BEAUTIFULONES

Problem att kommentera? Byt till Firefox, genast. www.mozilla.com/firefox/

Man kan ju lugnt säga att ätstörningar är på modet.


Vem tycker du är snyggast?

Jag klickade runt på Aftonbladets hemsida, och nojade man inte över sin vikt innan, så ska man verkligen ha ett självförtroende av stål för att inte börja tänka skruvade tankar. Allvarligt talat - jag har ju alltid tänkt att det är jag som fokuserar alldeles för mycket på utseende och vikt, men när jag ser vad Aftonbladet vill att jag ska läsa så verkar jag snarare oroa mig för lite. Och visst, jag suger åt mig, klickar upp fönster efter fönster:

"Danska läkare fettsuger flickor med anorexia"
"31 års kämpande för den perfekta kroppen"
"Modeller olyckligare än kassörskor"
"Se upp - frukosten kan vara en kalorifälla"
"Varannan har mått dåligt av sitt utseende"
"Hon blev sjuk – av jakten på skönhet"
"Mobbas för sin vikt"
"Hennes död blir slutet för smalepoken"
"För tunna för catwalken"
"Två timmar från att svälta ihjäl"
"Nekades vård– dog av svält"
"Först en ny bebis – sen en ny kropp"
"Mobbad - då blev Emma hetsbantare"
"Vackrast vinner i nya tv-såpan"
"”Inte utan mitt smink!”"
"”Världsrekord i fejkade bilder”"
"Så tänker du dig smal"
"”Vikten rasade – då började jag banta”"
"För smal för tv"

Ovanför den första artikeln jag klickar fram, "Danska läkare fettsuger flickor med anorexia", blinkar ikonen för "Viktklubb.se". "Du har viljan - vi har resten!" Jag ser egentligen ingen skillnad mellan att banta för att bli normalviktig och att banta tills man svälter ihjäl. (Undantaget människor som verkligen är feta och måste gå ner i vikt för att inte dö.) I båda fallen handlar det om att tycka att man är för tjock och vilja se bättre ut, och välja att göra något åt det. Herregud, vi är inte mer än människor - vi kan inte bara ställa in oss på att se "hälsosamma" ut, och sedan kämpa tills vi når det målet. Ju smalare desto bättre, ju smalare vi blir, desto större uppskattning åtnjuter vi - tills vi helt plötsligt är såpass underviktiga att vi inte längre kan leva ett "normalt" liv. Då blir det genast ramaskri och tvångsmatning för att vi ska överleva - om vi har tur. Om sjukvården har plats för oss.

Jag är så trött på att vi aldrig duger.

Tröttnar på att bli irriterad över att jag inte är trendriktig och har Body Dysmorphic Disorder, läser istället "Malmöbloggen med Margret Atladottir". Är avundsjuk på hennes namn, och på att hon vågar skriva så elaka saker. Men hur gammal är bruden egentligen? Hon ser ut som 18. Om det stämmer är jag dessutom avundsjuk på att hon är 18. Och på att hon är frisk. Jag är så vansinnigt förkyld idag, inget tillfrisknande på gång ännu.

Jag tycker att ni är fina som ni är, allihopa.

bra inlägg verkligen! Är så trött på idealet och alla texter om hur vi bör vara å hur vi bör ser ut. Det gör mig aaaarg. Kram

Becca - exakt. Liksom, jaaa, hon svalt ihjäl, och vems fel är det då?! Tack, jag ska försöka tillfriskna snarast, hatar att vara sjuk.

Sofia Style - Tack, söta du. Ja, jag önskar verkligen att det inte var sådan HYSTERI. När det känns som att JAG oroar mig för lite för mitt utseende är det fan katastrof. KRAM!

Usch! Ser verkligen hemskt ut när de ser ut sådär!

Moa - ja, there's a thin (haha) line between ideals and... well, death.
Skrämmande.

magret är 85:a

Lysande inlägg! Håller med till 100 %! Sån himla dubbelmoral överallt! Blir så trött. Känns inte som att samhället är nöjda med nån kroppstyp: man ska inte vara fet, inte för smal, och helst inte tråkigt mittemellan-normal heller.. hur ska man se ut då?? Värst är iaf alla tjejtidningar som klankar ner på nicole richie och kallar hennes "benrangel", bara för att på nästa sida publisera en komplett guide om GI-metoden.. BLÄ!

