En verklighetens smäll på käften.
Jag är totalt oförmögen att hantera döden.
Jag är fullt medveten om att jag inte känner Heath Ledger.
Men jag kan faaaaaaan inte förstå att han är död.
Nej nej nej nej nej nej.
Det här går inte.
Det går inte.
Varför i hela fridens namn kan ingen lösa det där med döden?
Fixa ett jävla botemedel?
Om Heath tog livet av sig säger jag bara en sak:
Fortsätt idealisera kändisskap, hörrni.
Gör det.
Man verkar ju bli så jävla lycklig av att vara kändis.
Egentligen är det, som alltid när offentliga personer dör, inte honom jag sörjer.
Det blir snarare ett slags wake up call, en verklighetens smäll på käften.
Som en mistlur som tjuter, öronbedövande, bildar ord:
Ta hand om varandra.
VAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Blev jättechockad, av någon anledning berör det mig mycket trots att jag inte kände honom. Det är så absurt att kändisar på löpande dör eller läggs in på grund utav överdoser. Så tragiskt..
Herregud. Gillar ju honom riktigt mycket. Vad sorgligt...
Det är sjukt sorgligt, tänk på hans lilla dotter :(
Jag har inte hunnit smälta det ännu. Jag har fortfarande knappt hunnit smälta att Anna nicole smith är död. Det kommer så plötsligt... man på något sätt följer deras liv, men när något sånt händer är det som
att man känner dem. Det är en otrolig chock. Tänk bara hur det borde kännas för hans exfru...
Blev också totalchockad! Trodde verkligen inte att han skulle vara den som gjorde något sånt, väldigt otippat! Stackars lilla Matilda!
Mins han ifrån Monsters ball.. fast han var med bara 10 min gjorde han intryck, mycket bra skådis, en natur lig talang.
RIP
:(
va???? det visste jag inte herregud. jag som älskade hohom.
okej,älska är starkt ord. jag som var en beundrare...låter bättre.
det är verkligen hemskt att han dog, kan liksom inte fatta det. han hade hela livet framför sig ?
Å, jag vet, jag vet, jag vet. Döden, nej, den får inte finnas! Det värsta är att jag blir påmind om det ganska ofta, det vill säga, varje gång jag ser en gammal kam/kvinna på gatan. Jag kan inte låta bli att tänka att "snart är de där! SNART!" Tiden går så fort... nej, nu gör jag det hela bara värre,
not good not good.
Vi pratade lite om döden förut i skolan idag. För inte så långt ifrån skolan ligger brandkåren och därifrån åker alla utryckningsfordon. När man ser en brandbil åka förbi med blåljus blir man såklart extra vaksam, men det kan ju lika gärna vara ett automatlarm som gör att de måste rycka ut. Men ibland händer det att ambulanser åker förbi med sirener och blåljus. Då vet man att det är något allvarligt, man vet att någon kan dö. Det är en rätt skrämmande tanke. Att se det gula fordonet på väg någonstans i snabb fart därför att någon är riktigt sjuk eller skadad och kanske kan dö...
Men samtidigt som jag hyser stor respekt för döden och blir sorgsen när jag ser att någon dött (särskilt om man kollar bland dödsannonserna i tidningen och ser unga som dött... då hugger det till lite i hjärtat) så är jag ändå inte rädd för döden. Jag vet att döden finns, att alla kommer uppleva den, jag respekterar den men jag är inte rädd för den. Det jag är rädd för är att vi (som du säger) inte tar han dom varandra ordentligt. Att vi inte tar vara på den tid vi har tillsammans och tänker över våra handlingar mer noggrannt.
Jag tror att efter döden kommer man till himmelriket om man vill. Där får man chans att träffa alla de man saknat, alla de man älskar. Där är det ljuvlig sommar hela tiden och saker och ting är ännu vackrare där än på jorden.
Döden för mig känns som ett avstamp, ett stopp, för att sedan fortsätta mot det bättre. Den är naturlig, vi behöver alla göra det där avstampet och även om döden ibland kan känns så hemsk och ofattbar så vill jag ändå tänka att det är början på något nytt och ännu mer vackert än det människan fått uppleva hittills.
