LILLA KISSE JAG ÄLSKAR DIG LÅT OSS PUSSA OCH KRAMA IHJÄL VARANDRA TILL TONERNA AV ARMAGEDDON-LÅTEN
Och så en youtubelänk.
Okej, själv brukar jag onekligen vara den blödiga typen. Och det är jag idag också.
Ååååååååååååååååh.
Den är så fin!
Är man töntig om man typ vill grina en flod?
Ojojoj! Tårarna bara sprutade rent ut sagt. De har verkligen fångat ett fint moment.
Åh, jag vet, min syster visade mej den igår. Ååååh!
så himla fint
Ojoj, sitter här och kippar efter andan och gör konstiga små ljud. Riktigt fint. Lustigt att man blir rörd av någonting som inte rör en...
sob... snyft... fan.. på morgonen.. Annika.. burr.. :( sitter nu å bölar på jobbet... //J.
Jag brukar typ aldrig gråta av sånt men där kom tårarna verkligen :) så fin!
Jag är också blödig. Väldigt blödig. Guuuud vad fint!
Men åååååh, underbart!! /jenny
Visst är det fint.
Och om någon tvekar kan jag berätta att historien är sann och klippet kommer från Bill Travers dokumentärfilm "Christian the Lion", som belönades med två Oscars. Det finns också en bok "A lion called Christian", skriven av hans "pappor" Bourke och Rendall.
åhåhåhåh. så underbart. gåshud säger jag bara. så oerhört fint det var!
det är bland det vackraste jag sett
åh.. jag brukar inte vara den blödiga typen men nu kunde jag verkligen inte sluta lipa. fan vad vackert! Jag ska genast skicka den videon till alla mina älskade vänner. : )
Oj, jag började storböla. Men så är jag ju ganska blödig också.
Hej kolla Miss Swedens blogg på http://ceciliakristensen.blogg.se hon har precis förstorat läpparna /Erik
Fina,
jag är hemma nu.
jag vill inte vara hemma.
att gå på festival är nog det absolut mest befriande man kan göra.
längtar.
saknar.
vill skita ner mig och supa och dansa till what is love i ett fallfärdigt partytält.
men framförallt.
mest av allt i hela världen.
vill jag att någon tar mig tillbaka till den där fantasin. låter mig få vara delaktig i drömmen.
glömma kärleken. illusionen.
jag tror att du mår bra nu.
jag mår rätt bra.
men jag frågar mig själv. gång på gång.
och nu då? vad gör man nu?
haha åh. vad det känns hälsosamt att få gråta lite åt något fint på en måndagkväll. det kan man behöva!
åh vilket snutte-hjärta!
Åh,.... så underbar!
Annika, jag har läst din blogg ett tag nu. Det är omöjligt att inte förälska sig i din personlighet. Tro mig när jag säger att du är sinnebilden för min drömkvinna.
Jag brukar aldrig kommentera men det där var det sötaste någonsin! (Och jag älskar din blogg och du verkar hur skön som helst.)