Verklighetsflykt.














Män som hatar utsikt

Nej, om man skulle lägga sig på terrassen en stund och läsa lite skräplitteratur.







Det är inte svårt när det är lätt.
Thank God.

Behind my heartshaped sunglasses from Urban Outfitters

Allting blir så vackert.




Backyard Baby

Min syster har allt.

Jag skulle vara avundsjuk, nej; jag skulle brista av avundsjuka -
om det inte vore så att hon är femton år.
Femton år. Herregud, vilken skitålder.
Jag skulle inte gå med på att bli femton år igen om jag så fick 372 miljoner kronor och en date med Natalie Portman.

Jag undrar om det är lättare att vara femton när man är så ohyggligt söt som Amanda är.
Jag tror faktiskt inte det.
Men ska man ändå vara femton; ja, då kan det nog inte skada att vara såhär bedårande.


Klubben för inbördes Marklundsk beundran



Idag har jag fotograferat min mor. Hon är så
satans jävla vacker.
Det blev underbara pressbilder, jag blev nöjd, hon blev nöjd.
"Kändes det konstigt att fota mig?" frågade mamma när vi åt lunch.
"Inte ett dugg", svarade jag.
"Nej, det kändes helt normalt att ha dig som fotograf också".
Men mamma ljög, det kändes inte alls normalt. Det vet jag, för så fort hon tittade in i kameran så började hon le. Först litegrann, sedan mer, till slut skrattade hon stort och var tvungen att titta bort för att samla sig.
Jag konfronterade henne naturligtvis med dessa bevis.
"Jaja", sa mamma. "Det var ju bara för att du var så vansinnigt söt. Du är den sötaste fotograf som någonsin fotat mig."

Naaaaaaw.

Vi är så himla söta, vi Marklundska fruntimmer.
Jag skulle äta oss som dessert efter vilken måltid som helst.

Stjärnformad.

Jag bjuder er på mitt eminenta skolfoto från den tiden då jag gick i klass 1g. Ja, G. Jag vet inte varför den hette så. Vi hade klass 1F, 1G och 1H, om jag inte minns fel.
Skolledningen kanske inte riktigt hade koll på alfabetet?

I alla fall. Jag hade just klippt min egen lugg, och var sjukt nöjd med resultatet. Jag tyckte att det blev Top Notch. Det tycker jag fortfarande. Som att det skulle vara sämre att inte klippa jämnt och rakt?
Why be straight when you can be star shaped, hallå.
Och min lugg, den är fanimej stjärnformad.


You will stay quiet or you will die.







You're a bit of a mess
Melted Toblerone under your dress

I'd like to make some changes before you arrive

We all get tired
I mean, eventually
There is nothing left
To do but sleep




Note to self:
Det bästa tillfället att däcka är inte mitt under ett 16 timmar långt arbetspass.

Les temps sont durs pour les rêveurs.









Lite mer tisdagsplåtning.
Det var så fint. Flickan jag porträtterade iklädd Johanna Vikmans ljuvliga kollektion hade ett specialuppbyggt hem fullt av halvätna croissanter och baguetter, längtan, rosévin, Voguetidningar, vackra skor, smala cigaretter och stora drömmar.

Foamylicious



Det här, kära vänner, är inte något som händer varje dag.
Men ibland. Tisdag var en sådan dag.
Vad gör man inte för finaste
Johanna Vikmans skull?
Jag trivdes. Tror ni att man kan tjäna ihop lite stålars genom att tvätta bilar i sommar?

(Jag vill åka utomlands igen. Det ryktas att sådant kostar pengar.)

Back to life.

Jag skulle uppskatta tiden mycket mer om det var möjligt att stanna den.
Bara pausa ett slag. Vid behov.
































Plug into her electric cool





Fanny.

Where The Action Is, The Fridah Version

I lördags var jag alltså på Where The Action Is, tillsammans med min nya extralillasyrra, finaste Leksandstösen Fridah Jönsson.
Hon är bland det raraste som någonsin traskat omkring i ett par Converse, och dessutom jävligt begåvad - hon har en jättefin blogg, skriver krönikor i Falukuriren och idag fick hon veta att hon gått vidare till final i Expressens kröniketävling.
Och flickan är 15 år. 15!

Jag stjäl glatt Fridahs bilder från i lördags och lägger upp dem här, så schysst är jag. Alltså: bilderna kommer från Fridahs bilddagbok och blogg.





Nej, i början av dagen var jag inte happy go lucky, det kan man inte påstå. Regn och rusk gör mig grinig och otrevlig mot alla som kommer i min väg. Och på en festival är det jättemånga som kommer i ens väg.