Fy fan, det känns så tragiskt när unga människor dör helt i onödan. Det är något som är helt jävla snett i världen idag då unga begåvade människor dör eller åker in och ut på rehab. Jag vet inte om jag lägger skulden på rätt ställe, men det tycks för mig som om den här eviga kändishetsen har mycket med det att göra. Man hetsar och hetsar, dom har inte ngot som hellst privatliv, och om dom uttrycker det minsta obehag inför det hela eller börjar må dåligt av det så klankar man ner på dem ännu mer.
För jävligt.
Och gud vad hemskt för hans lilla dotter.
Näe, nu sjönk han faktiskt i mina ögon! Fy så egoistiskt. Hur resonerar man när man en dag väljer att ta sitt eget liv och därigenom fullständigt ruinera livet för alla i ens omgivning? Det förstår inte jag. Inte alls!
Mamma ringde och väckte mig imorse och berättade nyheten. Yrvaken och fullständigt.. ja, vad kan man säga? Olycklig? Sådana händelser sätter bara igång tankarna på mig, precis som du säger. Det är som en slags väckarklocka alla väljer att ignorera och snart kommer det att vara försent. Han var småbarnspappa dessutom, det är så tragiskt. Bara 28 år gammal. Jag önskar att kritikerna hade hatat hans filmer så att han hade kunnat få leva. Som grädde på moset opereras min vän idag och riskerar att bli blind/dö, inte för att jag vill tänka på riskerna, men ja brukar alltid förbereda mig på det värsta. Eller nje, inte nu. Eller jo, lite. (förstår du ångesten?). I alla fall, jag hoppas att även hon slipper möta döden just idag.
Eller andra konsekveser som att förlora synen. Det vore ett helvete
Känns väldigt konstigt, han var ju så ung liksom. Hade bara varit känd ett kort tag. Det känns helt fel, inte för att jag är ett fan eller så, men bara surrealistiskt på något sätt.
Vilken idiot, jag avundas inte hollywood kändisarna, mest pga deras oförmåga att relatera till ett vanligt riktigt liv, men även i dessa fall, då dom mår personligt dåligt. Men att ta livet av sig, fy fan... om han inte haft en dotter så visst, men nu, vilken röv. Tror någon att bonden för 100 år sen tog livet av sig för att det var lite tungt.. Nej det är inte kändiskapen som är orsaken till detta, det är känslan av att vara helt betydelselös, något som lätt går hand i hand med rikedom.
öööh..."resonerade?" han resonerade nog inte alls när han tog livet av sig, om det nu var det han gjorde. ja det är egoistiskt att ta livet av sig, men du vet ju å andra sidan inte vad det var som tyngde honom och drev honom till det eller hur?
är jag den enda som inte tror att han begick självmord?
Polisen har faställt att det var en olycka, säger föräldrarna. Men man vet ju inte..
R I P HEATH!
det är egentligen knäppt hur man reagerar på en kändis död. människor dör ju varje dag. varje sekund. men jag tror att just heath var en favorit för de flesta. blev själv berörd och ledsen när jag hörde om det. :(
försöker att tänka på alla människor man har som lever och uppskatta dem!
Först Renfro och nu Ledger. Det har varit en tung månad för mina favoriter. Det känns hopplöst. Mina tankar går till Michelle och lilla Matilda Rose. Hoppas grabbarna njuter mer av himlen än dom gjorde av världen.
till "till amanda": Öööh det e klart han resonerade. Inte särskilt mycket ANTAGLIGEN men tillräckligt för att komma fram till att han ville ta livet av sig. (Varför e detta väsentligt förresten? E han en mindre egoistisk kille för att han inte tänker sig för innan han handlar? Det e ju bara fruktansvärt oansvarigt i så fall och det e väl inget som hjälper honom direkt.) Nej, jag har inte en susning om hans anledningar. Jag kan bara inte, hur mycket jag än försöker, komma på några anledningar som skulle kunna rättfärdiga det hela.
MEN nu läste jag precis att det faktiskt inte e fastställt att han begick självmord så nu tänker jag ligga lågt ett tag. HEHE.
helt grymt och sjukt det som hände!
Heath Ledger tribute
http://www.youtube.com/watch?v=KwXkVFbw2sw