Shanghai part 1.
Jag delar förstås med mig, att behålla sådant för mig själv vore... väldigt olikt mig. Ni behöver verkligen inte läsa om ni är ointresserade, jag har full förståelse.
"2005-02-21 Måndag
Första castingdagen efter det kinesiska "nyåret" (som firas i en hel evighet). Åtta castings, än så länge vet jag bara att jag fick en, en visning för... ja, jag minns inte, men det hade med alkohol att göra. Tur att jag inte har någon skam i kroppen. Var på en förfärlig casting för en underklädes/bikinivisning, fullständigt förfärligt, jag kände mig som en hora och fick den förstås inte. Att stå i en lång rad i sjukt skabbiga små spets-set (mitt var ljuslila och skavde och skar in precis överallt) och sen gå fram och tillbaka i ett lysrörsupplyst rum i tiocentimetersstiletter medan fem skeptiska kunder sitter vid ett skrivbord och blänger och antecknar... Inte min favoritsak att göra. De kollade knappt åt mitt håll, men högg förstås direkt tag i Marijana, miss Bombshell herself, direkt. Hon hade bråkat med sin kille och supit sig full vid sju på morgonen och var fortfarande helt vinglig och stirrig, hon har verkligen gått ner sig medan jag var i USA... Jag blir så satans orolig. Själv har jag bestämt mig för att ta det extremt lugnt med alkholen från och med nu, har sett för mycket skit nu för att det ska kännas kul.
Tror förresten att jag kanske fick en katalogplåtning, kläderna var såklart för små men de verkade gilla mig ändå, så de kanske bokar mig och någon med mindre storlek som kan ha de "tighta" plaggen. Jag hoppas att jag får den, den ska plåtas på HaiNan - vita stränder och kokospalmer vore inte helt fel just nu, om man säger så. Här är det så vansinnigt kallt så jag tror att jag ska frysa ihjäl varenda natt. Annars... har jag tröstätit i mängder, kollat sex O.C.-avsnitt och sprungit en timme på löpbandet.
Jag längtar efter att något underbart ska hända, något som lyfter upp mig, det är för grått nu. Inifrån och ut."
Oh honey, something about that is just so sad. Jag är glad at du kom tillbaka. I love you.
Men... vad vemodigt! Låter ju inte superroligt kanske? Men ändå, man lär sig ju alltid saker och kanske mest utav det som inte var så himlans bra. Fattar inte hur de kan välja ett bombnedslag som är alkoholpåverkad framför dig dock. Liksom, whataaa?
Och apporpå det där du skrev igår med kommentarerna; jag förstår verkligen vad du menar! Jag vet inte riktigt hur många besökare du har, men jag misstänker att det är betydligt mer än mig, men varför de inte kommenterar är ju ett mysterium. Som du sagt innan till mig, det är ju kommentarerna, feedbacken, åsikterna och allt det där som gör att det är roligt att blogga. Varför man inte skirver något hos dig kan jag inte förstå. Jag måste alltid välja vilket inlägg jag liksom ska skriva i hos dig på bloggen. :) Och det stör mig något gryyymt att små 16 åringar i Juicyoset som knappt kan stava och bara hänger LV speedyn på armen får 50 kommentarer för en bild på sitt blonderade hår. Ish! Du förtjänar kommentarer betydligt mer än vad de någonsin kommer att göra! Kram kram kram på sockerbiten
Oj tusen tack för kommentaren, nu är jag superglad! SJälv tycker jag att du alltid är fin, gillar dina bilder! Saknar Fatale men läser era egna bloggar!
Och ja KyssJohanna är bäst, en dags leverans, det är vansinnigt snabbt. Sen att dom är sjukt trevliga är en stort plus!
ÅH GUD VAD KUL ATT LÄSA!!! Kommer det mer? Eftersom inlägget heter del 1? HOPPAS DET! Åh önskar att du bloggat när du bodde där men det vore hur underbart som helst att få läsa såhär i efterhand! MER MER MER SNÄLLA ANNIKA :D
De sista två meningarna passar så utmärkt in på hur jag känner mig just nu. Men nu ska jag inte få allt att handla om mig, som jag brukar. Men på något vis har jag alltid så lätt att relatera till det du skriver, trots att det handlar om saker helt olika de jag själv är, eller har varit, med om. Du ska veta att dina blogginlägg håller mig varm när världen är karg och grå, när vemodet har smugit sig för tätt inpå. (Jag lovar, det där var ett oavsiktligt rim) Tack för det, söta du.
jag är helt imponerad av allt du hunnit med att uppleva. plus att gamla dagböcker är bäst. älskar att kika tillbaka i mina, hih