Margret Atladottir är 21 och var en av två bakom Love at first site- bästa bloggen någonsin. Av någon anledning älskar folk att hata henne. Jag blir alltid äcklad av kommentarerna i hennes blogg.

Damn if you do, damn if you don't. Det kallas dubbelbestraffning och är en ganska vanlig härskarteknik (om man nu vill vara sådan). Själv försöker jag skita i det som skrivs men det är klart att det ändå går in huvudet och påverkar (jag skulle ljuga om jag sa något annat). Tror att det är svårt att inte bli åtminstone lite uppfuckad i det samhälle vi lever i...

Ja, samhället är mycket motsägelsefullt. Jag vill påstå att alla är vackra som de är, och jag tycker verkligen det på riktigt! Ändå måste jag säga att då iallafall jag möter folk för första gången är jag mycket, mycket dömande.

Motsägelsefull var ordet.

Bra inlägg Annika. Skrämmande & aktuellt! Man blir mörkrädd...

Okej, jag vet att jag tar mig grymt mkt vatten över huvudet nu, but here goes anything...

Varför är hela den här grejjen så hemsk för? Visst, jag tycker inte flickor ska svälta ihjäl sig, o jag tycker inte heller det e snyggt. Men jag förstår att designers gärna vill att kläderna bärs upp på det sätt som dom e skissade när designern ritade den första siluettbilden (vette fan hur det stavas på svenska, sorry). Och jag har aldrig sett en skiss på en lite lagomviktig figur, utan mer att dom skissar ungefär så som modellerna ser ut.

Visst, jag kommer aldrig vara kvinna o jag kanske aldrig kommer fötstå hur det är att vara kvinna i dagens utseendefixerade värld. Men jag har en ganska bra bild av hur det är att vara man o bry sig om sitt utseende. Jag ser ofta kläder (speciellt byxor) som jag tänker "ååååh jag önskar jag kunde ha på mig dom här" men jag vet att jag inte kan, eftersom jag inte har den där lilla bebisrumpan o dom stuprännor till ben som dom var ritade för. Jag kan ändå ha modeller som förebilder, men det betyder ju inte att jag måste efterlikna dom? För mig är modeller designerns sätt att förmedla ett budskap ut till modeintresserade. Typ "det här är min vision". O då menar jag INTE att visionen är att alla ska se ut som modellerna, mer att "åt detta håll vill jag att trenderna ska gå i höst". Mode är en väldigt oexakt vetenskap. Det som ser bra ut på Maja kan se helt fel ut på Stina. Allt handlar ju om o ha ett budskap eller åtminstone en tanke bakom det man har på sig.

Folk måste lära sig att börja tänka själva.

Om tillräckligt många säger åt dig att svälta ihjäl dig, gör du det då?
Hur mkt är "tillräckligt många"?
Och hur ska vi i samhället kunna skydda människor som är så lättpåverkade från alla faror som lurar i världens mörka hörn?

(givetvis är ätstörningar något helt annat, o har inte något med detta inlägg att göra eftersom det är en sjukdom)

Nu orkade jag inte läsa hela artikeln så jag får väl skylla mig själv om jag säger nått dumt.

Jag känner Marianne (den smala på bilden) och hon är inte den som svälter sig, iaf inte den Marianne som jag känner, hon har alltid varit väldigt smal. Hon blev sedan vegan och blev ännu smalare - tro det eller ej.

Visst är det tråkigt att "idealet" osv är att man ska vara så jävla smal. Jag blir less på att ALLA överallt tar henne som ett exempel på hur hemsk hela industrin är när hon bara är väldigt smal, naturligt. Men det är ju omöjligt för dig att veta.

Efter att ha levt med ätstörningar från 14-års ålder till 20 så kan jag inte annat än att hålla med dig. Det är lätt för människor så som DiscoDan att uttala sig om saker som de inte har erfarenhet om. När man är 14-år gammal och får höra att man är för tjock, fast man egentligen bara är lite mullig, så tänker man inte rationellt. Allt som finns i huvudet är att om man bara blir smal kommer alla att tycka om en. Tidningar som aftonbladet späder bara på dessa tankar med alla bantningstips och liknande.

"Men jag förstår att designers gärna vill att kläderna bärs upp på det sätt som dom e skissade när designern ritade den första siluettbilden (vette fan hur det stavas på svenska, sorry). Och jag har aldrig sett en skiss på en lite lagomviktig figur, utan mer att dom skissar ungefär så som modellerna ser ut."

