snygg, vänstervriden 70-talsoutfit, och sedan... ja, ingen outfit alls. Och jag lovar, det var precis lika kallt som det ser ut, om inte kallare!
Dessutom kommer popmusikmagasinet Ondskan ut med sitt tredje nummer idag, där jag bidrar med en artikel slash recension av electronicafestivalen Haute Culture. Trés cool, mais oui? :D
Nu är skor och alla kläder fixade inför plåtningen imorgon, ska verkligen bli hur kul som helst! Förhoppningsvis blir det lyckat och snyggt också. Ser verkligen fram emot att låta er kolla och säga vad ni tycker!
And you think you look like James Bond
When you’re smoking your cigar
It’s so bizarre
You think you are a new kind of James Dean
But the only thing I’ve ever seen of you
Was a commercial spot on the screen
Jag är hon den där som tittar bort.
Idag figurerar jag lite här och var, så bli inte rädda om jag dyker upp någonstans. :) För tillfället visas Populärmusik från Vittula på Kanal 5, där jag kedjeröker och först har på mig en snygg, vänstervriden 70-talsoutfit, och sedan... ja, ingen outfit alls. Och jag lovar, det var precis lika kallt som det ser ut, om inte kallare!
Dessutom kommer popmusikmagasinet Ondskan ut med sitt tredje nummer idag, där jag bidrar med en artikel slash recension av electronicafestivalen Haute Culture. Trés cool, mais oui? :D
Nu är skor och alla kläder fixade inför plåtningen imorgon, ska verkligen bli hur kul som helst! Förhoppningsvis blir det lyckat och snyggt också. Ser verkligen fram emot att låta er kolla och säga vad ni tycker!
Manolo Blahniks from 2004?
Visst, Ugly Betty är utan tvekan en helt klart sevärd Djävulen bär Prada-ripoff (nej, jag bryr mig inte om vilken som kom först). America Ferrara är charmig och duktig, det finns många heartfelt moments - men herregud, när ska Betty få sin makeover? Jag börjar bli uttråkad av att se hennes risiga hår och hideous clothing i varenda avsnitt. Hon får jättegärna ha kvar sina glasögon (som faktiskt är rätt snygga), sin tandställning och självklart sin stora aptit, men hur svårt är det att klippa en snygg page, plattånga lite, och klä i sig i annat än... det här?
Jag är säker på att en snygg frisyr, bättre hållning och lite stiltips inte skulle göra Betty till en sämre människa? Det är så tråkigt med fula kläder och fult hår på tv.
Hur lika är inte de här två, by the way?
Creeping me out.
Seriens stora behållning är i alla fall utan konkurrens Bettys systerson Justin (Mark Indelicato) - tio år, beroende av Fashion TV och med en större koll på mode än alla Sveriges modebloggare tillsammans. Han är den som fäller härligast one-liners (på modefotografering: "Wow, this is just like Top Model - except noone is crying!"), och förmodligen den som har snyggast klädstil av seriens manliga (?) karaktärer (kolla in den ljusblå Ralph Lauren-västen i Episode 4 - yum!).
Bäst klädd av de kvinnliga karaktärerna är förstås Amanda (Becki Newton) - hon är ju överhuvudtaget hetast av alla.
Nu blir det film!
Jag är säker på att en snygg frisyr, bättre hållning och lite stiltips inte skulle göra Betty till en sämre människa? Det är så tråkigt med fula kläder och fult hår på tv.
Hur lika är inte de här två, by the way?
Creeping me out.
Seriens stora behållning är i alla fall utan konkurrens Bettys systerson Justin (Mark Indelicato) - tio år, beroende av Fashion TV och med en större koll på mode än alla Sveriges modebloggare tillsammans. Han är den som fäller härligast one-liners (på modefotografering: "Wow, this is just like Top Model - except noone is crying!"), och förmodligen den som har snyggast klädstil av seriens manliga (?) karaktärer (kolla in den ljusblå Ralph Lauren-västen i Episode 4 - yum!).
Bäst klädd av de kvinnliga karaktärerna är förstås Amanda (Becki Newton) - hon är ju överhuvudtaget hetast av alla.
Nu blir det film!
Wake up - time to die
Man får faktiskt vara fin även när man ska iväg och dra ut en visdomstand.
(Budget från topp till tå: Vero Moda, H&M och Din Sko.)
Det bästa med dagen är att när jag kommer hem igen om två timmar kommer jag att få spendera resten av min vakna tid med att se på Top Model och Ugly Betty, äta värktabletter och... ja, det var allt. Jag tror att jag behöver det.
(Haha, vad smal jag ser ut på bilden - jag lovar att det är perspektivet, jag har inte hårdbantat sedan igår.)
Jag är tillbaka hemma nu. Jag är yr och lite uppskakad men otroligt glad att det tar en stund innan bedövningen släpper - jag har i alla fall inte särskilt ont ännu. Gosh, I really love drugs sometimes.
Tack Marcus för att du hämtade mig!
14:54
Okej folks - bedövningen har släppt. Holy smoke. Jag har så fruktansvärt ont och jag har, för att citera Jocke Berg som jag liksom de flesta andra i min ålder hade en crush på 1995 och fram tills Vapen och Ammunition släpptes - hela munnen full av blod.
(Budget från topp till tå: Vero Moda, H&M och Din Sko.)
Det bästa med dagen är att när jag kommer hem igen om två timmar kommer jag att få spendera resten av min vakna tid med att se på Top Model och Ugly Betty, äta värktabletter och... ja, det var allt. Jag tror att jag behöver det.
