Time will make sure I'll get over you.
En jävligt sjuk grej hände mig nyss.
Jag kände att jag skulle gå i småbitar om jag inte omedelbart fick lyssna på Roxettes Spending My Time på skrämmande hög volym.
Det har aldrig tidigare hänt mig. (Jag lovar!)
Markus Krunegård-överdos, kanske?
Nu lyssnar jag. Njuuuuuter. Här snackar vi riktig musik.
I'M SPENDING MY TIIIIIIIIIIIME! WATCHING THE DAAAAAAAYS GOO BYYY...
Guilty pleasures fo' life, älsklingar.
Må den utan skuld kasta den första stenen, eller så!
Samma sak hände mig i förrgår kväll, dock låten Here comes the sun med Beatles :D
Kasta stenar i ett glashus,från Markus till Mainstream,eh, Annika makin´waves? Mmm,time flies when ya,.Markus är fin,Hultaspelningen var det med,det går inte att överdosera MK om man har ett hjärta. Hälsa till Markus att: Laakso on Norrköpingin parasta antia maailmalle Plura mukaanluettuna,englanniksi,ruotsiksi,suomeksi,kiitos Mämmilärockista tai miksi ei Mother Am I Good Looking,jatka samaa linjaa Markus,suurilla taiteilijoilla on suuri sydän. Det du Annika, ha en bra dag,med eller utan Roxette,men definitivt inte utan Markus.
Sjukaste, gjorde exakt samma sak, med exakt samma låt igår, hela dagen på jobbet. :-D
"It's raining in Baltimore, 50 miles east... where you should be, no ones around..."
Ja, man kan undra vart den gamla goda tiden då man sa som det var, och sen gjorde blockbustermusik av det tog vägen. Vet du Annika?
Nu vet jag! You tube! Gravgården för allt det vackra och enkla. Där vill jag begravas..Not. Fast kanske ändå.
Vill du att jag översätter Hellboys kommentar?
försöker le åt det här inlägget efter matchen jag precis såg... men det e ju så bra... roxette... det e på väg till festen... allsång... när man var fjorton.. hon den där man var kär i som e kär han man e kompis med som aldrig tänkt på tjejer utan bakar snus i bastun... sån känsla...
Minns när jag inte hade lärt mig gå ännu och mamma slängde på den här vinylen. Härliga tider, toddlertider. Eftersom jag inte kunde dansa än brukade jag rulla runt på köksgolvet i takt alltmedan mamma sjöng med i refrängen. Men saker och ting förändras. Nu avskyr jag allt girigbuk-Gessle tar i. Ack ja.
Guilty pleasures indeed... jag lånade till och med en Per Gessle-biografi på biblioteket häromdagen... så kom igen kasta era stenar på mig... haha!