- det här är verkligen INTE ett hållbart argument.

"Visst, jag kommer aldrig vara kvinna o jag kanske aldrig kommer fötstå hur det är att vara kvinna i dagens utseendefixerade värld."

- det är ganska uppenbart efter att ha läst ditt uttalande, måste jag säga.

"För mig är modeller designerns sätt att förmedla ett budskap ut till modeintresserade. Typ "det här är min vision". O då menar jag INTE att visionen är att alla ska se ut som modellerna, mer att "åt detta håll vill jag att trenderna ska gå i höst"."

- varför skulle man INTE kunna förmedla denna såkallade "vision" med normalviktiga modeller? ärligt talat, jag tycker faktiskt att du ska vara tyst. ingenting du sa gjorde någon gladare eller smartare. du är inte speciellt eftertänksam.

"Hon blev sedan vegan och blev ännu smalare - tro det eller ej."

- känns väl som att det är ganska vanligt, eller hur?

bra inlägg, hon ser hemsk ut...

masha aka ironisynarn?

men vad relevant av dig att sitta och spy ut massa ironi då. givande, tack. idiot.

ok, jag trodde att det var du som var den där discodan. haha. inte att det var du som "kände" den där smala bruden.

men dock: varför blir man vegan om man är jättesmal? det känns liksom som en väg mot att bli ännu smalare, om man inte kan massa skit om vegandieter.

ironi är kul.

vad jag vet och kring de som jag umgås med blir man inte vegan för att tappa vikt snarare för att göra ett politiskt uttalande, och visa att man är emot den djurindustrin.

jag tänkte "vilken idiot" för att det kändes tämligen orelevant att spy ut ett långt inlägg (som discodan) som i själva verket bara är ironiskt. men det var inte ens du, ju. så whatever.

ja, det ser jag som ganska uppenbart(!). men samtidigt får man ju ta och lära sig mer om mat om man ska vara vegan. speciellt om man är smal redan innan.

ingen fara du, gav mig ett litet skratt.

Jo givetvis, det är självklart inget man ska ge sig in på bara sådär men hon tyckte det var rätt. Nu så skriver jag bara det jag tänker, men om man flyttar till london känns det som att det är svårt att hålla reda på alla matvanor och fixa vettig mat, speciellt om man har speciell kost.

ja, jag håller med och förstår att man inte vill sluta vara vegan om man gör det pga saker man tror på. jag förstår även att det med all säkerhet är jobbigt för modeller som är naturligt smala att de automatiskt få ta en massa skit. tom jag får det, trots att jag inte är modell. men människor generaliserar ofta och ser man till hur de flesta modeller ser ut blir man (iaf jag) upprörd över att folk ens har mage att använda dem på sina visningar.

samtidigt precis som du säger får modellerna i sig skit, modellerna formas ju enbart efter kraven som sätts på dom. Därför tycker jag att det är synd att alla tar upp henne och ibland gör påhopp mot henne när det är industrin som är som den är.

det är självklart att det är industrin man ska klaga på och inte modellerna. det är industrin som skapar det sjuka idealet för att de vill ha sina modeller på ett visst sätt. men när man pratar/skriver om detta problem blir det nog ganska automatiskt så att man tar upp modeller som exempel.

Jag tycker det som Discodan säger är sant fast fel. Felet är att designers inte gör kläder för människor utan för galgar. Konst för konstens skull är helt okej, men på mode blir det något helt annat. Jag vet inte hur de tänker, men jag tycker kläder är till för oss människor och jag tycker designers borde designa för hur människor ser ut. Det är dessutom svårare att göra det än att designa för galgar och borde följaktligen egentligen ha högre status.

Och jag tycker att man borde börja använda manliga modeller till kvinnoplagg mer än man gör. För det är uppenbarligen den figuren man vill åt. Jag ser inget fel i det, jag tycker bara det vore mera konsekvent att låta män bära kjol och klänning i så fall. Har i färskt minne när Austin på Project Runway season 1 gick catwalk för Jay. Jävlar vad snygg han var!

Själv... jag tycker inte det är snyggare att vara smal, jag tycker tvärtom. Men det sitter så djupt allt man lärt sig om att smal är finast. Det enda som hjälper för mig är att se alternativ, det vill säga snygga tjejer som inte är smala. Nuvarande skönhetsideal är inte så mycket mer än 100 år gammalt. Ibland kan det vara värt att tänka på det...