(Haha, vad smal jag ser ut på bilden - jag lovar att det är perspektivet, jag har inte hårdbantat sedan igår.)
Jag är tillbaka hemma nu. Jag är yr och lite uppskakad men otroligt glad att det tar en stund innan bedövningen släpper - jag har i alla fall inte särskilt ont ännu. Gosh, I really love drugs sometimes.
Tack Marcus för att du hämtade mig!
14:54
Okej folks - bedövningen har släppt. Holy smoke. Jag har så fruktansvärt ont och jag har, för att citera Jocke Berg som jag liksom de flesta andra i min ålder hade en crush på 1995 och fram tills Vapen och Ammunition släpptes - hela munnen full av blod.
The Bones of an Idol
Dagens win/win:
Ärligt talat, det blir lite tråkigt när två söta, trevliga, duktiga killar är i Idol-final. En star och en loser ska det vara. Vet TV4 ingenting om dramaturgi?
Lustigkurrarna på MyHeritage.com påstod att jag var lik en ung kvinna (och supermodell) vid namn Jeisa Chiminazzo. Jag håller inte med - den största likheten är nog att vi är lika långa - men tackar dem allra ödmjukast för att de fått upp mina ögon för denna ljuvliga brasilianska skönhet. När jag surfade runt och letade bilder på henne hittade jag en som inte bara påminde mig om hur ung hon är (född 1985), utan också inspirerade mig till ännu en bild i min lilla lookalike-kategori:
Imdb passade på att bjuda på dagens - hey, veckans! - största åldernoja, när jag insåg att jag inte sett fel, utan att Willa Holland (Marissas syster Kaitlin i The O.C.) är född 1991. Ursäkta? Okej, åtta år yngre än jag. Det känns ju kul. Oh well, Willa är i alla fall precis hur grym - och snygg! - som helst, och alldeles för läcker för sina femton år.
Grattis, Markus!
Roligt med en Idolvinnare som inte passar bra i guldklänning. (Trista Agnes var dock jäkligt snygg i sin.)
Ärligt talat, det blir lite tråkigt när två söta, trevliga, duktiga killar är i Idol-final. En star och en loser ska det vara. Vet TV4 ingenting om dramaturgi?
Lustigkurrarna på MyHeritage.com påstod att jag var lik en ung kvinna (och supermodell) vid namn Jeisa Chiminazzo. Jag håller inte med - den största likheten är nog att vi är lika långa - men tackar dem allra ödmjukast för att de fått upp mina ögon för denna ljuvliga brasilianska skönhet. När jag surfade runt och letade bilder på henne hittade jag en som inte bara påminde mig om hur ung hon är (född 1985), utan också inspirerade mig till ännu en bild i min lilla lookalike-kategori:
Imdb passade på att bjuda på dagens - hey, veckans! - största åldernoja, när jag insåg att jag inte sett fel, utan att Willa Holland (Marissas syster Kaitlin i The O.C.) är född 1991. Ursäkta? Okej, åtta år yngre än jag. Det känns ju kul. Oh well, Willa är i alla fall precis hur grym - och snygg! - som helst, och alldeles för läcker för sina femton år.
Grattis, Markus!
Roligt med en Idolvinnare som inte passar bra i guldklänning. (Trista Agnes var dock jäkligt snygg i sin.)
She gives me colours
Igår föjde kameran med på stan...
Eftersom jag är en tacky sucker för vackra, starka färger, helst i kombination med ljus (seriöst, jag älskar både julgransbelysning och lavalampor), är jag förstås överförtjust i belysningen av vattenfallet i Strömmen här i Norrköping. Det blev en hel liten fotoserie, och jag var lycklig som ett barn!
Marcus provade solglasögon och var stenhård...
...och jag kunde förstås inte låta bli att fota min fina outfit i provrumsspegeln.
(Och i spegeln i hissen.)
I brist på bättre saker att göra tvingade jag mina vackra Givenchy >>Very Irresistible<<-flaskor att modella för mig.
Nu blir det ett Ugly Betty-avsnitt, sen måste jag iväg till skolan, och sen ner på stan och köpa stativ om jag får tid över. Måste börja kolla kläder till plåtningen nästa lördag också, shit, tiden räcker inte till!
Eftersom jag är en tacky sucker för vackra, starka färger, helst i kombination med ljus (seriöst, jag älskar både julgransbelysning och lavalampor), är jag förstås överförtjust i belysningen av vattenfallet i Strömmen här i Norrköping. Det blev en hel liten fotoserie, och jag var lycklig som ett barn!
Marcus provade solglasögon och var stenhård...
...och jag kunde förstås inte låta bli att fota min fina outfit i provrumsspegeln.
(Och i spegeln i hissen.)
I brist på bättre saker att göra tvingade jag mina vackra Givenchy >>Very Irresistible<<-flaskor att modella för mig.
Nu blir det ett Ugly Betty-avsnitt, sen måste jag iväg till skolan, och sen ner på stan och köpa stativ om jag får tid över. Måste börja kolla kläder till plåtningen nästa lördag också, shit, tiden räcker inte till!
Bullbak och adventsmys
Första advent - lussekatterna och saffransbullarna är bakade, adventsljusstaken står i fönstret, och jag och Marcus har druckit glögg två kvällar i rad nu. Julmys på hög nivå, med andra ord...
Igårkväll gick vi och såg Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan på bio tillsammans med ett sjuttiotal pubertala, hormonstinna pojkar som totalt bortsåg från ironin men älskade de kvinnoförnedrande sexskämten. Minst sagt skrämmande. Filmen var rolig på sina ställen, fruktansvärd på andra. Men sevärd, visst.
