That you will love me anyway
Inte för att jag tror att jag får det och är orolig att jag inte ska få det, utan... Jag är bara så rädd att jag ska behöva inse att jag suger. Att jag är skitkass. Egentligen vet jag inte varför jag bryr mig; det är ju inte som att jag satsar på att bli professionell skådespelare, men... jag antar att jag gärna vill leva i tron om att jag faktiskt har någon form av talang, eller kompetens. Att jag är bra.
Jag var så otroligt nära att få en roll precis innan jag flyttade till Norrköping. Såhär i efterhand är jag glad att jag inte fick den, men just då var det fullständigt förjävligt. Det kändes så säkert. Det var det som kändes så illa, att jag tog ut "segern" i förskott på något sätt, eftersom alla var så uppmuntrande och positiva, och så fick jag den bara inte. För att min rolltolkning var för varm. Eller, det var i alla fall så de sa. För varm. Jag förstod ingenting. De hade bett mig komma tillbaka massor av gånger för att spela mot andra, och jag frågade ofta om jag skulle ändra någonting, spela på ett annat sätt, men de påstod att det var precis så de ville ha det. Jag kunde ha gjort rollen mer nonchalant, mer ointresserat, kallare, om jag bara vetat att de inte var nöjda! Kanske hade jag inte kunnat det. Mitt problem är nog att jag spelar mig själv, jag plockar bara fram delar av mig själv och låtsas att jag känner precis som karaktären i fråga. Kanske är jag helt enkelt för... varm. Jag vet inte. De var i alla fall otroligt rara, de som inte gav mig rollen, och jag är såklart glad att jag kom såpass långt. Att det bara var vi två kvar. Och kanske är jag glad för hennes skull också, jag har inte sett filmen, men jag har hört att hon var duktig. Hon som fick rollen istället för mig.
Den här gången tänker jag verkligen inte ta ut någonting i förskott. Jag ska bara gå dit och göra min grej och visa upp mig. Det är alltid bra att gå dit och visa upp sig. Ifall det kommer upp någonting annat i framtiden, eller så.
Jag önskar att jag var intresserad av någonting som bara går att vara bra på, oavsett var folk säger. Ja, som att vara otroligt bra på matte, eller... höjdhopp. Liksom, om jag hoppade 1,90 på en tävling skulle ju knappast någon kunna säga "njaee, jag tycker nog inte att du kan hoppa 1,90, så du vinner inte tävlingen ändå". Allt jag tycker om - skrivande, fotografering, skådespeleri (och inte minst modellande) - är så fruktansvärt beroende av andras åsikter, tycke och smak. Bekräftelsen från andra människor.
Fast å andra sidan - jag har ju betyg och provresultat som påstår att jag är intelligent, och ändå gillar folk att kalla mig blåst, ointelligent och dum i huvudet. Kanske är det alltid en fråga om tycke och smak ändå. Speciellt när de gäller mig. Skulle jag slå Kajsa i höjdhopp skulle säkert någon jävel sitta där och säga att jag är en värdelös höjdhoppare som knappt kan hoppa över en tröskel.
Och jag skulle säkert ta åt mig.
EDIT:
Snälla ni, fråga mig inte saker i kommentarerna, jag kan inte svara på dem. Jag kommer inte in på mina egna kommentarer, jag kan inte kommentera, och jag vill inte skriva ett nytt inlägg varje gång jag får en fråga. Men okej:
Ja, mina lila strumpbyxor är från det där 79-kronorstvåpacket från H&M som alla har.
Ja, jag vet att det är fel på Fatale, men nej, sidan ligger uppe sedan i söndags, så det ska inte vara några problem att gå in på den.
Kommentera på Fatale om ni vill ha svar på en specifik fråga, handlar frågan om att ni inte kommer in på Fatale kan ni maila mig. Adressen står när ni trycker på min presentationsbild. Klarar ni er utan svar på kommentarerna är det bara att kommentera här, jag läser naturligtvis alla.
nu är jag lite fräck o läser inte ens ditt senate inlägg. sitter mitt uppi tenta plugg o skulle pausa o kolla in fatale! men jag har inte lyckats komma in på sidan på hela dagen? är det bara min dator som krånglar eller... / T
fatale fungerar igen.
fatale fungerar igen.
Lycka till :D
Hej Annika! Ett förslag, väldigt omständigt o jobbigt såklart, vore ju att byta blog.. Verkar ondöigt dumt det här med att du inte kan kommentera i din egen blog. :/
Galet att din kommentarsfunktion inte fungerar! :s
Anyways, jag vet hur det där känns med att inte kunna ha bevis för att man faktiskt är bra på något och att folk inte kan ändra på det. Älskar själv att skriva, modella... fotografera, men precis som du skrev går det inte att liksom bevisa sin styrka i det på någotvis eftersom det alltid finns någon som inte gillar det.. Gah. I alla fall, lycka till med provfilmningen :)
Det fåniga är att så är det inom väldigt många områden. Visst, jag kan säga att jag är bra på historia, eftersom jag har skrivit en doktorsavhandling. Men samtidigt finns det ju rätt många dåliga avhandlingar, tänk om min är en av dem? Tänk om jag bara är en fejk? Det känns rätt ofta som att "alla" kan mycket mer än jag.
Så även om du var jättebra på matte skulle du förmodligen känna att andra var mycket bättre, för det är ofta så vi människor är.
Jag håller med dig, det vore bra om man kunde vara bra på något där det var helt självklart att man faktiskt var bra och där andras värderingar inte spelar in. Tyvärr tror jag att man alltid värderas. Som tjej i databranschen är man aldrig duktig förrän man bevisat motsatsen, känns det som... Lycka till med provspelningen! /Kaprifol - som också skulle få sitt höjdhopp sågat. ;)
Jag kommer till Tjuvlyssnat.com när jag går till www.fatale.se. Det har varit så hela veckan när jag har testat.. Snart börjar jag nog sluta försöka nå er blogg. Det känns inte som någon idé.
Hej!
Kul att läsa ditt inlägg. Tyvärr får man inte vara för duktig och helst inte bättre än någon annan och är man begåvad med flera saker samtidigt då blir det fel.Inte får man vara för ful heller och helst inte mullig heller för det är också fel. Allt som inte är normen och sticker ut oavsett om det anses fult eller snyggt råkar vara fel i vissa människors ögon. Jag vet inte det kanske är mänskligt att frysa ut och döma det som inte på något sätt passar in.Det är bara att se sig om och blicka tillbaks i historien.
Men i grund och botten grundar det sig i ren avundsjuka i vissa fall. Det enda man kan göra är att behålla sitt förstånd och försöka att inte bli påvekad av andras åsikter. Det är ändå svårt att slippa att bli värderad av andra men om man står på
sig och utstrålar självsäkerhet så kanske, kanske slipper man. Kram