Blä! Håller med dig, vi är fina som vi är! Jag tycker det snyggaste är att se sund och frisk ut :)

good stuff.
både inlägg och pågående kommentarsdebatt.

usch jag tycker den bilden är hemsk...stackars osäkra flickor som ser den ajajaja

Okej först o främst: Har precis bytt boende, så jag har inte haft tid o försvara min heder på olika bloggar runt om i etern. Kom precis ihåg att jag skrivit ett kontroversiellt inlägg här o nu har jag läst kommentarerna. Då kör vi:

Jag postar aldrig anonymt. Har inga problem för o stå för vad jag tycker. Skönt att hela den här ihopblandingen med '!' har löst sig.

Inlägget var inte ironiskt. Så skum är jag inte.

@ Power Puffan: Som jag redan skrev så ville jag vara extra tydlig på att jag inte förringade ätstörningar. Flera i min umgängeskrets har eller har haft sjukdomen anorexia (på riktigt). Det var inte vad mitt inlägg handlade om.

Uppenbarligen är det flera personer som läser en sak, och sen fyller ut texten med egna förutfattade meningar. LÄS. Jag uppmuntrade inget speciellt ideal i mitt inlägg. Det jag däremot (lite naivt visserligen) försökte försvara, var designers rättighet att RITA KLÄDER PRECIS HUR DOM VILL. Det heter artistisk frihet, tror jag. Uppenbarligen så finns det folk som kommer in i kläderna, eftersom det fortfarande går modeller på catwalken. Jag förstår att ni alla blir enormt upprörda och så vidare men det e faktiskt deras rättighet att rita kläder på ett visst sätt. Karl Lagerfeld tvärvägrade att låta delar av sin H&M-kollektion finnas i vad han tyckte var "för stora" storlekar. Han ville inte att hans kreation skulle bäras av en person som var i en viss typ av viktkategori. Shame on him! Verkligen, jag tycker det e elakt. Men det e fortfarande hans åsikt. Han har rätt till att ha en åsikt.

@ klara: Jag håller med dig! Och det finns faktiskt folk som ritar kläder för människor o inte för galgar, sist jag hörde så tjänade dom en hel del pengar och var väldigt framgångsrika också. Men det finns även andra designers. Vad ska man göra, lagstifta om vilken storlek kläderna ska vara? Och vad man ska få skapa?
Precis som du skriver så är skönhetsideal någonting som ständigt är under förändring.

Och sen har vi då Masha:
Lugna ner dig! Såja, lugna andetag, ett två ett två. :)
Jag kanske är en idiot, det vet jag inget om. Men det tror jag heller inte du vet. Jag "spydde" inte ut något. Det fanns en tanke eller två bakom mitt inlägg. Jag kan vara tyst om jag känner för det, jag kan skriva om jag känner för det. Du behöver inte gilla det. Men du kan gilla läget. Annika kan ju alltid blocka mig visserligen, men det e en annan sak. ;)
Ett argument som du anser "INTE vara hållbart" får du gärna förklara "VARFÖR du anser det INTE vara hållbart". Det e hela poängen med att ha en diskussion. Vem vet, du kanske kan få mig o ändra uppfattning? Men det är helt okej att ha olika åsikter också.

På din egen blogg skriver du (Masha), förutom alla saker du hatar med modevärlden, att du älskar "mode som konst. konst som mode." Brukar du säga åt en konstnär vad denne ska måla? O hur?

Avslutningsvis vill jag bara klargöra utifall det är lite svårt att hänga med: JAG HÅLLER MED ANNIKAS INLÄGG. Men det har inte med saken att göra! :)

jag tycker faktiskt inte att anledningen till att jag inte tyckte att detta argument är hållbart behöver någon djupare förklaring:

"Men jag förstår att designers gärna vill att kläderna bärs upp på det sätt som dom e skissade när designern ritade den första siluettbilden (vette fan hur det stavas på svenska, sorry). Och jag har aldrig sett en skiss på en lite lagomviktig figur, utan mer att dom skissar ungefär så som modellerna ser ut."

men visst... skulle det vara något större problem att skissa kläderna på ett annorlunda sätt? och även om man inte känner för det, är det väl inte direkt värsta extrema problemet att sy plaggen i fler storlekar än a size zero?

