TEH nERD
Ja, det nördiga med den här bilden är ju att jag överhuvudtagit tagit den.
Jag försvarar mig med att det var ett jobbuppdrag.
Men ändå.
Att stå i sitt kök med en gammal kontroll och glajjer utan glas i och göra grimaser...
Låt oss fnissa lite och gå vidare med våra liv.
Strike a pose!
Åh, nu blev jag glad!
Tydligen är jag nominerad till VeckoRevyn Blog Awards för bästa foto.
I hård konkurrens, visserligen. Men bara att bli nominerad tycker jag känns fint.
Som att någon faktiskt kikar i bloggen ibland. Och kanske gillar vad de ser.
Söta ni, gå in och rösta på era bloggfavoriter här!
Perfekt tillfälle att återanvända några gamla älsklingsfoton, tycker jag.
Eller, förresten - massor av gamla älsklingsfoton.
Fina Lina.
Sofia <3
Världens allra vackraste Sandra.
Lights will guide you home
Krya på mig.
Jag köpte blommor igår.
Det har jag nog aldrig gjort förut.
Jag ångrar mig nu. Det är inte alls lika roligt att ha blommor hemma som jag trodde.
De irriterar mig nästan.
Men de är förstås rätt fina att se på.
Dagen har varit uppseendeväckande värdelös.
Att vara sjuk kan nästan vara mysigt ibland.
Idag var inte en sådan dag.
Första gången jag tog mig ur sängen: 20:37. Kul.
Jag vill verkligen försöka ta mig till jobbet imorgon - jag blir knappast friskare av att oroa mig över allt jag borde skriva! - så jag släpar mig nog tillbaka ner bland lakanen igen.
Såhär ser jag ut när jag är sjuk. Åtminstone på två bilder av tjugo.
Sådant man fyller sina sjuka dagar med:
ELLE.
Alltså har ni kollat in reportaget där jag är med, men inte jag.
Det blir intressant att se bilden när tidningen kommer ut på tisdag. Jonas Åkerlund var sanslöst trevlig och plåtade med en kamera som såg ut som något man hittar i en fyndlåda på loppis. Hur coolt som helst, skulle jag vilja påstå.
Såhär fin var jag precis innan plåtningen:
For your information.
Såhär ser jag ut idag.
Eller, just nu, i alla fall.
Så hade jag fortsatt se ut.
Om det vore nittiotal och jag vore sexton och inspirerad av Miss Xtina Aguilera,
fast med Smithst-shirt istället för någon häftig röd läderkorsettpryl.
(Jag har plutet på plats. Och porrnaglarna.)
Men så är inte fallet.
Så nu sätter jag på mig en stor fet tröja och går iväg och kollar på Idol med Fanny.
(Update: Ja, jag har platt mage på den här bilden. Sorry about that.)
So I've made peace with the falling leaves.
Bara för att den är så himla uttrycksfull.
Gäsp.
Nåväl, jag är inte ett dugg bättre själv.
Se bara på dessa blommor.
Så uttrycksfulla.
De symboliserar dagarna då sommaren blir höst.
Innan naturen gett upp, då sommarblommor och insekter ännu slåss för sin överlevnad, alltid förgäves.
Blaaaa blaaa blaaaaaa.
You make me happy, when skies are grey
clapped under our hands
Mämmory lejn
MIRROR MIRROR ON THE WALL SEE ME PLEASE
Mig mig mig mig mig mig mig mig mig.
Okej?
Idga var tydligen en dag då jag gick till jobbet i myskläder, kom hem och tog suddiga bilder i spegeln.
Lite som Kenza, faktiskt.
Dans, dans, dans.
On suspicious minds
(Foto: Syster.)
Because I love you too much, baby.
Det var fantastiskt.
Jag är så obeskrivligt glad att hon blivit så stor, så smart, så vacker och rolig och social och härlig.
Imorgon åker hon hem till Spanien.
Till sina vänner, sin skola, sin häst.
Imorgon åker också min älskade vän Oscar iväg.
Han lämnar mig för Paris.
För ny skola, nya vänner, nya intryck, nya kärlekar.
Jag kommer att sakna er.
When there just isn't enough make up in the world aka Dagens I-landsproblem.
Min hjärna är nämligen alldeles för upptagen med att acceptera det fruktansvärda faktum att det inte är möjligt att Photoshoppa verkligheten.
Och jag som ska på fest.
Open your eyes.
Pour l'amour
Från fantastiska Johanna Vikmans S/S09-kollektion We'll always have Paris.
Plåtad av lika fantastiska Camilla Sjödin.
Although I'm happier now, I always long somehow
På sätt och vis saknar jag den Annikan.
Världslig fråga:
Klippa mig
(blir som på bilderna ovan, min "gamla vanliga" frisyr) eller
fortsätta att spara ut?
Stockholm doesn't belong to me
Gamla bilder uppväcker gamla tankar.
De är sköna. Jag vilar i dem.
Och lägger mig tidigt.
De närmaste dagarna, veckorna, blir något att bita i.
Mjuka lakan först.
Because I'm worth it.
Klänning, H&M. TV-apparat, PHILIPS.
Jag köpte en ny klänning igår.
Jag ansåg att jag förtjänade det.
Det är en ganska irriterande ovana. Att jag väldigt lätt får känslan av att jag förtjänar att unna mig saker. Anledningen till att jag förtjänade klänning var nog en mix av att jag tagit mig iväg till gymmet fixat nya p-piller redigerat klart pressbilderna gjort bra ifrån mig på Marie Antoinetteplåtningen börjat snusa nikotinfritt.
Inte helt klockrena anledningar, kan man tycka.
Lite som att säga att man bara feströker, men att livet är en fest och det alltid finns något att fira.
Men äsch, klänningen var väldigt billig. Och den får mig att känna mig fin. Jag tycker att vi kan säga att jag förtjänat den bara genom att jag orkat med mig själv i snart 25 år.
Bakelse.
Efteråt laddade de in bilderna i datorn och jag fick kika på resultatet.
Oj, oj, oj.
Det är faktiskt alldeles sanslöst vad vissa fotografer är fantastiska på att trolla med kameran.
Klart att grabben ska ha ett fotbollslag!
<3