Mysigast igår var utan tvekan bullbaket! Marcus agerade fotograf och fångade en liten bagarflicka på bild:
Och jag fick honom att posera! Wooohooo! :D
Världens godaste saffransbullar...
Welcome julstämning!
Dagens outfit:
Glasögon, Spectacles for Africa
Naturvit topp med rosett, Vero Moda
Svarta hängslen, JC
Svart klockad kjol, H&M
Mörkgrå yllestrumbyxor, H&M
Vita yllestrumpor, H&M
Svarta snörkängor, Skopunkten
Budgetbloggaren going strong!
Igårkväll gick vi och såg Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan på bio tillsammans med ett sjuttiotal pubertala, hormonstinna pojkar som totalt bortsåg från ironin men älskade de kvinnoförnedrande sexskämten. Minst sagt skrämmande. Filmen var rolig på sina ställen, fruktansvärd på andra. Men sevärd, visst.
Mysigast igår var utan tvekan bullbaket! Marcus agerade fotograf och fångade en liten bagarflicka på bild:
Och jag fick honom att posera! Wooohooo! :D
Världens godaste saffransbullar...
Welcome julstämning!
Dagens outfit:
Glasögon, Spectacles for Africa
Naturvit topp med rosett, Vero Moda
Svarta hängslen, JC
Svart klockad kjol, H&M
Mörkgrå yllestrumbyxor, H&M
Vita yllestrumpor, H&M
Svarta snörkängor, Skopunkten
Budgetbloggaren going strong!
You're much too young, girl
Det hjälpte inte att hålla tummarna - mina favoritbågar från Spectacles for Africa var sålda. Men eftersom Helena och Bo är sådana raringar fick jag förslag på andra, nästan lika snygga varianter, och efter mycket klippande och klistrande i Photoshop (hey, jag måste ju se om de passar!) lyckades jag bestämma mig. Jag slog till direkt, och inom de närmsta dagarna kommer jag att bli den lyckliga ägaren till these babies:
Nörd 2. Aaaw.
Dags att visa upp världens finaste skor:
Jag är så sjukt nöjd med dem, det tog verkligen månader att hitta precis sådana som jag föreställt mig, och nu är de mina. Jag får passa på att tacka Marcus som var skoshoppingkungen och hittade dem åt mig!
När vi ändå fotade skorna passade Marcus på att leka lite mer med kameran...
I lördags åt vi våffellunch hemma hos Tove och hennes småtjejer - som inte var särskilt små längre! Jag var barnvakt åt dem alltsom oftast när jag fortfarande bodde i Stockholm, då var Astrid fyra år och tvillingarna hade inte ens fyllt ett år. Nu går Astrid i ettan, och tvillingarna är fyra år! De var naturligtvis helt fantastiska, mycket liv och rörelse, det är nog svårt att ha tråkigt i deras sällskap. Matilde fick modella lite:
Och så har vi förstås den egentliga anledningen till Stockholmsresan: Mamma var i stan på besök! Lycka!
Natt och dag? :)
Strawberry Fair
Jag önskade ju att det skulle bli en del sushi i helgen, och jag blev inte besviken. Jag, mamma, Marcus och hans föräldrar hamnade på ett japanskt julbord i Gamla Stan - det kan jag rekommendera till precis alla som uppskattar japanskt, jag kan ärligt talat inte minnas senast jag åt något lika gott. Heaven!
Nörd 2. Aaaw.
Dags att visa upp världens finaste skor:
Jag är så sjukt nöjd med dem, det tog verkligen månader att hitta precis sådana som jag föreställt mig, och nu är de mina. Jag får passa på att tacka Marcus som var skoshoppingkungen och hittade dem åt mig!
När vi ändå fotade skorna passade Marcus på att leka lite mer med kameran...
I lördags åt vi våffellunch hemma hos Tove och hennes småtjejer - som inte var särskilt små längre! Jag var barnvakt åt dem alltsom oftast när jag fortfarande bodde i Stockholm, då var Astrid fyra år och tvillingarna hade inte ens fyllt ett år. Nu går Astrid i ettan, och tvillingarna är fyra år! De var naturligtvis helt fantastiska, mycket liv och rörelse, det är nog svårt att ha tråkigt i deras sällskap. Matilde fick modella lite:
Och så har vi förstås den egentliga anledningen till Stockholmsresan: Mamma var i stan på besök! Lycka!
Natt och dag? :)
Strawberry Fair
Jag önskade ju att det skulle bli en del sushi i helgen, och jag blev inte besviken. Jag, mamma, Marcus och hans föräldrar hamnade på ett japanskt julbord i Gamla Stan - det kan jag rekommendera till precis alla som uppskattar japanskt, jag kan ärligt talat inte minnas senast jag åt något lika gott. Heaven!
It would be easier if you said what you wanted
Listen to: Kalle J - What Will I Buy You For Christmas?
Dagens outfit:
Jaa, jag gillar att posera framför mitt fönster!
Idag är det H&M som gäller!
(Ännu mer än vanligt, alltså.)
Svart kortärmad skjorta med puffärm, H&M
Svart skinnskärp, Vero Moda
Randig kjol med rosetter, H&M
Mörkgrå yllestrumbyxor, H&M
Svarta pumps med slejf, Din Sko
Idag har jag julklappsshoppat på allvar. Gjort av med löjliga summor pengar, förvisso, men det börjat faktiskt ta sig på julklappsfronten! Man vet aldrig vilka som hittar den här bloggen, så vad som inhandlats får förbli hemligheter, men jag är ganska nöjd.