Jag fick på mig lite smink och en rosa plastpåse med hål i (tack Telia!) och blev på bättre humör. Och en lustigt plutig underläpp fick jag på köpet.



Ibland kom solen fram, då blev vi såhär glada!



Jag köpte en underbar smoothie och en brutalt god fetaostmacka av en urgullig tjej som sade sig läsa min blogg. Om det stämmer: HEJ, söta du! Vilka goda grejer du sålde till mig!





Det visade sig att jag är sjukt grym på Guitar Hero. SJUKT GRYM! Sjukt sjukt sjukt grym! Jag vill köpa hem spelet och inte göra annat, någonsin, än att lira. Ensam hemma i min etta. Ingen får vara med, då finns det ju en risk att jag förlorar. Nej, själv ska det vara.
Spela spela spela.
Jag är besatt, ja.
Men som synes på bilderna tyckte jag framför allt att det var väldigt roligt. Och att det viktigaste är att kämpa väl och ha kul och yada yada.
Yeah right.

The sounds of rockstar dreams and limousines are fading

Bilderna från Where The Action Is laddades in till slut.
Jag är ganska nöjd med resultatet.
Åtminstone var jag det tills jag kollade in
Rockfotos bilder...
Intalar mig själv att "hur svårt kan det vara att fota när man får gå framför kravallstaketen, plåta på nära håll och slipper trängas med tusentals hoppande kids?!"
Då känns det lite bättre, och jag är nöjd igen.

Först ut: Molotov Jive.



















(Foto och copyright: Annika Marklund.)

No one's ever gonna love you more than I do, boys.







Här ser ni tre av mina absoluta favoritpojkar.
Herregud vad mycket tråkigare jag haft utan dem.
Usch, jag vill inte ens tänka tanken.












Trött som döden.

Tidigt sänggående i natt (ja, för att vara jag).
Det har varit en fin dag. Harmoni i dramatiken.

Sov så gott, du som läser.




Stjärnorna lyser väl lika klart i din del av stan?



I förra veckan bestämdes det att jag ska skriva några krönikor.
Då behöver man en bylinebild.
När jag ändå var på (otroligt lyckad)
VeckoRevyn-fest tillsammans med grymma modefotografen Erika Lager passade jag på att utnyttja hennes skills. Jag poserade loss i snålblåsten, och hon trollade mig så snygg att hälften varit nog.

Tack, snälla du!




Den här ovanför är den som ska användas...










Fotografen själv slapp inte heller undan!

(Om ni gillar bilderna får ni gärna säga det. Då blir nog Erika glad. Och jag med.)

Och du är himlen jag föll från den dan

Det finns så många vägar hem.




Sunday always comes too late.

Friday, I'm in love.

Lite så kändes det.
Jag var kär i sommaren, kär i vädret, i solen, i utsikten, i musiken, i vännerna.
För er som oroar er över min psykiska hälsa:
Fredagen var en av de finaste dagarna på mycket, mycket länge.
Jag var genuint lycklig.
Snodde ett gäng bilder från Oscars Facebook för att illustrera.



Efter middagen (hur skulle jag överleva om jag inte åt hos Oscar, Jesper och Jocke var och varannan kväll?) släpade Oscar med mig ut från terrassen och upp på själva takåsen. Vansinne! Vi drack rosévin och beundrade taken. De glittrade. Oscar påstod att det var ventilationstrummor, jag håller fast vid att det var fairy dust eller något annat romantiskt.



Rosévin, som sagt. På taket. Herregud.



Jocke var feg, alternativt väldigt klok, och stannade kvar på terrassen istället.



Själv var jag underligt gul.



Jag och Jocke, being friendly, looking... weird.
Åtminstone Jocke.



På väg till Trädgården. Från vänster: Fanny, Jesper, jag, Jenny och Jocke.



Framme. Jag har en gigantisk bicep.



En stund senare...



Fanny är klädsamt camera shy, jag är... inte lika klädsamt kamerakåt.



Jag och Jocke igen, being friendly, looking drunk.
Åtminstone Jocke.



Jag träffade på mitt ex Erik i vimlet. Tydligen bestämde vi oss för att se kära och lyckliga ut på bild. Det är vi inte. Inte kära, i alla fall.
Efter en närmare titt ser det faktiskt ut som att han tänker kyssa mig. Det gjorde han verkligen inte, just in case att jag har några härligt svartsjuka och possessiva läsare som blir upprörda av tanken eftersom de vill ha mig för sig själva. Haha.



På väg hem, ensam i morgonljuset. Så vackert att det värker.

'Cause I like you, yeah I like you

Som om den här bloggen behövde ytterligare sex stycken nästan identiska bilder av mig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg