I felt I was on fire, with the things I could have told you
Victoria skrev ett riktigt bra inlägg häromdagen (det gör hon ofta, bokmärk!) om (enkelt uttryckt) stil v/s utstrålning. Jag har tänkt mycket i de banorna, och hennes inlägg fick mig att tänka vidare.
Sedan jag började modeblogga har jag flera gånger fått frågan "men är det där verkligen trendigt?". Ungefär samma fråga fick jag då jag bloggade om musik, "men hur hipp är egentligen den där artisten?" - trots att jag aldrig påstått mig vara någon expert på rådande trender, trots att jag inte bryr mig nämnvärt.
Igår kväll pratade jag med fina Katarina om mode, miljö och mode- och miljöbloggar, och hon frågade mig bland annat om vilka modebloggar jag själv läser. Jag förklarade, och insåg förmodligen själv medan jag förklarade det, att de (egentligen ganska få) bloggar jag läser egentligen har ganska lite med själva modet att göra - även om jag tycker att de personerna klär sig fantastiskt. Det är personen det handlar om. För mig har det nog alltid varit så, att personen som skapat någonting legat i fokus, inte själva skapelsen, även om personen naturligtvis definierats och fångat mitt intresse genom det han eller hon skapat. Man kan helt enkelt säga att jag omfamnar idén om "det moderna geniet". Jag tycker inte att kläderna är viktigare än personen som bär dem (ja, jag ser själva utövandet av mode som en skapelse, inte bara själva designen och tillverkandet av plaggen), jag tycker inte att musiken är lika intressant utan personen som skapat den.
"Men hur hipp är egentligen Bright Eyes!?" löd en fråga som ställdes till mig för ungefär ett år sedan, efter att jag listat honom som en av mina absoluta favoritartister.
Jag har ingen aning, jag tror inte att han är särskilt hipp, men han är en av de utomstående människor som påverkat mig mest i mitt liv. Hans musik, ja, men därmed han själv. Conor Oberst gör nämligen musik som är ytterst personlig, och han inspirerar mig, han intresserar mig.
"Well I'm changing all my strings, I'm gonna write another travellin song", sjunger Conor. OCH JAG BRYR MIG. Om det är det han vill göra, då vill jag lyssna. För han är viktig, han betyder något.
Likadant är det med modebloggarna. Jag läser väldigt, väldigt många bloggar sporadiskt, men det är ungefär fem stycken jag läser varje dag och verkligen, verkligen bryr mig om. Och det har inte - egentligen - med deras kläder att göra. De har helt enkelt fångat mig, och de kan skriva om nästan vad som helst, det berör mig oavsett.
Det finns också, naturligtvis, väldigt mycket musik som helt enkelt är bra. Själva kompositionen, produktionen, sången, musiken, texten. På samma sätt finns det också modebloggar som rent objektivt är jäkligt bra, och dem läser jag gärna och med intresse. Men det blir inte samma sak. Därför tycker jag att Hanna, Victoria, Lina och Clara - för att bara nämna några - är mer spännande än många fantastiskt inspirerande och informativa, men opersonliga, bloggar.
Jag är vansinnigt glad över det enorma utbudet, inom musik, mode, bloggar och allt annat. Eftersom det finns någonting för alla.
Jag gillar att leva nu.
Jag haller med fullstandigt, men jag kan kanna att det ar jobbigt att inte kunna vara fullstandigt objektiv, att veta att jag gillar vissa grejer for att personen har karisma och fascinerar mig snarare an star for nagot jag ocksa star for. Ibland ar det jobbigt att falla for geniet, liksom... Tack for en lasvard blogg, kram pa dig!
jag älskar rock och jag älskar indiepop. stunden när jag fick höra bright eyes på hultan 04 var en magisk stund. och hur kan vissa tycka att en artist måste vara hipp för att kunna lyssnas på? jag diggar iallafall både din blogg och dina åsikter :)
Väldigt kloka tankar.
Undrar bara om det är okej att jag citerar lite av vad du har sagt i min projektarbetesrapport?
Har nämligen min blogg som projektarbete, och nu ska jag börja sammanfatta vad bloggen egentligen handlar om, och vad folk vill läsa. Hoppas det är okej?
Kram
Wei! Jag blir så smickrad att du nämner mig! Särskilt eftersom att du är någon jag verkligen beundrar! Väldigt kul att bli nämnd bland sådana fantastiska och framgångsrika bloggar som Hannas och Linas också.
För övrigt håller jag med dig igenom hela texten - det är personen som intresserar när det väl kommer till kritan. Även jag har ytterst få bloggar som jag verkligen följer varje dag. Du, Almah och Fridén är några exempel.
vilket otroligt bra inlägg! Håller med till punkt och pricka. Det är ju personen man förälskar sig i när det gäller bloggar. Har alldelens nyligen upptäckt hotspot. Fattade inte grejen först, då jag vill se "stilförebilder" och dagens outfits som inspirerar. Inte collage från netaporter. Men nu diggar jag ju såklart hotspot, för den fyller helt andra syften. Men till mina varjedag bloggar hör DU!!! Den dagliga dosen annika söt som socker!
KRAM och trevlig helg!
Så rätträtträtt!
Det finns folk, speciellt inom pop/indie genren som enbart fokuserar sig på sk "dolda" och oupptäckta band, samtidigt som artister/band som är riktigt bra blir skjutna åt sidan enbart för att de är för kända.
Helt galet korkat. Gillar man ett band och blir tilltalad av deras texter spelar det ju ingen roll om det är flera miljoner som lyssnar på dem, eller bara ett hundratal.
Håller med dig helt om Bright eyes, det finns låtar som kan få mig att gå upp en riktigt dålig dag bara för att de är så bra.