Lite pinsamt blev det när jag köpt en underbar klänning på Vila till fotograferingen på lördag, och så gick larmet igång påväg ut... usch, aldrig kul att bli så uttittad! Jag blev inte särskilt nojig, fattade ju att hon bara missat att ta bort larmet, men ändå. Jag fick en söt anteckningsbok i present för att hon skämdes så mycket, det var i alla fall gulligt av henne!
Såhär fin är Lucy Liu i klänningen...
På lördag ska jag alltså fotografera ett modereportage för Collective, mitt första seriösa försök, ska bli hur kul som helst! Hoppas att resultatet blir i alla fall en tiondel så bra som jag hoppas på... :) Modell är fixad (jättevackra Emilia), Ellen sminkar, Jakob agerar fotoass, och jag sköter resten (det vill säga, trycker på avtryckaren). ;) Det som är kvar att fixa är att kolla upp om vi får vara i den lokal jag hoppas på, och så att greja alla kläder, förstås! Bor du i Norrköpingsområdet och vill hjälpa till att styla, tveka inte att höra av dig.
Kolla förresten in Collective-Annas grymma julklapptips för pojkvännen, pappa, brorsan eller killkompisen här!
Må väl, darlings.
PS. Är det någon som kan skvallra om hur det kommer sig att mitt antal unika besökare plötsligt stigit från 100 per dag till 300? Fantastiskt, men sjukt förvånande! TACK! DS.
Jag måste passa på att gratulera min underbara syster Wendi på trettonårsdagen!
GRATTIS, baby sis!
Dagens outfit:
Jaa, jag gillar att posera framför mitt fönster!
Idag är det H&M som gäller!
(Ännu mer än vanligt, alltså.)
Svart kortärmad skjorta med puffärm, H&M
Svart skinnskärp, Vero Moda
Randig kjol med rosetter, H&M
Mörkgrå yllestrumbyxor, H&M
Svarta pumps med slejf, Din Sko
Idag har jag julklappsshoppat på allvar. Gjort av med löjliga summor pengar, förvisso, men det börjat faktiskt ta sig på julklappsfronten! Man vet aldrig vilka som hittar den här bloggen, så vad som inhandlats får förbli hemligheter, men jag är ganska nöjd.
Lite pinsamt blev det när jag köpt en underbar klänning på Vila till fotograferingen på lördag, och så gick larmet igång påväg ut... usch, aldrig kul att bli så uttittad! Jag blev inte särskilt nojig, fattade ju att hon bara missat att ta bort larmet, men ändå. Jag fick en söt anteckningsbok i present för att hon skämdes så mycket, det var i alla fall gulligt av henne!
Såhär fin är Lucy Liu i klänningen...
På lördag ska jag alltså fotografera ett modereportage för Collective, mitt första seriösa försök, ska bli hur kul som helst! Hoppas att resultatet blir i alla fall en tiondel så bra som jag hoppas på... :) Modell är fixad (jättevackra Emilia), Ellen sminkar, Jakob agerar fotoass, och jag sköter resten (det vill säga, trycker på avtryckaren). ;) Det som är kvar att fixa är att kolla upp om vi får vara i den lokal jag hoppas på, och så att greja alla kläder, förstås! Bor du i Norrköpingsområdet och vill hjälpa till att styla, tveka inte att höra av dig.
Kolla förresten in Collective-Annas grymma julklapptips för pojkvännen, pappa, brorsan eller killkompisen här!
Må väl, darlings.
PS. Är det någon som kan skvallra om hur det kommer sig att mitt antal unika besökare plötsligt stigit från 100 per dag till 300? Fantastiskt, men sjukt förvånande! TACK! DS.
Jag måste passa på att gratulera min underbara syster Wendi på trettonårsdagen!
GRATTIS, baby sis!
The world is your studio
Mina bågar från Spectacles for Africa här kommit - såhär snygga är de:
Imorgon är det dags för mig att ta mig iväg till tandläkaren, få en massa droger och sedan försöka att inte freaka alltför mycket när de tar bort den första av de tre tänder som ska bort den kommande veckan. Jag lever fortfarande i totalt förnekande, jag kan tänka på hur jävligt det kommer att bli, men jag tar absolut inte in det. Och det tröstar ju knappast att tänka på att det kommer att bli vansinnigt mycket värre om en vecka när det är "riktig" operation som gäller. Jag försöker tänka på alla som opererar sina bröst, det måste ju göra jäkligt mycket ondare än att operera bort några tänder, och de gör det dessutom frivilligt. Om ni kan hantera den smärtan, tjejer, då borde jag klara av det här!
(Fast det hade ju inte känts helt fel om jag faktiskt sett bättre ut efteråt, inte bara sluppit "problem i framtiden".)
Träffade Emilia en snabbis idag, en av raringarna som ska modella för mina Collectiveplåtningar. Snygg, trevlig och med det där extra som får folk att vända sig om - det kommer garanterat bli en schysst fotografering. Nu gäller det bara att styra upp kläder, make up, lokal och allt annat - som att det inte räcker att spela in en dokumentärfilm och skriva en akademisk uppsats, oh well, you only live once.
Jag och Elin fikade med Tristan, vår dokumentärfilms huvudperson, och hans sambo Maria igår. Jag har svårt att se hur filmen ska kunna bli annat än fascinerande med en sådan oerhört öppen, stark och modig huvudperson som Tristan. För fem veckor sedan tog han sina första hormonsprutor och kunde äntligen börja vägen mot att bli man - inte bara själsligt, utan även kroppsligt. Att följa honom och fånga hans öde på film kommer att bli en ära.