"På din egen blogg skriver du (Masha), förutom alla saker du hatar med modevärlden, att du älskar "mode som konst. konst som mode." Brukar du säga åt en konstnär vad denne ska måla? O hur?"

där pratar jag snarare om designers som tar mode till en annan nivå (förslagsvis hussein chalayan, martin margiela, undercover osv osv). jag pratar inte alls om skisser eller användandet av supersmala modeller (som jag förövrigt är emot totalt), men det var kanske inte helt uppenbart?

Åh herregud, jag har egentligen inte tid att svara på allt detta just nu, det lär ju behövas en timme. :)
MEN, jag måste bara säga - du som är kompis med Marianne, JAG har ingenting emot henne, jag tar inte upp henne som ett exempel på ätstörningar, utan som ett exempel på ARTIKLARNA som fokuserar på ätstörningar. Jag blev själv mobbad under hela låg- och mellanstadiet bland annat för att jag såg ut som ett vandrande skelett, jag fattar ju också att det helt enkelt fortsätter så för vissa. Ingen värdering i detta - men du måste hålla med om att hennes kropp representerar ett ideal som får många innebär sjukdom, oavsett om HON kan äta all banana split hon orkar utan att gå upp ett gram.

Disco Dan - Ditt inlägg var intressant, och jättekul att du drog igång en diskussion, men... jag tror verkligen inte att du hängde med i MITT inlägg? Jag skriver väl inte att det är sååå heeeemskt att designers använder sig av smala modeller? Jag tycker att det är absurt att det läggs ner så otroligt mycket tid och energi på att vara smal, på att noja över och oroa sig över sitt utseende, att inte duga. jag chokades av att det skrivs så vansinnigt mycket om det i Aftonbladet, jag läser inte nättidningar (eller vanliga kvällstidningarna för den delen) i vanliga fall och hade ingen aning om att fixeringen var så extrem.

Annika: Okej, handen på hjärtat så var det ju lite småfel av mig o skriva i sista raden på mitt extremt långa diskussionsinlägg att jag höll med ditt inlägg - det du skrev om från början hade väldigt lite o göra med den konstiga djungeln jag snårade in mig i när jag började skriva. =/
Det jag ville få sagt var väl mer att så länge folk är nöjda med sig själv så är det väl bra. Oavsett om dom väger 30 kg eller 300 kg. Och designers ska få vara ifred o få göra kläder åt precis vilka dom vill - vi som konsumenter köper det vi själva vill ha.

Sorry att jag hijackade ditt inlägg förresten, o nu är det faktiskt andra gången jag har varit för virrig när jag refererat till dig. Tredje gången gillt sen då? =)

Discodan: Jag är väldigt tveksam till lagstiftning, tror inte så mycket på sådant. Däremot tror jag för det första inte att folk förstår hur smala modellerna är. Och det behöver till medvetenhet bland dem som ser modellerna om hur smala de är. För de flesta verkar faktiskt ärligt talat inte veta om det. Jag lade själv upp en bild på en av de så kallade "stilikonerna" på min blogg, en stilikon som väldigt många hypar och vill se ut som (Rachel Bilson) och det var flera som blev förvånade över att hon var så smal. Folk vet ju inte hur modellerna och starletsen ser ut för de ser dem med stora oversize på sig, retuscherade. Sen vill jag ha alternativ. Jag har själv ett skönhetsideal som jag inte tror delas av så många, men jag vill ha flera parallella ideal att välja bland. Och det finns väldigt dåligt av det nu.

Sen... i ärlighetens namn tycker jag det är skrämmande att designers kan vara så cyniska att de faktiskt inte bryr sig om sina modellers hälsa. Det övergår mitt förstånd.

Och när det sen kommer till att göra mode för mulliga. Citerar Andrae Gonzalo (med i project runway nr 2) De frågar honom om han kan tänka sig att göra en pluslinje.

"Yeah, I would. I don't have the resources, and it's scary, too. It's a different scenario. They don't train you for this in school. Coming over here I was thinking, because a plus size body is shaped different than a non-plus size body, it should also liberate you in terms of design. I think all through the history of fashion we've been augmenting [straight] sizes so they fit plus sizes. I've never seen someone approach it from square one, like, that this is the shape, and then just work around clothing that shape."

They don't train you for this in school.

För mig är det ganska tydligt att man då faktiskt inte lär sig att göra kläder för flertalet kroppar, utan bara för en form. Och det är en form som de flesta inte kan uppbringa utan ätstörningar.

How can a person get info. on friends and family in p.a. and thank you for having this site .