...och nu blir det reklam.
Den här fina bilden lade världens sötaste Sandra upp idag.
Från en reklamfilmsinspelning i förra veckan som vi båda var involverade i.
Pojken jag står och pratar med heter Blake och är en av de raraste unga män jag någonsin träffat.
Han är engelsman och så artig och trevlig att det nästan kändes som ett skämt.
Dessutom var det ruskigt nära att han blev Frodo.
Löjligt häftigt.
Såhär glad var Blake senare på kvällen.
Kreativ är han också!
Här har han gjort en installation av skaldjur.
Vilken man.
Men tyvärr, flickor och pojkar.
Han har redan en dam.
Såhär såg jag ut under inspelningen.
Kort och gott.
havet e djuupt, havet e djupt etc.
Omg :) han är ju med i Mansfield Park, och hans flickvän i Sense & Sensibility! Får man tycka att det är fruktansvärt coolt att du känner honom? :)
Du har ju bloggat massor sedan du fick 800% mer att göra om dagarna. Bloggar du snabbare eller sitter du uppe på nätterna? Du måste sova skönhetssömn nu när du har heltidsjobb. Sömn är bra (åh vad jag längtar tillbaka till sängen).
Grattis till jobb, reklamfilm, karriär som ungdomsboksförfattare etc.
Önskar bloggläsaren Maria
Jag tror du är tillbaka :)
Ohh! vilken söt kille.
Jag ber om ursäkt för ett sent svar men jag ska besvara så väl jag kan.
Anledningen till att jag försiktigt vill påstå att modevärlden är nästintill betydelselös gällande ätstörningar och mindervärdekomplex hos tjejer, flickor, kvinnor whatsoever. Är att många tjejer som beundrar modeller oftast redan är dem som har dålig självkänsla, självförtroende, lider av ett mindervärdeskomplex, ätstörningar och så vidare.. det vill säga att jag har välidgt svårt att tro att det är där det bottnar.
De "tuffare" tjejerna, vill oftast inte vara "spinkiga" och för dem är måtten, vikten osv. inte alls så relevant i dess popularitet. Deras självkänsla och förtroende. Modeller är inget att beundra och känsla av behov av att beundra någon annan än sig själv behöver inte ens finnas där.
Jag tror att kritiken av modellvärlden distanserar oss från vart problemen kommer ifrån egentligen.
Att det finns normer, att det finns ett behov av att kollektivisera sig som ung. Att vi tror på den största lögnen ever; ensam är inte stark.
Är större problem.
Sedan har jag inte mycket att säga om hur modebranchen fungerar, det har alltid funnits ideal som inom alla brancher, problemet med modemarknaden är väll det att den är just kollektiv. Modeller i inte en storkel men tusen skulle göra det hela mer unikt. Kanske vore det något att kämpa för... men jag vet inte..
ber om ursäkt för slarvigt svar, när jag har tid ska försöka själv i bloggen att besvara din nyfikenhet och tala om min poäng mer ordentligt.
Föresten dina bilder är helt otroliga!
Alltid så charmig & söt!!
Inbjudan till bloggträff i Skåne!
Glamour, dans och mingel står på menyn.
Mer information hittar du på min sida!
Hej Annika! Jag har läst dina två krönikor i Metro och jag måste bara säga att det var de bästa jag någonsin läst, jag fick gåshud och dina ord påverkade.
Jag själv skriver krönikor men läser upp dem i P3 (radiokanalen), lärde mig skriva i när jag jobbade som reporter för GP, Mina krönikor var från börjar förjävliga men blev bättre och bättre med tiden. Samtidigt som jag och mina åsikter utvecklades och hittade mig själv i tonåren. Det är ett av mina stora intressen för jag tror att krönikor kan förändra. Hoppas du fortsätter skriva, dina krönikor är oslagbara.
Ester Akyol
Det ser verkligen supertrevligt ut detta! Fin du var på inspelningen!
Vilken underhållande blogg :-) Lika söt som rolig. Och det är ju... jävligt fuskigt. I´ll be back.
Kommer reklamen visas i Sverige? :) Vore kul att se dig på tv!