Våra skoltoaletter fungerade faktiskt riktigt bra som fotostudios!
Schyssta basicbågar måste man ju också ha. Mina
Guccibrillz har hängt med sedan 2001.
Imorgon är det dags för mig att ta mig iväg till tandläkaren, få en massa droger och sedan försöka att inte freaka alltför mycket när de tar bort den första av de tre tänder som ska bort den kommande veckan. Jag lever fortfarande i totalt förnekande, jag kan tänka på hur jävligt det kommer att bli, men jag tar absolut inte in det. Och det tröstar ju knappast att tänka på att det kommer att bli vansinnigt mycket värre om en vecka när det är "riktig" operation som gäller. Jag försöker tänka på alla som opererar sina bröst, det måste ju göra jäkligt mycket ondare än att operera bort några tänder, och de gör det dessutom frivilligt. Om ni kan hantera den smärtan, tjejer, då borde jag klara av det här!
(Fast det hade ju inte känts helt fel om jag faktiskt sett bättre ut efteråt, inte bara sluppit "problem i framtiden".)
Träffade Emilia en snabbis idag, en av raringarna som ska modella för mina Collectiveplåtningar. Snygg, trevlig och med det där extra som får folk att vända sig om - det kommer garanterat bli en schysst fotografering. Nu gäller det bara att styra upp kläder, make up, lokal och allt annat - som att det inte räcker att spela in en dokumentärfilm och skriva en akademisk uppsats, oh well, you only live once.
Jag och Elin fikade med Tristan, vår dokumentärfilms huvudperson, och hans sambo Maria igår. Jag har svårt att se hur filmen ska kunna bli annat än fascinerande med en sådan oerhört öppen, stark och modig huvudperson som Tristan. För fem veckor sedan tog han sina första hormonsprutor och kunde äntligen börja vägen mot att bli man - inte bara själsligt, utan även kroppsligt. Att följa honom och fånga hans öde på film kommer att bli en ära.
Våra skoltoaletter fungerade faktiskt riktigt bra som fotostudios!
Schyssta basicbågar måste man ju också ha. Mina
Guccibrillz har hängt med sedan 2001.
Superman returns
Efter en helt otroligt lyckad helg i Stockholm är jag tillbaka i Norrköping, och några förfärliga veckor väntar, men det försöker jag att inte tänka på nu. Istället fokuserar jag på allt bra som händer, exempelivis mina sjukt fantastiska skor som införskaffades i huvudstaden igår (bild kommer ikväll!) och nördglasögonbågarna från Spectacles for Africa jag verkligen verkligen verkligen vill ha:
Det fina är att de bågarna är nästan identiska med ett par från Tiger som jag kärade ner mig i totalt i somras - med skillnaden att Tigerbågarna kostade 3000:- och de här går på blygsamma 350:-. Yes please. Har mailat dem och väntar på svar... Håller tummarna.
(Jag blev påmind om Spectacles for Africas existens här, på Collective.)
Det fina är att de bågarna är nästan identiska med ett par från Tiger som jag kärade ner mig i totalt i somras - med skillnaden att Tigerbågarna kostade 3000:- och de här går på blygsamma 350:-. Yes please. Har mailat dem och väntar på svar... Håller tummarna.
(Jag blev påmind om Spectacles for Africas existens här, på Collective.)
Spegel, spegel...
Nu blir det ett litet blogguppehåll i helgen - jag och Marcus åker till Stockholm för en helg med fullspäckat schema!
Lördag:
- Se "Mirror Mirror" på Stockholms Filmfestival med mamma - ska bli så sjukt roligt att se den på bioduk! Men ganska läskigt med en flera meter stor Annika, eller, två Annika blir det ju med spegelbilden... :)
- Äta middag med mamma och med Marcus föräldrar
Heroine chic?
Söndag:
- Distro på Lava! Spelar gör bland annat Strawberry Fair och Pistol Disco.
- Har jag tur hinns det också med en del shopping...
- ...och kanske lite sushi?
Jag är verkligen jätteglad! Jag hittade två tjejer idag på Modellbilder.se som vore kanon att fota, drog iväg mail till dem och fick positiva svar av båda två. Hur skönt som helst att kunna börja planera plåtningar utan att behöva oroa sig för att inte hitta några modeller. De två är väldigt olika också, så jag har en väldig massa valmöjligheter när det gäller styling och stämning.
Jo - du som bor i Norrköpings/Linköpingsområdet och håller på med make up eller styling får också hemskt gärna höra av dig!
Nej, nu är det sova som gäller. Vi ses i nästa vecka!
Lördag:
- Se "Mirror Mirror" på Stockholms Filmfestival med mamma - ska bli så sjukt roligt att se den på bioduk! Men ganska läskigt med en flera meter stor Annika, eller, två Annika blir det ju med spegelbilden... :)
- Äta middag med mamma och med Marcus föräldrar
Heroine chic?
Söndag:
- Distro på Lava! Spelar gör bland annat Strawberry Fair och Pistol Disco.
- Har jag tur hinns det också med en del shopping...
- ...och kanske lite sushi?
Jag är verkligen jätteglad! Jag hittade två tjejer idag på Modellbilder.se som vore kanon att fota, drog iväg mail till dem och fick positiva svar av båda två. Hur skönt som helst att kunna börja planera plåtningar utan att behöva oroa sig för att inte hitta några modeller. De två är väldigt olika också, så jag har en väldig massa valmöjligheter när det gäller styling och stämning.
Jo - du som bor i Norrköpings/Linköpingsområdet och håller på med make up eller styling får också hemskt gärna höra av dig!
