BEAUTIFULONES

Läste just att Agyness Deyn fick ta emot Model of the Year på the British Fashion Awards i London i tisdags. Inga överraskningar där - och välförtjänt är det, absolut. Hon är ju helt klart en av de modellbrudar man faktiskt känner igen (annars är jag väldigt "ja just det, där är Lily Donaldson. Eller vänta, Jessica Stam! Nej, Lara Stone?"). Och jag gillar att hon vet hur man klär sig dramatiskt. You gotta love the drama.

Bild: Nylonmag.com

Åååh. Jag älskar att det går att hypa precis vad som helst. Här snackar vi alltså vanliga enfärgade, v-ringade t-shirts, som efter att de burits av Lindsay, Nicole, Hilary och Olsen-tvillingarna naturligtvis blivit både eftertraktade och omtalade. Fantastiskt roligt. Jag har en hel hög liknande t-shirts i förrådet, som ligger där just eftersom jag tycker att de är alldeles för vanliga för att jag ska ha lust att använda dem just nu.
Men tja... de superhippa t-shirtarna är i alla fall billiga; det är ju alltid något. Här finns de på rea för under 200 spänn, så vill du vara lika, eh, häftig och inne som Olsen, Lohan och c/o behöver du inte direkt vara Krösus Sork.
Och det tycker jag är toppen. Eller så kan ni få en av mina t-shirts, det är bara att komma förbi och hämta... (OBS, gör inte det, jag måste städa förrådet först!) :)

OBS - Jag har absolut ingenting emot basplagg. Jag tycker bara inte att just de där t-shirtarna var mycket roligare än... ja, några andra enfärgade t-shirts.

Såhär fin är jag som min namnlösa rollkaraktär i filmen vi jobbar med just nu.
I min Fifth Avenue Shoe Repair-kappa. Som är lika dramatisk som filmen.
Jag känner mig fantastiskt tidlös i den.
Tyngdlös.

Såhär såg jag och min kappa ut i mitt trapphus.
Den sjätte september, var det.
Varför känns det som en evighet sedan?



Foto: Jag.