Nej, nu är det sova som gäller. Vi ses i nästa vecka!
Baby I'm broke
Julshopping är bäst! Det är ändå något speciellt med att blanda upp shoppandet till sig själv med att köpa presenter till andra. Bra för samvetet, men sämre för plånboken. Och hur svårt är det inte att hitta någonting till alla sina darlings? Fick i alla fall en hel del idéer idag, och det är flera veckor kvar.
Såhär trött var jag efter en heldag på stan:
Idag blev jag, kanske för första gången i Sverige, utbjuden på date! :) En ung man från Tel Aviv ville bjuda mig på en kaffe, eftersom han tyckte att jag var så vacker och hade en sådan "unik stil". Jag tyckte att det var väldigt rart, men någon kaffe blir det inte. Inte med honom i alla fall.
Dagens "unika stil":
Rött hårspänne, H&M
Grå bastopp, Cubus
Svart klänning, Vero Moda
Svart skinnskärp, Vero Moda
Blå yllestrumpbyxor, H&M
Röda ylleknästrumpor, H&M
Svarta skor, Vagabond
Pärlhalsband som armband, Myrorna
Svartvita örhängen, Åhléns
Inte särskilt kul att skriva ut vad man har på sig, åtminstone inte när man inte handlar sina kläder på tuffa affärer. Kanske borde byta namn till http://budgetbloggaren.blogg.se, det är ju ledigt och allt.
Såhär trött var jag efter en heldag på stan:
Idag blev jag, kanske för första gången i Sverige, utbjuden på date! :) En ung man från Tel Aviv ville bjuda mig på en kaffe, eftersom han tyckte att jag var så vacker och hade en sådan "unik stil". Jag tyckte att det var väldigt rart, men någon kaffe blir det inte. Inte med honom i alla fall.
Dagens "unika stil":
Rött hårspänne, H&M
Grå bastopp, Cubus
Svart klänning, Vero Moda
Svart skinnskärp, Vero Moda
Blå yllestrumpbyxor, H&M
Röda ylleknästrumpor, H&M
Svarta skor, Vagabond
Pärlhalsband som armband, Myrorna
Svartvita örhängen, Åhléns
Inte särskilt kul att skriva ut vad man har på sig, åtminstone inte när man inte handlar sina kläder på tuffa affärer. Kanske borde byta namn till http://budgetbloggaren.blogg.se, det är ju ledigt och allt.
A Beautiful One
Idag har varit en låååång dag. Mycket skola, möten och så studentradio ovanpå det. Roligast var nog att träffa vackra Hanna som jag förhoppningsvis ska fota ganska snart - alltid roligt att dricka te med intressanta människor!
Hanna fotad av galet duktiga Azra Halilovic.
Vi hade julspecial i Veckans Pop, jag spelade bland annat Mixtapes & Cellmates (Clean Sheets, Winter mornings)och Mr Suitcase (Christmas Leftovers). Det var mysigt, men jag var så otroligt trött att jag stakade mig i varenda mening, kändes det som...
Imorgonbitti opererar jag bort ännu en visdomstand och drar ut tanden framför, så hur mycket bloggande det blir får vi se, men jag hoppas att ni allihop får en trevlig onsdag!
Hanna fotad av galet duktiga Azra Halilovic.
Vi hade julspecial i Veckans Pop, jag spelade bland annat Mixtapes & Cellmates (Clean Sheets, Winter mornings)och Mr Suitcase (Christmas Leftovers). Det var mysigt, men jag var så otroligt trött att jag stakade mig i varenda mening, kändes det som...
Imorgonbitti opererar jag bort ännu en visdomstand och drar ut tanden framför, så hur mycket bloggande det blir får vi se, men jag hoppas att ni allihop får en trevlig onsdag!
got too much time to kill
loved up, doved up, hung around
stoned in a lonely town
shaking their meat to the beat
high on diesel and gasoline
psycho for drum machine
shaking their bits to the hits
Bea Szenfelds "Porslinsfabriken", min absoluta favoritlook, under Make Up Stores jubileumsvisning.
Det är en ny era och dags för en ny blogg. En blogg som kommer att representera flera sidor av mig, sidor som naturligtvis alltid funnits där, men som inte är riktigt vana vid att släppas fria till allmän beskådan.
Det handlar om kreativa sidor, självupptagna, ytliga, lyxiga, glammiga, hungriga. Om den del av mig som vill komma någonvart, både inuti och här ute i den riktiga världen. I vintermörkret.
Det här är en blogg där jag tillåts vara pinsam, egocentrisk och inte så jävla intressant. Där jag får vara pretentiös om jag vill, ointelligent om jag vill, snygg om jag vill, hög på diesel och bensin om jag vill, låg om jag vill. Där jag får skriva om "stil" som om det verkligen betydde något. Där jag får erkänna att mitt drömjobb är att vara coach och producent för Americas Next Top Model, eller kanske filmstjärna. Där jag får analysera sönder banaliteter eller skita i väsentligheter.
Louise vill hellre vara söt än sexig. Här misslyckas hon totalt med det. Dead hot.
Här kommer jag att visa mina bilder, diskutera allt från journalistik, modebranschens fram- och baksidor och fotograferingstekniker till dokusåpor och ögonskuggor. Bara för att det är så snuskigt intressant.
stoned in a lonely town
shaking their meat to the beat
high on diesel and gasoline
psycho for drum machine
shaking their bits to the hits
Bea Szenfelds "Porslinsfabriken", min absoluta favoritlook, under Make Up Stores jubileumsvisning.
Det är en ny era och dags för en ny blogg. En blogg som kommer att representera flera sidor av mig, sidor som naturligtvis alltid funnits där, men som inte är riktigt vana vid att släppas fria till allmän beskådan.
Det handlar om kreativa sidor, självupptagna, ytliga, lyxiga, glammiga, hungriga. Om den del av mig som vill komma någonvart, både inuti och här ute i den riktiga världen. I vintermörkret.
Det här är en blogg där jag tillåts vara pinsam, egocentrisk och inte så jävla intressant. Där jag får vara pretentiös om jag vill, ointelligent om jag vill, snygg om jag vill, hög på diesel och bensin om jag vill, låg om jag vill. Där jag får skriva om "stil" som om det verkligen betydde något. Där jag får erkänna att mitt drömjobb är att vara coach och producent för Americas Next Top Model, eller kanske filmstjärna. Där jag får analysera sönder banaliteter eller skita i väsentligheter.
Louise vill hellre vara söt än sexig. Här misslyckas hon totalt med det. Dead hot.
Här kommer jag att visa mina bilder, diskutera allt från journalistik, modebranschens fram- och baksidor och fotograferingstekniker till dokusåpor och ögonskuggor. Bara för att det är så snuskigt intressant.
sanning: duktiga flickor förtjänar vackra skor
Vardagslyx i budgetformat är...
- Att fika med Sanna, dricka kaffe och äta laxmacka.
- Att shoppa en fin svart top på Vero Moda, nedsatt till 99:-...
- ...och ett par gorgeous skor på Din Sko för 340:-.
Jag har varit hur duktig som helst nu på kvällen, läst och förberett kommentarer till reportaget jag ska opponera på imorgon (fanns inte så mycket att säga - det var verkligen strålande bra) och skrivit och skickat in synopsisövningen. Det gick lätt när jag väl satte igång, blev kanske mer av noveller än filmsynopsis, men vad tusan.
Är ni beredda på lite gammal hederlig posering?
Fina, finare, finaste nya skorna! You know you want them! :)
Jag kör min allra plutigaste profilpose i köket bara för er skull! Söta, söta topen.
100 unika besökare idag, shit vad fantastiskt! Tack sååå mycket, alla ni som läser och kommenterar.
- Att fika med Sanna, dricka kaffe och äta laxmacka.
- Att shoppa en fin svart top på Vero Moda, nedsatt till 99:-...
- ...och ett par gorgeous skor på Din Sko för 340:-.
Jag har varit hur duktig som helst nu på kvällen, läst och förberett kommentarer till reportaget jag ska opponera på imorgon (fanns inte så mycket att säga - det var verkligen strålande bra) och skrivit och skickat in synopsisövningen. Det gick lätt när jag väl satte igång, blev kanske mer av noveller än filmsynopsis, men vad tusan.
Är ni beredda på lite gammal hederlig posering?
Fina, finare, finaste nya skorna! You know you want them! :)
Jag kör min allra plutigaste profilpose i köket bara för er skull! Söta, söta topen.
100 unika besökare idag, shit vad fantastiskt! Tack sååå mycket, alla ni som läser och kommenterar.
Modellambitioner?
Bor du i Norrköpings/Linköpingsområdet och har lust att bli fotad, antingen till Collective eller bara i övningssyfte? Jag planerar att fota en hel del mode och make up framöver, så tveka inte att höra av dig om du vill göra något ihop! (Idealiskt är om du är minst 1,70 lång och har storlek 36/38 - då kan vi näligen använda mina kläder - men självklart får du höra av dig ändå. För make up-bilder har jag inga särskilda önskemål utöver att du är fotogenisk och gillar att bli fotad.)
Jag har en liten presentation på Modellbilder.se, annars hittar du nog ganska många bilder och information om mig om du kollar runt i bloggen.
Hillevi är skitsnygg på Klubb Republik.
Hillevis pojkvän Love också!
(Vem har sagt att vimmelbilder inte kan vara fashion?)
traderarookiens första fynd
Alla ni rutinerade nätshoppare skrattar väl åt mig nu, men idag blev jag medlem på Tradera och nu, ett par timmar senare, "vann" jag min första auktion! Shit, jag känner mig som en kärring, "det är ju fantastiskt att man kan sitta hemma vid den här elektroniska lådan och handla kläder!" Men det känns faktiskt jäkligt kul. En rar liten vintageklänning från Gala of Sweden för blygsamma 59:- blev det.
Jag kommer att känna mig som en liten prinsessa i den!
Juni Järvi i Linköping i torsdags
Min Marcus hade fått i sig en del att dricka, but still, oh so chique!
Jag kommer att känna mig som en liten prinsessa i den!
Juni Järvi i Linköping i torsdags
Min Marcus hade fått i sig en del att dricka, but still, oh so chique!
she's the shape of a cigarette
Vem hade kunnat tro att mina ben kunde se så arty ut?
Aaaw, vad kul att det inte bara är jag som gillar Traderaklänningen! :) Nu är den skickad, lovar att lägga upp bild direkt den kommer så att ni får se hur den ser ut på!
Idag har jag varit igång sedan klockan sju, bland annat så har jag spenderat fem timmar på en internationell genuskonferens som handlade om kvinnligt företagande, det var verkligen precis hur intressant som helst. Framför allt blev jag så otroligt inspirerad, både av föreläsningarna och av alla fantastiska människor som var där. Och när man lyssnar på dem från Portugal och Tyskland blir det väldigt uppenbart att vi ändå kommit en bit på väg här i Sverige - exempelvis så införde man i Tyskland den 14e augusti i år en lag som säger att man inte får diskriminera någon på grund av dennes kön, sexualitet, etnicitet eller religion. (!) Mänskliga rättigheterna, någon?
Jag ska iväg och sända radio nu, men jag kan passa på att upplysa er om att såhär skulle jag vilja vara klädd nästa gång jag går på fest:
Japan Fashion Week
Jag skulle verkligen kunna sitta och titta på FASHION JAPANs bilder från Japan Fashion Week oavbrutet i flera dagar utan att tröttna. Om jag tillåts generalisera: japanska designers skapar sina kläder med en speciell utstrålning, och samspelet mellan modellerna, stylingen och kläderna känns så fantasifulla och samtidigt okonstlade.
Ett smakprov på tre av mina älsklingsoutfits:
Hiroko Koshino - varför går
jag inte klädd såhär i höst?
Ritsuko Shirahama - Åååh. Babydollfuturism. Jatack.
Sunao Kuwahara - Snyggt, skrämmande, skrämmande snyggt.
Vilken är din favorit?
(Det är okej att skriva att du hatar allihop!) :)
Ett smakprov på tre av mina älsklingsoutfits:
Hiroko Koshino - varför går
jag inte klädd såhär i höst?
Ritsuko Shirahama - Åååh. Babydollfuturism. Jatack.
Sunao Kuwahara - Snyggt, skrämmande, skrämmande snyggt.
Vilken är din favorit?
(Det är okej att skriva att du hatar allihop!) :)
China Girl
Tittar på bilder från Shanghai, bittersweet som alltid när jag tänker tillbaka. På sätt och vis var det den mest lärorika tiden i mitt liv, samtidigt som jag periodvis bara vill bort, hem, vartsomhelst. Det känns så vansinnigt länge sedan nu...
Utsikten från mitt sovrumsfönster
Freakig styling...
Barn är de nya accessoarerna i Kina! Nej, vad fel det låter.
Sötaste Lise och jag med dimmiga blickar
Oh yeah, attitude, girl!
Min och Mannes klassiska fyllepose. (Nej, vi var BARA vänner. Min pojkvän är såhär fantastiskt fin.)
Rara, underbara Marijana drack sinnessjuka mängder sprit, åt ingenting och var jäkligt instabil. Jag hoppas
verkligen att allt gått bra för henne, hon förtjänade inte sin livssituation. Här leker vi i "garderoben" innan en
visning, jag älskar min persikofärgade klänning (syns i spegelbilden...)!
Utsikten från mitt sovrumsfönster
Freakig styling...
Barn är de nya accessoarerna i Kina! Nej, vad fel det låter.
Sötaste Lise och jag med dimmiga blickar
Oh yeah, attitude, girl!
Min och Mannes klassiska fyllepose. (Nej, vi var BARA vänner. Min pojkvän är såhär fantastiskt fin.)
Rara, underbara Marijana drack sinnessjuka mängder sprit, åt ingenting och var jäkligt instabil. Jag hoppas
verkligen att allt gått bra för henne, hon förtjänade inte sin livssituation. Här leker vi i "garderoben" innan en
visning, jag älskar min persikofärgade klänning (syns i spegelbilden...)!
rock n' roll revolution?
I lördags var jag och Marcus på "modevisning" - om det nu verkligen är en visning bara för att man kallar det så. Lite smått fascistisk som jag är hade jag hellre sett att Carlings och Face Stockholm gjort något mer extravagant än klätt upp(?) butikspersonalens kompisar i jeans och t-shirt och ställt dem på en scen. Men folket var trevligt, den nyrenoverade lokalen såg riktigt bra ut, och viktigast av allt - jag var snygg i håret. :)
(Det är kortare och jämnare nu, men det var sött sådär också.)
Det var inte direkt rusning till dansgolvet... Men kolla väggarna, sååå snyggt målade!
På "visningen" var det höga midjor, glada miner...
...och rock n' roll-attityd.
(Det är kortare och jämnare nu, men det var sött sådär också.)
Det var inte direkt rusning till dansgolvet... Men kolla väggarna, sååå snyggt målade!På "visningen" var det höga midjor, glada miner...
...och rock n' roll-attityd.
Who will be eliminated tonight?
Nytt Americas Next Top Model (season 7, episode 10) ute på DC++... Känns plötsligt som att mitt synopsisskrivande kan vänta en timme.
MIN TRADERAKLÄNNING HAR KOMMIT! Den är liiiite stor, vilket är helt okej - det betyder ju att jag kan ha den även om jag skulle råka lägga på mig några kilo i Los Angeles i vinter. :) Bild kommer om en stund!
Ikväll ska jag och Marcus på "VIP-kväll" på Brothers av alla affärer, vi fick en inbjudan med Café och tänkte att why not - kanske kan det blir något till Collective, i annat fall är det gratis mat och dryck, perfekt för fattiga studenter som vi. Cafés modechef Daniel Lindström ska snacka om trender, kanske kan vara kul att träffa honom också.
Top Model-dags!
MIN TRADERAKLÄNNING HAR KOMMIT! Den är liiiite stor, vilket är helt okej - det betyder ju att jag kan ha den även om jag skulle råka lägga på mig några kilo i Los Angeles i vinter. :) Bild kommer om en stund!
Ikväll ska jag och Marcus på "VIP-kväll" på Brothers av alla affärer, vi fick en inbjudan med Café och tänkte att why not - kanske kan det blir något till Collective, i annat fall är det gratis mat och dryck, perfekt för fattiga studenter som vi. Cafés modechef Daniel Lindström ska snacka om trender, kanske kan vara kul att träffa honom också.
Top Model-dags!